Experten: Bekämpa inte ogräs i din trädgård – gör detta istället
Trädgårdsägarnas och proffsodlarnas bästa hjälp är varken en välslipad hacka eller en sprejflaska fylld med ogräsdödande substanser. Istället är det ett internetverktyg.
Sveriges lantbruksuniversitet har arbetat om och nylanserat Ogräsrådgivaren för att guida odlare och blomsterälskare i ogräsdjungeln. I sin nya tappning ska sajten hjälpa till att artbestämma de objudna gästerna i rabatter och odlingar på ett enklare vis. Dessutom ges tips om hur man kan kontrollera och minska deras närvaro.
Håkan Fogelfors, statsagronom emeritus, tillsammans med Fredrik Stendahl ligger bakom sajten. Håkan har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt växtodling och ogräsens ekologi och biologi.
Han berättar vad som gör att en växt betraktas som ett ogräs: Runt 250 arter, alltså omkring en tiondel av vår vilda ört- och gräsflora, har egenskaper som gör att de snabbt kan återvinna mark som lämnats obevuxen och ställa till det i våra odlingar. Man kan säga att dessa pionjärarter är växtrikets första insatsstyrka i naturens ”läkande” arbete av bland annat öppen, odlad mark.
– Alla växter har sin plats i det ekologiska systemet, säger han och påminner om att många arter som förr sågs som besvärliga ogräs i dag kan vara rödlistade och utrotningshotade medan andra har tagit över.
När odlingsmetoderna och valet av grödor ändrar sig, förändras nämligen förutsättningarna för ogräsen. Gamla gissel som klätt, råglosta och lindådra har minskat eller försvunnit. Vem kämpar idag mot puktörne och fibblor?
Nyttan med ogräs
- Den biologiska mångfalden gynnas. Arter som maskros, vitplister, mjölkört och tistlar hör till de viktigaste nektarkällorna för dagfjärilar och pollinerare som bin och humlor.
- Rovinsekter som skalbaggar och spindlar gillar att gömma sig i frodig (ogräs-)växtlighet runt grönsakslandet, dit de gör sina räder för att hålla efter växtskadegörare.
- Många vanliga ogräs kan lika väl ses som lättodlade grönsaker, sprängfulla av vitaminer och andra nyttigheter. Det gäller bland annat kirskål, målla, nässlor och våtarv.
- Vilka ogräs som dominerar kan ge en fingervisning om hur jorden mår, även om odlingsmetoder och vad man odlar spelar större roll. Till exempel trivs groblad i en kompakt jord medan bergsyra, grönknavel och åkerspärgel berättar om en miljö med lågt pH-värde.
- Om ogräset får växa till sig men rycks upp eller mejas av innan det blommar och sätter frö kan det användas för marktäckning och gröngödsling eller läggas på komposten och bidra till ökad bördighet som jordförbättring.
- Bar jord läcker näring och sköljs lätt bort. Ogräsen kan i vissa situationer utnyttjas som marktäckare och minska näringsläckage och jorderosion.
Samtidigt etablerar sig nya arter. De kan spridas med importerat gräs- och fågelfrö, som råttsvingel och malörtsambrosia, eller följa med krukodlade plantor som kommer från andra länder och världsdelar. Ibland handlar det om importerade prydnadsväxter, som börjar invadera omgivningarna, som parkslide, parksallat och den kaukasiska jättebjörnlokan. Den senare är en ståtlig vinterståndare, som blev populär i svenska trädgårdar under andra halvan av 1800-talet och kunde köpas i plantskolor ända in på senare delen av 1900-talet.
Klimatförändringarna skjutsar på förändringarna ytterligare. I dag flyttar sig växtzonerna norrut med en meter i timmen, nästan en mil per år. Hönshirs, svinamarant, lindmalva och andra arter som förr hade svårt att överleva i Sverige, är på frammarsch.
– Södra Sverige är på väg att få en mer tysk ogräsflora och vi i Mälardalen en skånsk samtidigt som Mälardalens ogräsflora sprids norröver, konstaterar Håkan.
Luka ogräs vid rätt tidpunkt
Att utrota ogräsen är alltså knappast möjligt eller ens önskvärt och Håkan Fogelfors talar hellre om kontrollmetoder än om bekämpning. Ett bra sätt att få kontroll över ogräset utan att slita ihjäl sig är att slå till vid rätt tidpunkt. Den infaller lite olika beroende på om man har att göra med olika arter av fleråriga rotogräs eller ettåriga fröogräs som kommer upp, blommar och sätter frö samma växtsäsong (sommarannueller) eller arter som mest gror på hösten, övervintrar och sedan sätter frö året därpå (vinterannueller). När det gäller fleråriga örter och gräs gäller det främst att få bukt med dessa arters rötter, utlöpare och stamdelar i marken. Till de mer besvärliga hör åkerfräken, åkertistel och åkervinda med sina djupgående system.
