Så lyckas du med köksträdgården
Att odla egna grönsaker är en trend som bara växer. Samtidigt börjar gräsmattan ifrågasättas allt mer. Det är lätt att bli sugen på att riva upp den och anlägga en prunkande köksträdgård i stället. Vi har listat de viktigaste punkterna.
En smart köksträdgård handlar om god planering. Rätt placerad och planerad har din köksträdgård mycket bättre förutsättningar för att bidra med nyttig och närodlad mat till familjen i många år framöver.
En smart köksträdgård är helt enkelt en som ger god skörd med så liten arbetsinsats som möjligt! Nu är rätta tiden att dra upp riktlinjerna för att bygga en fungerande köksträdgård i vår.
Bäddar & gångar i köksträdgård
Formen på din köksträdgård är en fråga om tycke och smak. Raka rader eller mjukt rundade? Cirkelformad köksträdgård med bäddarna som tårtbitar, pekande in mot mitten? Oavsett form är det bra att kanta med brädor eller flätade pilstaket. Det håller jorden på plats och minskar risken för att någon kliver i bäddarna.
Nästa steg kan vara att bygga upphöjda bäddar eller odla i pallkragar. Då värms jorden upp snabbare på våren och grönsakerna kommer i gång extra tidigt.
Gångarna bör vara minst en halvmeter breda för att du ska kunna arbeta obehindrat och köra exempelvis skottkärra. Flis, bark och halm är mjuka och sköna täckmaterial, men bryts ner med tiden. Grusgångar ger mer arbete med ogräsrensning men är beständiga, vackra och knastrar trevligt.
Gräsgångar är budgetalternativet, och kanske det enklaste att börja med.
Så här ska du placera din köksträdgård
En köksträdgård ska vara solbelyst och lättillgänglig. Drömläget är en svag sluttning mot söder.
Placera det du behöver vattna och plocka av varje dag (som sallat och örter) där du rör dig mest. Växter som klarar sig själva (som fleråriga grönsaker) kan vara längre bort.
Det bör inte finnas träd som skuggar odlingarna. Stora träd har dessutom stora rotsystem, som tar näring och vatten från annat du vill ska växa. Våga tänka okonventionellt!
Är läget på husets framsida det bästa för odling, anlägg dina odlingar där! En vackrare och mer välkomnande entré kan man väl inte tänka sig? Dessutom blir grönsakerna, örterna och bären lättåtkomliga.
Att ha nära till vatten underlättar mycket. Är det långt till kranen, dra fram en ledning med sommarvatten eller ordna med en rejäl regnvattentunna.
Breda gångar, en bod för redskapen, dignande odlingslådor – drömmen för många. Att hämta inspiration på något koloniområde är ett smart drag av den som vill anlägga en köksträdgård. Kolonister är ofta duktiga odlare med fiffiga lösningar.
Återvinn gärna material när du bygger odlingsbäddarna. Här är kanterna av gamla uttjänta golvbrädor.
Så stor ska din köksträdgård vara
Gillar du att förgro och kan plantera ut efter hand kan du få ut flera skördar på samma jordplätt under en säsong. Gödsla vartefter med gräsklipp och gödselvatten om du odlar på detta sätt. Har du ont om plats kan det vara ett knep för att ändå få hyfsat mycket grönsaker.
Vill du slippa försådder, stödgödsling och att byta jord måste du avsätta så mycket yta att du kan att rotera grödorna. Detta växelbruk ger friskare och mer välväxta grönsaker. Fyraårig växtföljd är minimum och kräver fyra kvarter, där du låter olika växtslag rotera år från år.
Första året odlas näringskrävande växter som kål, purjolök, pumpa och vitkål. Nästa år är det dags för lök, rotfrukter, sallat, dill och persilja. År 3 blir bädden potatisland och år 4 odlas ärter och bönor, som efter skörd myllas ner och gör jorden kväverik tills det är dags att börja om.
Välj rätt material till köksträdgården
När du väljer material till gångar, odlingslådor, hägnader, stödkäppar, bodar och utemöbler till köksträdgården är det extra viktigt att tänka på att det ska odlas mat här. Undvik mindre miljövänliga färger, plast, behandlat och tryckimpregnerat virke (även om det är betydligt mindre giftigt nu än förr).
Välj i stället naturmaterial och blanda trä-, sten- och grusmaterial som du önskar. Naturmaterial framhäver också växtligheten och tar inte över. Noga utvalt återbruk kan också funka. Slitna ting passar extra bra in i köksträdgårdens rustika och jordnära prägel. En riven murstock behöver inte ha gjort sitt.
Rätt jord till odlingar i köksträdgård
En bra jord är A och O när du odlar, de allra flesta behöver förbättras. Universalmedlet är mullämnen, som gör den porös och samtidigt vattenhållande så att rötterna inte torkar ut. Tillsätt kompost eller stallgödsel som ger en mullrik jord.
Väljer du att starta med köpt jord på påse eller ett helt lass hembeställt kommer du i gång snabbare. Även denna behöver vårdas, ett bra sätt är att täckodla. Under växtsäsongen läggs gräsklipp och ogräsrens på den öppna ytan mellan raderna.
Under hösten kan även halm och löv användas. Täckodling ger ett näringstillskott och håller jorden fuktig och lucker.
Grönsaker kräver mycket näring. Även om jorden är välgödslad från start behövs ofta mer gödsel under säsongen. Näringsvattning kan göras med pelleterad hönsgödsel som rörts ut i vatten, eller med nässelvatten, som är nässlor som dragit i en vattentunna.
Till sist: Jorden får inte packas, då får växterna syrebrist. Undvik att trampa i bäddarna, använd gångarna!
Därför ska du hägna in din köksträdgård
Att hägna in sin köksträdgård har flera fördelar. Först och främst håller det ute rådjur, harar och kaniner. Och så ser det trevligt ut med ett rödmålat trästaket, kastanjestaket, stenmur eller ett flätverk av pil. Minst lika viktigt är att inhägnaden förändrar mikroklimatet så att odlingarna kan startas tidigare. Dessutom kan känsligare växter odlas på gränsen till vad som bör gå i den zon där trädgården finns.
Bor du öppet och vindutsatt är ett plank eller en mur inte det ideala – det bildas lätt kastvindar bakom dem. Ett glest staket eller en häck silar blåsten bättre. Plank och höga häckar ger en alltför skuggig miljö, välj lägre hägnader och komplettera med fårnät eller uppspänd ståltråd över om du har rådjursproblem.
Har du en stor trädgård är ett risstaket, som sväljer mycket bortklippta grenar, ett ekonomiskt alternativ, och som dessutom gläder insekterna. Bland annat bosätter sig gärna vilda solitärbin i risstaket.