Allt började med ett Youtubeklipp. Nu tre år senare har Henni Andreassen Kanstrups entusiasm för astronomi och rymdfart lett till att hon har startat ett lokalt folkuniversitet i sin hemstad.
5 saker om rymden du kanske inte visste
När man i september 2025 kunde betrakta det sällsynta fenomenet blodmåne, där skuggan från jorden får månen att framstå som rödaktig, stod danskan Henni Andreassen Kanstrup redo med sitt teleskop. Teleskopet, som hon hade fått av sin hustru Anna i födelsedagspresent, ställde hon ut i deras gemensamma trädgård i Benløse, Danmark.
– Men det är inte bara då jag ställer upp teleskopet. Jag brukar göra det andra kvällar också och njuter av att betrakta och fotografera månen och andra himlakroppar. Numera är det faktiskt busenkelt att fotografera planeter, stjärnor och astronomiska fenomen. Man kopplar helt enkelt sin mobiltelefon till teleskopet och använder telefonens inbyggda kamera, säger 51-åriga Henni.
När hon ser en särskilt vacker syn på himlen får hon en oemotståndlig lust att dela sin entusiasm med någon. Hon skyndar därför oftast in i vardagsrummet och hämtar ut Anna.
– Och hon får inte lov att gå in igen förrän hon som minst har sagt: ”Nej, vad vackert det är!”, skrattar Henni med en blick i riktning mot sin 40-åriga livskamrat, som till vardags är anställd i ett flexjobb som servicemedarbetare på en yrkesskola.
Henni och Anna myser med katten Jimmy och hunden Niller.Foto: Søren Lamberth
Själv arbetar hon som internationell koordinator på FIG – lantmätarnas internationella organisation. Och så har hon, som antytt, en hobby som är mer än vanligt nördig. Hon är biten av astronomi och rymdfart.
– Mitt intresse väcktes för tre år sedan, när jag av en slump såg en video om vårt solsystem på Youtube. När den var slut dök andra förslag på dokumentärer om världsrymden upp på skärmen. Och efter en halvtimmes resa i galaxen var jag helt såld och hungrig efter att lära mig mer, minns Henni, som inte nöjer sig med att titta på stjärnor på sin egen tomt.
– Jag bor bara 20 minuters bilresa från Observatoriet så jag brukar ofta åka dit. Där har jag möjlighet att titta i mycket större och starkare teleskop. Observatoriet har också några hängmattor utomhus, där man kan ligga och betrakta stjärnhimlen när mörkret faller på, säger hon.
Inget snobberi
Dessutom är Henni med i flera föreningar för likasinnade – bland annat Köpenhamns Astronomiska Förening.
– Där är jag i stort sett den enda kvinnan, och när jag började gå dit var medlemmarna lite obekväma och ursäktande gentemot mig.
Det finns något som är större än oss själva
Hennes upplevelse är att astronomi och rymdfart är långt mer tillgängligt än många tror. Hon medger att det är komplicerat stoff och bokstavligen -astronomiska tal som det jongleras med.
– Jag förstår kanske två procent av det på djupet, och det är jag helt okej med. På föreningarnas evenemang och föredrag finns det inget snobberi, och ingen förväntar sig att man ska ha koll på alla fysikens lagar och kunna lösa matematiska ekvationer. Föreläsarna formulerar det på ett sådant sätt att alla kan vara med. Och är det något man inte förstår alls kan man gå fram och fråga efteråt. Det finns inget som heter dumma frågor och stämningen är alltid god.
Ett bra teleskop kan anskaffas till ett överkomligt pris, och det kan både användas inifrån vardagsrummet och ute i det fria.Foto: Søren Lamberth
Hon älskar att gå på föredrag med forskare från olika universitet. Vid ett tillfälle irriterade det henne dock lite att hon alltid var tvungen att åka drygt sex mil till Köpenhamn för att få upplevelserna.
– Jag undrade varför det inte fanns något folkuniversitet i närheten av där jag bor. Därför kontaktade jag huvudkontoret för landets folkuniversitet och fick veta att jag bara kunde starta ett. Den sortens verksamhet kan man nämligen söka medel till.
2026 blir universitetet verklighet.
Från tro till vetenskap
Hon har alltid gått sina egna vägar. Hon tog ursprungligen en kandidatexamen i musikvetenskap vid Köpenhamns universitet och blev erbjuden ett jobb som högskolelärare, men hon hade mer lust att resa ut i den stora världen.
– Så jag uppfyllde i stället en gammal flickdröm och blev flygvärdinna. Det blev till mer än fem år i luften, berättar hon.
Henni kommer från en familj som är aktiva i Frälsningsarmén, och kristendomen har haft en betydande plats i hennes uppväxt. Men hon har också format sitt eget, personliga tankesätt.
– I dag är min livsinställning mycket fakta- och forskningsbaserad. Men när man intresserar sig starkt för vetenskap och forskning är det också viktigt att vara på sin vakt när man läser artiklar och ser videor på nätet. Man kan nämligen lätt stöta på något som är hållet i ett vetenskapligt språk, men där det döljer sig dolda agendor eller konspirationsteorier. Där gäller det att ha sitt kritiska sinne i ordning.
Henni betraktar sig dock inte som helhjärtad ateist.
– Jag tror fortfarande på att det finns något som är större än oss själva. Min världsbild är inte helt och hållet faktabaserad. Det måste finnas utrymme för det som vi människor inte helt förstår. Vetenskap och tro är inte motsatser i mitt huvud, och världen skulle i mina ögon vara en kall plats om den bara definierades av vetenskapen. När det gäller mitt intresse för astronomi är det heller inte bara de torra talen, utan också i hög grad den filosofiska sidan av vetenskapen som fascinerar mig.
