Trädgårdsredaktören: 8 saker jag önskar att jag visste innan jag skaffade trädgård
En trädgård kan skänka lugn och harmoni. Att få gå och rensa lite ogräs, dela en perenn och bara njuta av grönskan. Men den kan också orsaka en hel del frustration. När det inte växer som man vill till exempel – ibland tar det sig inte alls och ibland växer det så mycket att allt runtomkring dör.
Här delar trädgårdsexperten Lotta Palmelius med sig av misstagen hon gjorde när hon var nybörjare och just blivit med trädgård på en karg skärgårdsö. Hon tipsar också om hur hon gör idag – så du slipper göra samma misstag som hon.
1. Tro inte att du kan vinna mot gräset om du inte anstränger dig
Mina första planteringar skärmades av med en kant av stenar. Det hjälper föga. Gräs är den mest livskraftiga växtarten på jorden. Så fort man vänder ryggen till en nyrensad plantering äter sig gräset in igen, över stenen och snart blir rabatten ett med gräsmattan.
Så gör jag nu: Inget fusk längre när jag anlägger en ny rabatt. Höga kanter i trä eller murad sten och alltid markduk underst mot rotogräset. Och för att hindra frön från luften att rota sig, får jorden aldrig vara bar. Gräsklipp och rens från växter är superbra täckmaterial som samtidigt håller fukt och ger näring.
2. Det kan bli krig i rabatten – och då vinner ALLTID den starkaste
Rabattens blommor verkar inte alltid i fredlig samexistens. De söta japanska lyktorna som tycks harmlösa visade sig kunna invadera en hel rabatt. Och lilla fänrikshjärtat marscherade fram över planteringen och tog kål på det mesta i sin väg.
Så gör jag nu: Jag begränsar frifräsarnas livsrum genom att plantera dem i stora krukor eller lådor som ställs in halvt nergrävda bland perennerna eller står fritt. Växterna trivs utmärkt med egen kupé och blir snabbt fler att fördela till nya krukor. Fänrikshjärtat har förpassats till mossan under äppelträden, där den armbågar sig fram i helt okej takt.
3. Fröspridare tar snabbt över din trädgård – låt dig inte förledas
Som novis på en nybyggartomt lät jag tacksamt planterade växter fröså sig. Tyckte det var fint med lite grönt här och där, och kul att nånting ville växa. Snart var det dock citronmeliss, akleja och kungsmynta i vartenda hörn av trädgården! Många objudna växter går visserligen an att handskas med, men myntans rotsystem är ingen lek.
Så gör jag nu: När blommorna har vissnat och ser lite dävna ut, klipper jag av dem innan de sätter frö. Det gäller att vara resolut och på förhand bestämma var frösådderna får växa och inte. För när man väl tittat en ung kungsmynta i ögonen, är det svårt att besluta sig för att ta bort den.
4. Spendera inte en förmögenhet på fel sorts tulpaner – som bara blommar en gång
Hundratals lökar storsatsade jag i en rabatt och drömde om ett hav av guppande kalkar i smakfulla symfonier år efter år. Fixad fägring för generationer framåt! Trodde jag. Första blomningen var fin men året därpå dök bara någon enstaka gul tulpan upp. Snopet. Jag misstänkte frosten, kanske rådjur, sork eller grävling. Nya lökar trycktes ner, spejsade varianter från självaste nederländska Keukenhof. Nu så! Men icke sa Nicke. Inte ett blast visade sig andra året.
Så gör jag nu: Numera vet jag att tulpaner ofta bara blommar en gång. För att vara säker på återkommande tulpanfröjd, är jag noga med vilka sorter jag köper och satsar framför allt på Darwinhybrider och de lite lägre botaniska tulpanerna.
5. Tappa inte kontrollen när det är rea
Våren är en farlig tid, liksom höstens utförsäljningar av plantor. Många huvudlösa köpfynd blir det. Alltid hittar jag någon plats för nykomlingarna, tänker jag, hur svårt kan det vara? Mycket svårt, visar det sig. Nyköpen tenderar att tyna bort. Rudbeckian stod i sin kruka en hel sommar och såg ledsen ut, likaså den limegula töreln. Och ännu har inte den tvååriga sticklingen av pilträdet fått sin plats.
