8 av 10 fröpåsar som säljs i Sverige kan göra mer skada än nytta – så väljer du rätt

Det blir allt mer populärt att köpa fröblandningar för att hjälpa den biologiska mångfalden. Det gäller dock att vara vaksam 8 av 10 fröpåsar innehåller främmande arter som kan skada vårt ekosystem.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Knep för att lyckas med en liten trädgård

Brand logo
Knep för att lyckas med en liten trädgård

Att så en blomsteräng i trädgården känns som en enkel och vacker insats för bin, fjärilar och andra pollinatörer. En påse fröer, lite jord och förhoppningen om ett surrande sommarparadis.

Men alla fröpåsar som marknadsförs som bra för pollinatörer är inte så naturvänliga som de verkar.

En ny kartläggning från Naturskyddsföreningen visar att nästan åtta av tio undersökta fröpåsar innehåller minst en främmande art – alltså en art som inte är en naturlig del av den svenska floran.

– Det är fantastiskt roligt att vi har sett en explosion av intresse och förståelse för hur viktigt det är med våra pollinatörer och att man vill hjälpa till. Just därför vill vi hjälpa de som vill hjälpa till att hitta rätt i den här påsdjungeln, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, när hon gästar Nyhetsmorgon.

Fröerna kommer ofta från andra länder

Naturskyddsföreningen har granskat 77 fröpåsar från 18 olika företag. Det handlar om blandningar som säljs på den svenska marknaden och ofta marknadsförs med ord som bi, fjäril, pollinatörer, äng eller biologisk mångfald.

Kartläggningen visar att många fröer inte har svenskt ursprung. Av de analyserade frösamlingarna hade 63,9 procent utländskt ursprung och 8,9 procent okänt ursprung.

– Man tror kanske att man köper svenska ängsblommor och så visar det sig att det är en frökocktail från hela Europa eller kanske ännu längre ifrån, säger Karin Lexén.

Fröerna kom främst från olika delar av Europa men även från länder längre bort som Kina och Indien.

Vacker blomma betyder inte alltid rätt blomma

Många blommor kan vara vackra och ge nektar, men enligt Naturskyddsföreningen är de inte alltid anpassade till svenska pollinatörer.

Många fjärilar och insekter behöver nämligen särskilda värdväxter för att kunna fortplanta sig. I TV4:s Nyhetsmorgon lyfter Karin Lexén fjärilen svartfläckig blåvinge som exempel. Den behöver backtimjan för att lägga sina ägg.

svartfläckig blåvinge lägger ägg på backtimjan
Svartfläckig blåvinge är en av många arter som är beroende av att den biologiska mångfalden hålls intakt.Foto: TT/Ola Jennersten

Om främmande arter sprider sig och tränger undan växter som backtimjan kan det därför påverka hela livscykeln för de insekter som är beroende av just den växten. Rapporten visar också att många fröblandningar innehåller arter med risk att bli invasiva. Bland påsarna med främmande arter hade 95 procent minst en art med invasivitetspotential.

– En invasiv art är en art som tränger undan andra växter, förklarar Karin Lexén.

En blomma kan alltså se pollinatörsvänlig ut men ändå bidra till att växter som svenska insekter faktiskt behöver får mindre plats.

Så väljer du rätt fröpåse

För den som vill hjälpa pollinatörer är rådet att titta noga på vad fröpåsen faktiskt innehåller.

– Undvik fröpåsar där du inte vet var fröna kommer ifrån. Eller där det bara står ängsblommor. Då har du ingen garanti för att det är svenska fröer, säger Karin Lexén.

Hon betonar att det inte handlar om att svenska blommor skulle vara bättre än andra blommor utan om att de passar just här.

– Biologisk mångfald är ett system som över lång tid har växt fram och anpassats, förklarar hon.

Så hjälper du pollinatörerna på rätt sätt

  • Välj och efterfråga svenska fröer.
  • Välj fröblandningar där innehållet redovisas öppet.
  • Så inte ut fröblandningar i naturen om du inte vet vad de innehåller.
  • Låt gärna en del av gräsmattan växa och se vilka blommor som redan finns där.

Källa: Naturskyddsföreningen

Att hjälpa pollinatörer behöver alltså inte handla om att köpa den mest färgsprakande fröpåsen i butiken. Ibland kan det bästa valet vara att välja mer lokalt eller att låta naturen själv få ta lite mer plats.

Källa: Naturskyddsföreningen