Rumslig och modern koloni – stort projekt på liten yta

Framför huset har trädäcket fått en rund, tilltalande form.

Framför huset har trädäcket fått en rund, tilltalande form.

Foto: Josefin Widell Hultgren

De lämnade huset vid havet för att flytta permanent till en kolonistuga med 300 kvm tomt i stan. Ytan må vara liten, men rummen är många!

Det fladdrar lite lätt i löven på avenboken, som klär in den välkomnande grinden in till Lena och Lennart Johansson lilla trädgård i koloniområdet Gyllefred, i Trelleborg.

Parets lilla oas är allt annat än en klassisk och traditionell koloni. Dels bor de här året runt, det här är ett av landets få områden där det är tillåtet. Dels har Lena valt en modernare stil, med mycket svarta snickerier och många olika rum. Kolonier i städer brukar också ha en ganska hög ljudnivå, av trafikbrus eller intilliggande järnväg. Men den här ligger i utkanten av den lilla staden och är väl skyddad från både insyn och ljud.

3:01

Efter reklamen: Följ med in i Årets Trädgård 2021

(3:01)

Fram till för ett par år sedan bodde de i en liten fiskeby utmed kusten några kilometer härifrån. Och trots att huset låg nere vid hamnen med härlig havsutsikt, kände de att det var dags för en förändring, och ett annat boende.

– Efter 35 år var vi färdiga med huset, säger Lena. Lennart hade en kompis som bodde här i området, som tipsade om att det fanns ett hus till salu här. Även om det egentligen mest var gräsmatta, såg jag direkt när jag kom innanför grinden, att här fanns det potential för att skapa en trädgård.

Vattenläckan fick familjen att bygga om kolonilotten

Sommaren 2017 blev stugan deras, medan tomten arrenderas av kommunen. Oturligt nog drabbades de direkt av en vattenläcka, vilket innebar stora maskiner inne på den lilla tomten.

Med en pergola som lätt skuggning, har Lena sin lilla odlingsplats intill förrådet i tomtens bakre hörn. På pergolan klättrar ett vin som ger blå druvor på hösten.

Med en pergola som lätt skuggning, har Lena sin lilla odlingsplats intill förrådet i tomtens bakre hörn. På pergolan klättrar ett vin som ger blå druvor på hösten.

Foto: Josefin Widell Hultgren

– Det mesta av framsidan blev i princip förstört, även om grävarna var försiktiga och sparade äppelträden, berättar Lena.

Egentligen ingick det i försäkringen att trädgården skulle återställas, men vi avstod det och passade på att göra om helt istället, på egen hand.

Lena gjorde en ordentlig, skalenlig ritning så de verkligen kunde se hur de skulle göra. Efter lite fixande av stuga och trädäck, flyttade de in i mars 2018. Till stor del är det Lena som står för idéerna, för hur rummen ska utformas, hur arrangemang ska lyftas fram och vilka växter som ska planteras, medan Lennart bygger det mesta av det Lena klurar ut.

Då kommer också skissen till nytta, den underlättar när Lena ska förklara för Lennart hur hon vill ha det.

Mycket att upptäcka i den lilla trädgården

När man kommit in genom den där grinden anar man att här bor människor med mycket idéer, skaparlust och estetiskt sinne. Gångar, rabatter, avskärmningar och arrangemang väcker ens nyfikenhet. Man vill gå till höger, man vill gå till vänster, man vill känna, lukta, ta på, se mer...

En portal markerar passagen till ett annat rum.

En portal markerar passagen till ett annat rum.

Foto: Josefin Widell Hultgren

Till höger finns Lenas Gröna Rum med en grönmålad, ärvd stol och mycket gröna blad som trivs i det skuggigare området. Ett loppisfyndat slagbord är podium till en buddha och en kruka, med ett lågt plank som bakgrund och rumsavdelare.

Till vänster finns de snillrika avdelningarna mellan de olika rummen. Här har Lena använt svartmålade staketstolpar i varierande höjd till ett smalt och lågt plank, som skärmar av entrégången mot ett gråskimrande rum med fikon och silverpäron intill en singelgång.