– Fleråriga arter får kraft från de underjordiska delarna när de sticker upp. Detta kostar energi, men efter att några blad har utvecklats kompenserar fotosyntesen för detta. Man ska alltså slå till innan ogräsplantan har nått denna kompensationspunkt!
För till exempel en kvickrotsplanta inträffar detta vid två-tre blad, för en maskros i tidigt knoppstadium. Använd grep, inte spade om du har problem med kvickrot, åkermolke och andra fleråriga arter med relativt grunt liggande utlöpare! Då sönderdelas inte utlöparna lika mycket så att de bildar nya plantor.
Ettåringar, som enbart frösår sig, kräver andra tekniker. Dels gäller det förstås att slå av dem innan de blommar och sätter frö. I en kvadratmeter trädgårdsland kan det ligga flera tiotusentals frön i jorden, den så kallade fröbanken. Många av dessa gror efter hand. Kan man minska den mängden är mycket vunnet.
Kratta tidigt för att förhindra ogräs att komma
Håkan Fogelfors tipsar om att ta efter lantbrukarna, som i det här fallet ofta använder sig av fördröjd sådd. Genom att jorden harvas ett par veckor före sådden förs många frön upp närmare jordytan. De får då en ljusimpuls och börjar gro. Sedan förstörs de små ogräsplantorna när jorden bearbetas vid sådden. Metoden funkar lika bra i trädgårdssammanhang.
– Kratta till landet tidigt så minskar du framför allt fröbankens sommarannueller. Rör även om litegrann i jorden på hösten, så kommer du bäst åt vinterannuellerna.
Håkan Fogelfors ogräsfavoriter
Kan man ha favoriter bland ogräset? Ja, Håkan menar det. En del är enklare än andra att bli av med och flera är faktiskt goda i maten.
Brännässla
Urtica dioica
På 1600- och 1700-talen anlade man särskilda nässelgårdar för att odla denna mångsidiga nyttoväxt och det bedrevs till och med försöksodlingar. I dag betraktas den som ett ogräs, men den är en delikatess i pajen.
Revormstörel
Euphorbia helioscopia
Revormstörelns växtsaft är giftig. Rensar man barhänt i landet och får den på sig blir huden irriterad. Även om växten är ganska vanlig i Götaland och Svealand hör den åtminstone inte till de besvärligaste ogräsen.
Löktrav
Alliaria petiolata
”Yippie! Säsongspremiär!” ropar de som skördar i skogens skafferi när de första bladen av löktrav kan plockas och ge salladen en pikant löksmak långt innan vitlök och gul lök är skördemogna i grönsakslandet.
Åkertistel
Cirsium arvense
Tistlarna vill inte bara ta över i trädgårdslandet och rabatten. De sticks också, de rackarna! Men visste du att deras rikliga nektarproduktion lockar fjärilar och pollinerande insekter till din trädgård?
Åkerfräken
Equisetum arvense
Med djupgående rötter och kiselskal som skyddar till och med mot ogräsmedel är åkerfräken svårbekämpad. Enda sättet är att täcka jorden med presenning som inte släpper igenom ljus under åtminstone två års tid.
Maskros
Taraxacum
Pedantiska gräsmatteinnehavare hatar dem. Men bin och biodlare älskar maskrosor, som ger en halmfärgad, smakrik och aromatisk honung tidigt på säsongen.
Kirskål
Aegopodium podagraria
Kirskålen sprider sig så snabbt att den förr kallades skvallerkål och anses i dag inte vara annat än ett hopplöst ogräs. Förr var den däremot eftertraktad. Prova att laga en lax- och kirskålspaj så förstår du varför!
Åkervinda
Convolvulus arvensis
Åkervindan kväver det mesta i sin väg. Hela växten är giftig och har ett svårutrotat, djupgående rotsystem, som man enbart kan bli av med på samma sätt som åkerfräkens.
Våtarv
Stellaria media
Gödslat med mycket kväve? Det gillar våtarven, en ört med egenheten att den kan växa även vintertid, till och med under snön. Dessbättre är den ätlig och fungerar som ett saftigt inslag i vårsalladen.
Ett par allroundtips om ogräs
– Något man ofta glömmer bort är att ta hand om landet efter skörden. En del arter kan hinna med flera generationer och fröar då av sig under hösten, säger Håkan och fortsätter:
– Och sedan, när nästa växtsäsong startar, gäller det att hålla efter ogräsen den första månaden så att dina odlade växter får ett försprång, därefter kan man minska på rensandet. Ta en halv rad åt gången och tänk på att anpassa odlingens omfattning så att du också får tid att sitta där och njuta av solen och odlingarna. Då är det inte så illa!
Här kan du läsa mer om ogräs
Ogräsrådgivaren hittar du på www.slu.se/ograsradgivaren. Där kan du gå en ogräskurs för att lära mer om ogräsens liv, identifiera sina ogräs i olika stadier, få tips om direkta och indirekta kontrollåtgärder inom ekologisk och konventionell odling, läsa om nya och äldre tiders ogräs och lära sig om ogräs som nyttoväxter.