Så gör jag nu: I den bästa av världar väljer jag plats först och shoppar sedan. Händer sällan, kan jag säga. Lösningen stavas jordslå. Det är super att ha en särskild pallkrage för ”plantera sedan”-växter, där man gräver ner dem i sin kruka eller direkt i jorden. De kan klara sig så i flera säsonger tills man hittar rätt plats.
6. Vissa tomter är inte gjorda för att gräva rabatter i
Stenar verka föröka sig. Varje spadtag jag tog , de första åren, stötte jag på en sten. Skulle bara ta bort den.., och den.., näe, ju fler stenar jag grävde upp desto fler kom fram. Ändå fortsatte jag gräva och planera nya rabatter.
Så gör jag nu: Jag gillar läget. En karg skärgårdsö består av berg, sten och ett ytterst tunt lager humus och drömmen om att gräva i meterdjup mylla kommer aldrig att uppfyllas. Då gäller det att bygga uppåt istället. Anlägga odlingsplatser med höga kanter av trä, järn eller murad sten och fylla med jord. Och alltid markduk i botten för att hindra den redan knappa jorden att erodera bort.
7. Lita ALDRIG på minnet - du kommer glömma vad du planterat
Minnet är kort. Ivrigt har jag petat ner nya växter lite varstans, övertygad om att jag självklart har koll på vad jag planterat. Inte då. Alltför ofta har jag likt en arkeolog stött på diverse fynd: ”Hoppsan, här var visst några lökar”, ”Oj, de kala pinnarna, är det buddlejan jag satte eller bara sly?”.
Så gör jag nu: Jag skriver på plantornas etiketter var de står och sparar i en låda. Den där kartan över hela trädgården blir aldrig ritad, men vissa delar listar jag och ritar upp under namn som Mot muren, Slänten, Under hasseln, Rosariet och Baksidan. Och så tar jag bilder i blomning för mitt komihåg.
Trädgårdsexperten: Så undviker du vanliga nybörjarmisstag i trädgården
1. Ha markduk och täckning mot ogräs - annars kommer det garanterat växa där du inte vill ha det.
2. Sätt frifräsare i kruka - då kväver de inte sina grannar i rabatten.
3. Håll efter fröspridare annars har du dem snart i hela trädgården.
4. Satsa på fleråriga tulpaner - annars får du lägga en förmögenhet på lökar som bara blommar fint första året.
5. Välj en plats att plantera på INNAN du köper en ny planta. Om det inte lyckas är det en bra idé att jordslå köpfynden tills du hittar en plats.
6. Bygg uppåt istället för att gräva – det går att göra nya rabatter och odlingsplatser utan att ryggen ska gå sönder på köpet.
7. Fota för att komma ihåg var du planterat olika växter – i den bästa av världar gör du en skiss över trädgården där du bokför vad du planterar.
8. Vattna nya plantor - ofta och under lång tid. Det räcker inte att vara noga med vattningen en vecka, en del växter kräver extra vatten i flera år innan de etablerat sig tillräckligt.
8. Nyplanteringar behöver vattnas – mer och längre än du tror
Det är roligt att plantera nya växter. En rejäl planteringsgrop, ny fin jord, duktigt med vatten. Gott så. Men sedan. Den djuplila syrenen bara dog, blodflädern gav upp och de höga gula rudbeckiorna var plötsligt puts väck. Vad hände? Ja, dagarna hade liksom gått i ett lathetstöcken, sommaren var varm och flädersaften läskande men jag glömde att andra faktiskt också var väldigt törstiga. Varje dag.
Så gör jag nu: Det är bara att inse att nya plantor utan utvecklade rötter som söka vatten själva behöver hjälp. De måste vattnas ofta. Länge. Träd och buskar kan behöva stödvattnas flera säsonger. Och faktiskt, mitt nysatta gullregn som fått extra att dricka hela sommaren mår prima!