Expertens bästa råd inför klimathotet!

De flesta av oss har sommaren 2018 i färskt minne – hur hettan kom redan i maj och sedan vägrade släppa taget, regnet som inte föll, den spruckna åkerjorden där så lite växte att bönderna tvingades nödslakta sina djur, brunnarna som sinade och inte minst skogsbränderna i de snustorra markerna.

Var det vi såg en brytpunkt då den globala uppvärmningen förändrade Sverige för alltid?

Fler skyfall och värmeböljor

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger det vi hört så ofta på senare år, att klimatförändringarna leder till fler extremer. Vi får längre värmeböljor, skyfall och kraftigare stormar. På det sättet passar sommaren 2018 väl in i mönstret.

– Men till stor del berodde vädret då också på att vi hade ett så långvarigt och intensivt högtryck. Vi fick en meteorologisk blockering, regnen kom inte fram.

Är det så att jordens allt högre temperaturer ligger bakom ett enstaka vädertillfälle? Den frågan har experterna ofta haft svårt att svara på. Det är inte konstigt, det handlar om sannolikhet och den kan inte beskrivas i ett svartvitt ”ja” eller ”nej”.

Men det har förstås lett till en osäkerhet och nog fått många att felaktigt ifrågasätta allvaret i situationen – och vissa att kanske till och med helt förneka klimatförändringarna.

Nu har dock forskningen kommit i gång på allvar och bra beräkningsmodeller håller på att tas fram. Det är förstås jätteviktigt för att kunna förmedla hur bråttom det faktiskt är.

– Agerar vi inte nu så slutar det här riktigt illa, säger Erik Kjellström.

Ett skenande förlopp

Hur snabbt kommer klimatet att förändras, då? Ingen kan säga säkert. Men om tundrans metan, som är en ännu mer aggressiv växthusgas än koldioxid, frigörs och havsbottnarnas frusna sediment tinar, då kan det ske mycket snabbt. I det läget riskerar vi också att de olika effekterna förstärker varandra i ett skenande förlopp.

Någon period av väsentligt kallare klimat som kan motverka uppvärmningen är heller inte att hoppas på.

Filmen The day after tomorrow, där växthuseffekten på sikt leder till en istid som ”renar” jorden och ger mänskligheten en nystart, är just – en film.

– Nej, sådant styrs av solens aktivitet. Tvärtom är det fullt möjligt att vi påverkat jordens klimat för 100 000 år framåt eller mer, så att de perioder av sträng kyla som skulle ha kommit uteblir.

Fossilfritt samhälle

Att områden på vår planet blir obeboeliga är ingen framtidsvision, det har redan börjat hända. Förra året var mellan 16 och 17 miljoner människor på flykt undan miljöer där ett normalt liv blivit svårt eller omöjligt.

År 2050 räknar man med att den siffran kommer att vara 200 miljoner.

– Vi måste hitta fram till ett fossilfritt samhälle och göra det omedelbart.

SMHI märker ett stort intresse

De allra flesta har förstått att det är allvar nu. SMHI märker det till exempel på att genomslaget för de egna nätsidorna om klimat ökat. I en sådan situation söker människor riktig och relevant information i media.

Men Erik Kjellström menar att rapporteringen där i stället och ibland är alltför enkel.

– Man tar gärna upp enstaka rekord eller dramatiska händelser som inträffat. Det kanske kan vara spektakulärt men är faktiskt meningslöst, det vi ser är ju en långsiktig trend.

Man problematiserar inte tillräckligt och då blir budskapet som förmedlas onyanserat och felaktigt.

Vår största utmaning

I stället borde tidningar, radio och tv berätta mer om hur olika klimathändelser hänger ihop och påverkar varandra och vara tydligare med konsekvenserna av att temperaturen på jorden blir allt högre, menar han.

– Så lite som två graders ökning, och det är tveksamt om vi lyckas få det att stanna där, får enorma konsekvenser. Jag tror inte att mänskligheten kommer att dö ut, vi har överlevt svåra perioder förut.

– Vi klarar det här om alla hjälps åt och gör det nu. Men vi står inför vår allra största utmaning.

För Sveriges del då?

Vad händer i vårt avlånga land inom de närmaste cirka femtio åren, då? Hela landet blir varmare och får mer nederbörd, ofta i form av häftiga regn eller skyfall. Men den största ökningen sker i norra Sverige, särskilt under vinter och vår.

Vattentillgången som ett årsmedelvärde ökar på de allra flesta håll. Undantaget är östra Götaland som får en ännu större avdunstning och som särskilt sommartid kan drabbas av svår vattenbrist.

Generellt kommer somrarna att präglas av en minskad tillgång på vatten. De extrema flödena inträffar mer sällan i Norrlands inland och norra kustland samt i nordvästra Svealand, medan de däremot blir vanligare i övriga landet.

Havsnivåerna stiger, även här drabbas södra Sverige hårdast. Men landhöjningen kommer att kompensera för det, särskilt i norra Sverige.

Ställ om till grön föda

Produktionen av kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans.

Det beror på flera saker. Kor och får släpper ut stora mängder metan, vilket är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid.

Även djurens avföring, gödsel, och produktionen av foder står för stora utsläpp.

I efterdyningarna av sommaren 2018 har röster höjts för att hjälpa Sveriges bönder genom stödköp av inhemskt kött. Men jordbruket måste ställa om produktionen till grön föda, så snabbt som möjligt.

Vegetarisk mat är hälsosam

Äter du grönt mår du också bättre! Vegetarianer löper mindre risk att drabbas av en rad olika sjukdomar, som högt blodtryck, och hjärt- och kärlsjukdom.

De näringsämnen du behöver kan du också fullt tillgodose genom en vegetarisk kost.

Bra proteinkällor är till exempel fullkornsprodukter, nötter, frön och baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter.

Behovet av omega-3-fett kan du tillfredsställa genom att använda rapsolja eller matfett gjort på rapsolja i matlagningen.

Kvinnor som menstruerar kan dock behöva ett tillskott av järn.

Ta tåget – rädda jorden!

Att flyga är bland det värsta du kan göra för klimatet. Det leder till ett koldioxidutsläpp som är 74 000 gånger större än om du tar tåget!Ju längre bort du reser, desto högre stiger flyget. Och på hög höjd påverkas klimatet dubbelt så mycket, eftersom det bildas kväveoxid och vattenånga.

Av den anledningen är inte heller biobränsle en lösning för långa flygningar.

Men flyget är väl ändå inte så farligt? De stora utsläppen kommer väl ändå från Kinas industri, köttproduktionen, bilismen … du har säkert hört argumenten.

Sanningen är att om flyget vore ett land så skulle det vara världens sjunde största sett till utsläpp. Tar du tåget i stället för flyget är du alltså med och räddar vår jord.

Av Carina Östman