Guide om jord och gödsling – så väljer du rätt

Händer med planteringsjord/person som gräver i jorden.

Foto: TT/Shutterstock

Det finns en mängd olika jord- och gödselprodukter i handeln. Men är alla dessa verkligen nödvändiga för att lyckas med trädgården och odlingarna? Vad skiljer dem åt och vad behöver jag i min egen trädgård? Svaren kan du hitta i vår guide om jord och gödsling.

Jord är det vi odlar i, men beståndsdelarna och strukturen kan skilja sig åt. De flesta trädgårdsväxter trivs i en lucker och mullrik jord, rik på organiskt material som brutits ner av maskar och mikroorganismer. Mullen binder näring som växterna lätt kan ta vara på och i en lagom luftig jord kommer regnvattnet växterna tillgodo utan att rötterna skadas av stillastående vatten. Men det går även fint att odla i sand och grus, och bara gödsla med färskt gräsklipp. Och det finns fler exempel på alternativa sätt att odla, gödsla och jordförbättra i sin trädgård. Här listar vi några.

Se också: Plantera barrotade rosor - så lyckas du bäst!
3:16

Efter reklamen: Se också: Plantera barrotade rosor - så lyckas du bäst!

(3:16)

Kompost och gröngödslingsväxter

Man kan arbeta med gröngödslingsväxter och få det mesta av närings- och mullbehovet tillgodosett den vägen. Det går att hålla sig med egen kompost och utvinna den finaste mull ur den. En annan möjlighet är att kontakta hästägare och ladugårdar för att få tillgång till färsk eller komposterad stallgödsel som jordförbättring.

Bra och mindre bra jord i butikerna

Men har man inte några av de här möjligheterna är den köpta jorden alternativet. Och i handelns utbud finns såväl riktigt bra som mindre bra jord. Den enklaste varianten brukar kallas planteringsjord eller plantjord och presenteras i rutan här nedan.

Specialjordar för olika växttyper

Därutöver finns en uppsjö av olika specialjordar för olika sammanhang eller växttyper. Liksom det finns en stor mängd olika varianter på gödningsmedel. Nu kan man undra om alla dessa olika jord- och gödslingsvarianter verkligen behövs? Det är förstås upp till var och en att bedöma, men säkerligen skulle vi klara oss utmärkt med färre valmöjligheter. Å andra sidan, alla har inte möjlighet att hålla med egen kompost eller tillgång till stallgödsel. Vissa har tung lerjord, andra mager sandjord och därmed stort behov av att jordförbättra på olika vis.

Här nedan presenterar vi olika jordtyper och vad de används till.

Planteringsjord eller plantjord?

Tyvärr finns det inte reglerat vad den här typen av jord ska innehålla, därför måste du själv ta reda på innehållet och bedöma om det passar dina behov. Plantjord på påse innehåller alltid sand och stora delar torv i olika nedbrytningsstadier.

Den billigaste torven är den ytliga som är lättast att bryta. Det är också den som är minst humifierad – nedbruten i syrefattig miljö. Sådan torv känns igen på att den är ljusare i färgen och sitter ihop i trådiga sjok.

Att odla i en jord med enbart billig torv är tämligen värdelöst. Som strukturförbättrare är det en kortsiktig lösning, så snart torven bryts ner – vilket går ganska fort – sjunker jorden ihop och förlorar sin struktur. Regnar det blir den dyblöt, är det torrt blir den stenhård och drar sig in från kanterna. Den här plantjorden duger som komponent när du gör egen jord, men då krävs det att du redan har tillgång till kompostmull, lera, komposterad barkflis och vad du nu vill ha.

För att få upp näringsinnehållet har producenterna nästan alltid tillsatt gödningsmedel. Ibland ko- eller hönsgödsel, men vanligare är konstgödning som brukar benämnas NPK efter de tre näringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Även kalk är vanligt förekommande som tillsats för att höja pH-värdet i jorden. Låghumifierad torv har i sig ett lågt pH-värde.

Läs mer och beställ magasinet här

Vanliga jordsorter i trädgårdshandeln

Här listar vi några av de vanligaste varianterna på jord i handeln. Tänk på att innehållet kan skilja sig åt mellan olika fabrikat.

Anläggningsjord: En tyngre jord som innehåller stora andelar lera och strukturstabil torv. Används vid plantering av träd, häckar med mera i fall där stora mängder jord går åt. Köps i storpack.

