Här är Sveriges 10 sämsta kommuner – de värsta har flera saker gemensamt
6 gamla svenska ord som förtjänar en comeback
Vi svenskar älskar att prata om var det är bäst att bo. Vid fikabordet, på släktkalaset eller när grannen visar bilderna från sin senaste flytt kommer snacket oftast in på samma sak: var man har det bra, vad som saknas och om gräset verkligen är grönare någon annanstans. Hemorten ofta bäst, för den som bor där.
Nu har tidskriften Fokus tillsammans med Ekonomifakta rankat alla Sveriges 290 kommuner i Bäst att leva 2026, utifrån 33 olika kategorier, från jobb och lön till vård, skola och trygghet.
När 290 kommuner ställs mot varandra är det oundvikligt att några hamnar längst ner. Det som slår en när man tittar på botten är att kommunerna inte är utspridda över landet. De ligger ofta i samma trakter.
Så gjordes rankningen
290 kommuner jämfördes på 33 variabler, fördelade på tio områden. Varje variabel fick ett betyg mellan 1 och 10, där medianen låg på ungefär 6.
Områdena väger olika tungt:
- Arbetsliv och näringsliv, 21 procent
- Privatekonomi, 17 procent
- Vård och omsorg, 12 procent
- Infrastruktur, 11 procent
- Utbildning, 10 procent
- Familjeliv och fritid, 9 procent
- Miljö och hälsa, 9 procent
- Trygghet, 5 procent
- Kommunens ekonomi, 3 procent
- Demografi, 3 procent
Demografi mäter hur många unga och äldre som ska försörjas per hundra sysselsatta.
Källa: Bäst att leva 2026
En karta över botten
Tittar man på de fem sämsta kommunerna ser man snabbt att de inte ligger utspridda över landet. Tre av dem finns i Bergslagen, det gamla gruv- och bruksområdet i mellersta Sverige, och två i Norrland. Ingen finns i Skåne eller runt Göteborg och ingen i storstadsregionerna.
Det är lockande att tro att de har mycket gemensamt och delvis tyder faktiskt siffrorna på det. Hos de fem sämsta är det i stort sett samma områden som drar ner:
De fem sämsta kommunerna i genomsnitt:
- Arbetsliv och näringsliv: 3,1
- Demografi: 2,0
- Vård och omsorg: 4,0
- Utbildning: 3,8
- Privatekonomi: 5,3
- Familjeliv och fritid: 5,9
Poäng är satta mellan 1 och 10, median för alla 290 kommuner är cirka 6.
Jobben väger tyngst i rankningen och drar ner helhetsbetyget mest. Demografin, som mäter hur många unga och äldre som ska försörjas per hundra sysselsatta, ligger lägst. Men familjeliv och fritid, och till viss del privatekonomin, ligger nära medianen.
De fem kommunerna på botten
Plats 286 – Ljusnarsberg
Kommunen i norra Örebro län är en av tre i Bergslagen som hamnar bland de sista och det är framför allt demografin som drar ner. Här får Ljusnarsberg lägsta möjliga betyg. Även tryggheten och infrastrukturen ligger långt under medianen. Samtidigt har kommunen en riktigt stark ekonomi som hör till de bättre i landet.
Plats 287 – Fagersta
I den gamla stålorten i Västmanland är det jobben som är problemet. Arbetsliv och näringsliv, det område som väger tyngst i rankningen, får det lägsta betyget i hela tabellen. Även tryggheten och skolan ligger lågt. Men som i Ljusnarsberg finns en tydlig ljuspunkt: kommunens ekonomi hör till bland de starkaste i landet.
Plats 288 – Filipstad
Staden i Värmland drar ner på flera områden: kommunens ekonomi, demografin och jobben, men också vården och infrastrukturen. Samtidigt ligger tryggheten och möjligheterna till familjeliv och fritid något över medianen.
Plats 289 – Haparanda
Gränsstaden i norr, som vuxit ihop med finska Torneå, har det knepigt med flera saker på en gång. Vården får ett lågt betyg och på trygghet och demografi hör Haparanda till de lägsta i landet. Samtidigt är det en kommun med stark ekonomi och ett gott familjeliv och fritidsutbud som står sig bra i jämförelsen på de områdena.
Så till den allra sista.
Plats 290 – Kramfors
Sist av alla landets kommuner hamnar Kramfors i Västernorrland. Jobbsituationen ligger långt under medianen och det område som väger tyngst i rankningen drar därför ner mest. Dessutom får kommunens ekonomi, miljö och hälsa och skolan rankningens lägsta betyg. Men det finns en annan sida: familjeliv och fritid ligger något över medianen och infrastrukturen är hyfsad.
De 10 sämsta kommunerna i Sverige
Här är de tio kommuner som rankats lägst i Sverige, enligt Fokus och Ekonomifakta, med placering och den kategori där de fått lägst betyg.
- Kramfors, plats 290, Kommunens ekonomi (1,4)
- Haparanda, plats 289, Demografi (1,0)
- Filipstad, plats 288, Kommunens ekonomi och demografi (1,0)
- Fagersta, plats 287, Arbetsliv och näringsliv (2,0)
- Ljusnarsberg, plats 286, Demografi (1,0)
- Söderhamn, plats 285, Demografi (2,5)
- Hällefors, plats 284, Demografi (1,0)
- Överkalix, plats 283, Utbildning och demografi (1,0)
- Vingåker, plats 282, Kommunens ekonomi (1,0)
- Flen, plats 281, Demografi (1,0)
Källa: Bäst att leva 2026
Listan är inte hela sanningen
Fokus skriver själva att rankningen inte svarar på var just du hör hemma. Den ger i stället ett underlag för att förstå vilka platser som lyckas och vilka som kämpar. En kommun som ligger långt ner kan vara en utmärkt plats för den som söker lugn, natur och nära till grannen. Som siffrorna visar finns det dessutom flera områden där de sista kommunerna faktiskt klarar sig riktigt bra.
Rankningar av det här slaget görs ofta, och de kommer inte alltid till samma slutsats. I somras kunde vi till exempel berätta att en svensk stad har kvalat in bland världens fem lyckligaste. Så även om någon måste hamna längst ner på listan är det inte säkert att det är där man är minst lycklig. Kanske är vår svenska lägstanivå ganska hög ändå.