Rapport visar: Kvinnor över 50 syns minst i nyhetsmedierna
– Just nu lär vi oss se och tycka till om vår omvärld via vita medelålders män med makt och deras ögon, säger Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, i ett pressmeddelande.
När det kommer till uttalanden i svenska nyhetsmedier är det fortfarande männen som har företräde. Oavsett vilken funktion de fyller i en artikel, förekommer män i större utsträckning än kvinnor. Det här visar rapporten Rättvisaren, som nyligen tagits fram av företaget Mediekompaniet med hjälp av Kantar Sifo.
I undersökningen har man granskat 3 000 slumpmässigt utvalda artiklar från såväl nationella som lokala nyhetsmedier publicerade mellan den 1 januari och 31 augusti i år. Fyra typer av personer har identifierats i artiklarna utifrån deras funktion – talesperson, expert, yrkesperson och civilperson. Och resultatet är nedslående – män står för två tredjedelar av den mediala närvaron, enligt rapporten.
70 procent av talespersonerna är män
Allra minst jämställt är det bland gruppen talespersoner, det vill säga personer har en ledande position på ett företag eller i det övriga samhället. Det kan handla om till exempel en chef eller vd. Av alla talespersoner som fått komma till tals under 2019 är hela 70 procent män. Det återspeglar visserligen hur könsfördelningen ser ut i samhället, där 67 procent av alla i chefsposition är män.
Också i kategorin yrkespersoner är det ojämställt. Där var 68 procent av de som fick komma till tals i medierna män. Det korrelerar däremot inte alls med hur det ser ut i verkligheten, där närmare 50 procent av alla anställda är kvinnor.
"Vita medelålders män har tolkningsföreträde"
När det gäller experter – oftast forskare eller lärare på olika högskolor – är fyra av tio kvinnor. Och bland civilpersoner ser det likadant ut, där är 40 procent kvinnor trots att den svenska befolkningen består av 50 procent kvinnor.
– Jag tror nästan varenda nyhetschef och reporter håller med mig om att alla ska ha lika möjligheter att komma till tals i det offentliga samtalet. Men varför händer så lite och varför går det så långsamt? Just nu lär vi oss se och tycka till om vår omvärld via vita medelålders män med makt och deras ögon. De har tolkningsföreträde för vad vi ska tycka, känna och bilda opinion kring, säger Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap i ett pressmeddelande.
Kvinnor över 50 syns minst i nyheterna
Allra mest underrepresenterade i medierna, sett till ålder, är kvinnor över 50 år. Rapporten visar att i åldersgruppen 50-64 är knappt tre av tio som får komma till tals kvinnor. Allra mest osynliga i medienärvaron är kvinnor i åldrarna 65-80 där bara var fjärde är en kvinna.
"De får tydligt mindre plats i det svenska medielandskapet. Något som gör att kvinnor lever i mediernas skugga under stora delar av sitt vuxna liv", skriver Ricki Rebecka Petrini, marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet, i rapportens förord.
Greta Thunberg-effekten har påverkat
Däremot är kvinnor i den yngsta åldersgruppen 0-17 år, betydligt bättre representerade och stod för 53 procent av alla uttalanden i den åldersgruppen. Men enligt Rättvisaren finns det en speciell förklaring till det, nämligen Greta Thunberg. Miljöaktivisten, som nyligen utsågs till årets person av den anrika tidskriften Times, har skapat stora mängder rubriker under året. Hade inte hon inkluderats i rapporteringen hade könsfördelningen för tjejer och killar i åldersgruppen 0-17 varit jämn, enligt rapporten.
Stefan Eklund, chefredaktör på Borås tidning och en av experterna som uttalar sig i rapporten, tycker att Greta Thunberg-effekten är intressant.
– Att hon i Sverige ofta möts av kritik kan ha att göra med en ovana att höra unga komma till tals i medierna. Rapporten visar att de är kraftigt underrepresenterade där, säger han.
Kvinnor får prata om vård- och skolfrågor
Ser man till vilka ämnen som män respektive kvinnor får uttala sig om i medierna, finns det också en tydlig trend. Män får i hög utsträckning komma till tals när det gäller så kallade hårda nyheter, det vill säga ekonomi, näringsliv, olyckor, lag och brott. När det kommer till de så kallade mjuka nyheterna som rör vård och omsorg och skola, intervjuas oftare kvinnor.
"Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det går långsamt med att få en rättvis medierepresentation. Om man vill synas i svenska medier är det bästa att vara man, medelålders, ha makt och ett sportintresse. Om man vill vara osynlig i svenska medier är det bästa att vara kvinna, gärna äldre och diskutera omsorgsfrågor", konstaterar Gunilla Jarlbro i rapporten.
Här kan du läsa hela rapporten.