Blomjord: Används för att plantera om växter i, är därför grövre än såjord och gödslad. Brukar innehålla leca, perlit eller annat som gör jorden mer porös.

Busk- och trädjord: Motsvarar anläggningsjord, se ovan, men säljs i vanliga jordsäckar och passar därför när mindre kvantiteter behövs. Ger bra struktur till träd- och buskrötter. Jorden sjunker inte ihop så mycket.

Medelhavsjord/Citrusjord: Lucker men samtidigt kompakt för att ge stadga åt småträd i kruka. Svagt sur. Rik på lera och innehåller järn. Lämplig för vanliga medelhavsväxter som citrus, fikon oliv och nerium.

Odlingsjord – grönsaksjord: Mörkare och mullrik. Rikt och balanserat näringsinnehåll.

Orkidéjord: Ingen jord. Innehåller i regel pinjebark och fibertorv.

Pelargonjord: Påminner om rosjorden, men har ofta högre andel sand. Även extra tillsatt järn samt långsiktig näring.

Rhododendronjord: Mullrik jord med grov struktur tack vare inblandning av torv i olika fraktioner, har därmed ett lågt pH-värde. Ofta lågt näringsinnehåll. Lämplig som jordförbättring till surjordsväxter som rododendron, azalea, blåbär, hallon, astilbe med flera.

Rosjord: Tyngre jord som innehåller stor andel strukturstabil torv och kiselhaltig lera. Ofta berikad med kogödsel och extra kalcium. Funkar även utmärkt till klematis.

Specialjord. En del trädgårdsbutiker har egna recept på jordblandningar. Är ofta allround-jordar av något bättre kvalitet, som fungerar till det mesta. Ibland är de anpassade till den jordtyp som är mest förekommande i området där butiken ligger.

Såjord. Näringsfattig för att inte skada känsliga och nya rötter. Består av finförelad torv och sand.

Toppdress eller dressjord. Används i första hand att reparera eller pigga upp gräsmattor med. Innehåller fint sållad torv och stora delar sand. Ofta rikligt gödslad med NPK eller pelleterat hönsgödsel. Vanligt att den även innehåller mer kalk än vanlig planteringsjord.

Urnjord. En grövre och tyngre blomjord med såväl snabb som långsiktig näring.

Vad betyder NPK på gödsel- och jordpåsarna?

N-P-K står för kväve, fosfor och kalium som är de tre makronäringsämnena – alltså de näringsämnen som växter behöver mest av. Kan till exempel stå: N-P-K, 14-7-5, vilket innebär att jord/gödningsblandningen innehåller 14 procent kväve, 7 procent fosfor och 5 procent kalium.

Vad står ledningstal för?

Ledningstal ger en uppskattning av hur mycket näring jorden innehåller. Växter tar upp näringen i form av näringssalter som leder elektricitet. Ledningstalet anger jordens elektriska ledningsförmåga och visar hur hög koncentrationen av näringssalter är. Mäts i mS/cm eller mS/m (millisievens per centimeter/meter). En god odlingsjord bör ha ett ledningstal på 20–50 mS/m. En såjord bör ha ett lågt ledningstal. För höga halter näringssalter hämmar groning av frön och kan orsaka saltstress hos unga plantor vid uppdragning. När köpt jord blandas ut med befintlig jord, med lägre näringsinnehåll, ändras givetvis ledningstalet. Ledningstalet säger ingenting om kvaliteten och strukturen på jorden.

Vad innebär pH-värdet för jorden?

Näringsämnenas tillgänglighet för växter varierar med pH-värdet i jorden. Ett riktmärke för pH-värdet är 5,5–6,5, då kan de flesta växter ta upp näring ur jorden. Surjordsväxter behöver en kemiskt sur jord på 4–5 i pH-värde. pH-värdet är ett mått på koncentrationen av vätejoner i en vätska.

Vad är humifieringsgrad?

Humifieringsgrad anger hur pass nedbruten torven är och graderas i 5 steg från 1–2 till 9–10. H 1–2: Mycket svagt nedbruten torv. Ger en till synes god struktur, men eftersom torven snabbt bryts ner kommer den inom något år att sjunka ihop. H 9–10: Fullständigt nedbruten torv, ingen växtstruktur kvar.

Hönsgödsel i pelletsform strös ut med en hand bredvid planta.

Hönsgödsel i pelletsform.

