Varför slår män kvinnor?
24-årige Martin blir provocerad när mamman till hans 3-åriga son, Linda, hellre sitter och pratar med sina kompisar än att hjälpa till i köket efter en middagsbjudning. Han släpar henne in i köket, drar ner henne på golvet och kallar henne värdelös. När Linda kommer på fötter kastar hon en stekpanna mot Martin men missar, istället får hon tag i en kniv och hotar Martin, som tar den ifrån henne. Sen griper han tag i henne och ger henne örfil efter örfil. Slutligen klämmer han in henne bakom en dörr som han sparkar på innan vännerna ingriper.
Samma kväll försöker Linda ta livet av sig genom att överdosera alvedon.
45-årige Daniels flickvän sitter i baksätet på bilen och skäller ut honom. Han tvärnitar bilen, vänder sig om och slår henne rakt på näsan.
Daniel har utövat fysiskt våld mot de flesta kvinnor han känner – örfilar, slag och stryptag.
Det var när senaste flickvännen Lovisa lämnade honom efter att han ”tagit tag i henne”, som han bad en vän om hjälp och så småningom började gå i behandling.
Daniel har försökt att få behandling tidigare efter att ha gett sig på en tidigare hustru, då både frun och han själv polisanmälde händelsen. Men det enda som hände var att han fick betala 6000 i böter.
40-årige ingenjören Pontus vittnar om samma sak, trots att han dömts för grov misshandel flera gånger så har han inte erbjudits någon behandling. Sista gången anmälde han sig själv. Påföljden blev böter.
”När jag blir så rasande arg att det bara kokar och jag får ett utbrott, då är jag utåtagerande. Hur stoppar jag det liksom? Det hjälper ju inte med böter.”
Historierna är hämtade ur maskulinitetsforskaren Lucas Gottzéns nyutkomna bok Av det känsligare slaget (Makadam förlag 2019).
Den hemska delen av mänskligheten
Lucas Gottzén har under flera års tid intervjuat ett 40-tal män som misshandlat kvinnor. Han vill utforska den groteska och hemska delen av mänskligheten och försöka förstå vad som ligger bakom våldet.
– Jag fascineras av det som är långt bort och nära på samma gång. Det som jag absolut inte vill ha med att göra, men som är en del av att vara man.
Han fortsätter:
– Om vi vill se en förändring i de här frågorna så måste vi försöka förstå. Det är viktigt att lyssna på offrens röster och erfarenhet – men också förövarnas. Vi har en bild av den här kvinnomisshandlaren som ett groteskt monster, som är kall och beräknande, och det hade jag med. Men den bilden hjälper inte någon, vi behöver förstå att det är ganska vanliga män som håller på med det här.
Tendens att förminska våldet
Lucas Gottzén förklarar att en del frivilligt sökt sig till behandling just för att de inte vill bli det där hemska monstret. Många har svårt att se sig själva som riktiga misshandlare och har en tendens att förminska våldet de använt.
Varför slår män kvinnor?
– Frågar man dem själva är det ofta utifrån en känsla av vanmakt och frustration och att de i princip har blivit drivna till det av kvinnan. De känner sig trängda och kan inte uttrycka sig på något annat sätt. Tittar man på det utifrån så handlar det ofta om att upprätthålla makten och bestämmanderätten i en relation. Att mannen vill att kvinnan ska bete sig på ett visst sätt, det kan handla om svartsjuka. Och då är våld det sista redskapet man har för att kunna skapa kontroll.
Vilka är männen som misshandlar sin partner?
– Det är alla möjliga typer av män, arbetarklass, medelklass, hög utbildning, kriminell bakgrund. Det är vanligare bland unga än äldre. En del har missbruksproblem eller andra typer av psykologiska problem. De allra flesta är helt vanliga män. Och när jag är ute och träffar dem så förvånas jag ofta hur snälla, trevliga, fina och omtänksamma de kan vara i andra sammanhang.
Hur ska vi få män att sluta slå kvinnor?
– Vi behöver arbeta långsiktigt och i ett tidigt skede, och hjälpa män att förändra sin relation till våld. Att våld inte är det normala, utan att det normala är att lösa konflikter på ett ickevåldsamt sätt. Vi behöver förändra manligheten. Män som redan utövat våld behöver stöd i ett förändringsarbete som kan ta väldigt lång tid och är utmanande. Där de får lära sig att hantera sin känslor på rätt sätt och att relatera till sin partner, sina barn och arbetskamrater och alla möjliga på nya sätt.
Kan behandling hjälpa?
– Ja det kan det, men det vi vet är att utvärderingar och effektstudier av behandlingar av män som misshandlar visar på lite olika resultat och inte så starka resultat. Det ger en viss effekt. Samtidigt, om vi inte behandlar män utan bara straffar dem så är risken för återfall högre än om vi jobbar med de här frågorna. Om det grundläggande handlar om att förändra beteende, attityd, och hur man är som man så gör man inte det genom lås och bom, utan genom aktivt arbete.
Skammen är central
Vad kan man göra som nära anhörig/vän till en våldsam man?
– Vi behöver prata mer om de här frågorna och gå in och reagera och vara aktiva åskådare och våga fråga. Ser man någonting som inte står rätt till genom hur män och kvinnor agerar mot varandra eller hör en berättelse så tycker jag att man, hur obekvämt det än är, ska försöka nå de här personerna och mannen inte minst och få honom att inse vad han håller på med.
Något som förvånat dig när du träffat de här männen?
– Ja, hur central skammen var, de skämdes så mycket för sitt våld. Skammen handlade om att de bröt mot outtalade regler om att inte slå den man älskar, en svagare part. Det ses som ett grundläggande fel i relation, man har gått över gränsen. Man har en idé om våldsverkaren som ett slags monster. De skämdes för att de gått från att ha varit vanliga sjysta män till att ha blivit kvinnomisshandlare. Och de var rädda för vad andra skulle tycka om dem och därför höll de tyst om våldet.
Ser du de här männen som offer?
– Nej, gud nej, verkligen inte. De har gjort vidriga, hemska saker och förstört livet för så många. Vissa av männen har andra problem som är beklämmande men de är inte offer för en mansroll.
Kan mansrollen förändras?
– Klart den kan förändras. Maskulinitet, män, kulturer och individer kan förändras. Det finns en intim koppling mellan män och våld. Generellt förväntas män kunna utöva våld, och vi har normaliserat våld på många arenor, inom idrotten till exempel. Vi män lär oss att hantera relationer med våld. När jag var barn fick jag höra att man ska slå tillbaka och visa styrka. Det lär vi fortfarande pojkar.
Vad ska vi lära dem istället?
– Att vara sårbara och prata om känslor. Och att lära sig att se andra människors perspektiv och att inte se kvinnors kroppar som något som man har rätt till.
Tror du på en förändring?
–Det vi sett sista 30-40 åren i relationer mellan könen är en revolution där kvinnor kommit ut i arbetsmarknaden och män tar ut föräldraledighet. Vissa aspekter blir nog mer jämställda. Men vi har en lång väg att gå tyvärr.
Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:
- I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
- Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.
- Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.
- Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
Källa: 1177 Vårdguiden