Läkaren Ammera flydde kriget i Syrien – arbetar nu i Sverige: ”Mycket som känns igen”
– Alla i vårdpersonalen jobbar helhjärtat i den här svåra situationen. De gör ett fantastiskt jobb, säger Ammera Adra, narkosläkare på Nyköpings lasarett.
2014 levde familjen Adra i Syriska Al-Salamiyah. Ammera Adra var narkosläkare på ett statligt sjukhus.
En specialist med tio års erfarenhet. Det pågående kriget präglade arbetet med långa dagar och sammanbiten kamp.
– Jag kunde jobba 24 timmar i sträck. Ibland till och med 36 timmar.
Som mamma upplevde hon att kriget och oron påverkade barnen ännu mer. Dottern Leen var fem år och sonen Adem sju.
Sjuksköterskan Matilda: Vi bedriver krigsvård
Videon kunde inte hittas
– Man kunde ju se soldater med gevär på gatorna. De var rädda och ledsna, kunde kissa på sig på nätterna.
Explosion satte igång flykten
Beslutet om att fly växte fram, men en händelse fällde avgörandet. En kväll briserade en bomb nära Ammeras sjukhus där hennes man också jobbade. Sonens skola låg precis intill. Hade explosionen inträffat på morgonen hade deras liv varit i fara.
Familjen lämnade både hus och bil efter sig när de flydde till Egypten.
– Vi hade bara våra papper med oss och visste inte var vi skulle hamna. Vi var i Egypten i fyra månader men det var oroligt där också. Då fick vi höra att det fanns smugglare som hjälpte människor till Europa från Turkiet.
En kusin, som bor i Sverige sedan 20 år tillbaka, tyckte att familjen skulle komma hit.
26 timmar på havet
Precis som många andra flyktingar tog familjen sig till den turkiska staden Izmir för vidare transport till Grekland. För 35 000 euro fick familjen plats på en liten träbåt. Färden tog 26 timmar.
–Vi var 15 personer ombord, det var jättetrångt. Alla blev sjuka ombord, berättar Ammera.
– Men vi hade inget val.
Sex månader efter flykten från Syrien kom familjen fram till Göteborg där de sökte asyl. Redan efter tre månader fick de permanent uppehållstillstånd.
– Vi började läsa svenska så fort vi kom hit på boendet. Fick tips om att låna böcker på biblioteket till exempel.
Kämpat för svensk läkarlegitimation
Ammera fick veta att hennes syriska utbildning inte gällde i Sverige. Så förutom att lära sig språket har hon fått beta av kurser till en svensk läkarlegitimation.
Det tog två år. Parallellt med studierna har familjen bott i bland annat Bengtsfors och Trelleborg och jobbat som studievägledare och med ensamkommande flyktingbarn.
I Nyköping har både hon och hennes man fått möjlighet att jobba med det de är utbildade till. Hassan har fått en tjänst som livsmedelsinspektör och Ammera fick göra de nödvändiga sex månadernas praktik som hon behövde för sin utbildning.
Nu jobbar hon som narkosläkare. Hennes arbetssituation är bekant. Det är återigen långa pass och ett hårt jobb.
– Jag jobbade i katastrofläge i Syrien också. Det är mycket som känns igen, säger Ammera.
– På något sätt är jag glad att jag kan hjälpa Sverige. Vi är många från andra länder på sjukhuset. Det är folk från Indien, Polen, Irak, Ungern och Italien. Alla jobbar helhjärtat i den här svåra situationen. De lägger ner ett fantastiskt jobb.
Fast barnen behöver inte vara rädda för kriget längre. Social distansering kan vara tråkigt men det är inga bomber som faller omkring dem. De tränar fotboll och basket och umgås med vänner.
– De är 70 procent svenska skulle jag säga. Vi pratar arabiska med dom härhemma men när de pratar med varandra och sina kompisar är det svenska som gäller.
Rötterna finns kvar men det har kommit nya skott på trädet. Svensk matlagning till exempel.
– Jag lagar fortfarande mycket arabiskt men de gillar svenska rätter också. Som köttbullar och tacos.
Katineholmskuriren var först med att berätta om Ammera.