Foto: TT

7 vanliga gödselmedel i handeln

Benmjöl

Benmjöl är rikt på kväve. Eftersom kvävet är hårt bundet tar det ganska lång tid innan det blir tillgängligt för växterna, och räknas som ett långsamverkande gödselmedel. Brukar därför blandas i jorden. Även rikt på fosfor som främjar blombildning, fruktsättning och rotbildning. Passar fleråriga växter bäst, t ex unga bärbuskar och fruktträd. Används även traditionellt vid plantering av vårblommande lökväxter.

Blodmjöl

Blodmjöl är kväverikt och snabbverkande. Låg kol/kväve-kvot innebär att kvävet fort mineraliseras och blir tillgängligt för växterna. Går att göra flytande gödning av. Rör ut 5 gram blodmjöl i 1 liter vatten. Rör om kontinuerligt så att blodmjölet inte sedimenterar i botten. Bra att använda till plantor i tillväxt som snabbt behöver näring, exempelvis kål, sallat och spenat.

Hönsgödsel, pelleterat

Hönsgödsel är ett allsidigt gödselmedel. Har bättre långsiktig effekt än färsk hönsgödsel. Många användningsområden: Till gräsmattan, att pigga upp en trött kompost med, till grönsaksland och övriga odlingar där mullhalten är god. Går även att göra flytande näring av. Tillsätt en näve pelleterat hönsgödsel till1 liter vatten, spä sedan ytterligare innan användning. Bra till sommarblommor.

Höstgödsel

Höstgödsel kan man ge till växter tidig höst för att de ska klara övervintring bättre. Gynnar även blom- och fruktsättning. Innehåller inget, eller bara små mängder, kväve för att inte riskera att växter sätter fart och skjuter nya skott.

Kogödsel

Beroende på fabrikat innehåller ”kogödsel” olika mängd av just kogödsel, allt från 40 till 80 procent. Resten är bland annat torv och sand. Ger en allsidig näringstillförsel med alla viktiga näringsämnen. Ger även jorden en god struktur och ökar mullhalten. Använd till all slags odling och jordförbättring.

Mineralgödsel/Konstgödsel/NPK

Mineralgödsel/Konstgödsel/NPK är tre olika namn för samma sak. Säljs antingen i små spannar eller stora säckar. Innehåller främst de tre makro—näringsämnena kväve, fosfor och kväve. Beroende på fabrikat kan det vara mer eller mindre allsidigt. Industriellt framställt och lämpar sig inte för ekologisk odling. Går att använda till alla slags växter, men viktigt att ej överdosera. Håll koll på framför allt mängden kväve. Upprepad användning av mineralgödsel kan leda till att mullhalten i jorden minskar – glöm inte att även lägga på kompost eller kogödsel!

Naturgödsel/Trädgårdsgödsel

Naturgödsel/Trädgårdsgödsel, med mera är svårbedömda produkter. Ibland torv med stor andel NPK, ibland en blandning av kogödsel och NPK. Och i några fall även med pelleterat hönsgödsel. För det mesta ger det en allsidig gödning och fungerar till trädgårdens alla växter. Läs på påsen för information.

Person som gräver i hög med gödsel. Bredvid står en skottkärra med gödsel.

Foto: Javier Larrea/TT

Färskt stallgödsel

Innan färskt stallgödsel kan användas i odlingarna måste det ligga ett tag och förbränna, det vill säga brytas ner. Hur snabbt förbränningen går bestäms bland annat av balansen mellan kol och kväve. Ju mer kolrikt material, som halm och strö, stallgödslet innehåller, desto längre tid tar komposteringen. Är andelen hö eller strö däremot väldigt låg riskerar man ett stort näringsläckage, främst av ammoniak som avgår till atmosfären. Ett visst ammoniakläckage är svårt att undvika, men genom att täcka stacken eller kompostera den tillsammans med halvt nedbruten kompost går det att mildra effekten betydligt och samtidigt behålla en stor del näringen.

Gör eget gödsel av nässlor

Näringsvatten av nässlor är lätt att göra själv. Nässlornas näringsinnehåll varierar över säsongen men tidigt på våren innehåller de mycket kväve, fosfor och kalium. Då är också kol/kväve-kvoten relativt låg vilket gör att näringen snabbt blir tillgänglig för växterna. Senare på säsongen minskar andelen NPK. Som alternativ till nässlor kan du använda vallört.

Gör så här: Fyll en behållare med nässlor/vallört. Det går bra att blanda om du vill. Häll på vatten. Lägg på lock. Låt dra cirka en vecka. Späd till 1 del extrakt och 10 delar vatten.