Låga plank och väggar, är något som Lena och Lennart använt sig av på fiffigt sätt på flera håll. Med trädgård på bara 330 kvm, men med många rum som ska skärmas av mot varandra, blir det luftigare när väggarna hålls låga. Plank och spaljéer på 1,5–2 meter, men också häckar som är betydligt lägre än så. Väggarna är heller inte helt täckande, det räcker med ett smalare parti för att förmedla rumsavdelningen.

Det fiffiga ”planket” av svartmålade staketstolpar i olika höjd, markerar gränsen mot det grå rummet. Lena har lagt ut kvadratiska betongplattor som en stig i singlet. Att variera golvmaterialet hjälper till att markera rummens gränser.

Det fiffiga ”planket” av svartmålade staketstolpar i olika höjd, markerar gränsen mot det grå rummet. Lena har lagt ut kvadratiska betongplattor som en stig i singlet. Att variera golvmaterialet hjälper till att markera rummens gränser.

Josefin Widell Hultgren

– Jag vill bevara öppenheten, vill att man ska kunna få en viss överblick, förklarar Lena. Man ska kunna se att det finns någonting bortanför äppelträdet, men inte riktigt vad. Man ska bli nyfiken och vilja gå dit och undersöka.

Trädäcket ger semesterkänsla i koloniträdgården

Runt hela huset löper ett trädäck, som smälter in i de olika rummen på sin väg och binder samman de olika delarna. Här finns sköna sittplatser i olika lägen.

Längs gaveln, på en smal remsa, som brukar vara så problematisk att göra något vettigt av, smalnar däcket av och gör en mjuk sväng, och får fungera som gång intill häcken. Den smala biten mellan däck och häck, har blivit rabatter, där Lena förstärkt avskärmningen mot grannen med spaljéer och växter.

I anslutning till huset har Lennart byggt en efterlängtad utedusch.

I anslutning till huset har Lennart byggt en efterlängtad utedusch.

Foto: Josefin Widell Hultgren

– Häcken skyddar inte vintertid, säger Lena. Därför byggde vi de här skärmarna av trä och armeringsmatta. Då blev det små fack för rabatter, där jag satt kärleksört och ormbunkar bland annat.

På baksidan av huset får trädäcket sträcka ut sig och ta upp större delen av ytan och göra plats till en stor, härlig uteplats, pergola, odlingslådor och förstås fler arrangemang med krukor och loppisfynd. Här andas avkoppling och vila, sköna middagar och fikastunder.

På uteplatsen känns det varmt och skyddat. Intill huset kan man svalka sig i uteduschen som Lennart byggt. När man kommit runt huset och åter närmar sig framsidan, ändrar däcket karaktär igen och blir alldeles runt.

Häcken in mot grannen är inte vintergrön, för att få upp ett skydd även sedan den tappat löven har Lena byggt en spaljé. Nedanför växer kärleksört och ormbunkar.

Häcken in mot grannen är inte vintergrön, för att få upp ett skydd även sedan den tappat löven har Lena byggt en spaljé. Nedanför växer kärleksört och ormbunkar.

Josefin Widell Hultgren

– När vi flyttade hit fanns bara däcket på baksidan, men vi byggde det runt hela huset. Vi ville få till någon slags semesterkänsla, kunna gå barfota runt hela huset. Det runda gjorde vi för att bryta av det fyrkantiga, förklarar Lena.

Den här runda formen får komma igen sedan i gräsmattan intill och i stenar och krukor, på så sätt binds det ihop formmässigt.

Trädgården är hobbyrummet

I Lenas Gröna rum finns förstås den svarta färgen som en bas till det gröna. Ett loppisfyndat bord blir en utställningsplats för en buddha och en kruka.

I Lenas Gröna rum finns förstås den svarta färgen som en bas till det gröna. Ett loppisfyndat bord blir en utställningsplats för en buddha och en kruka.

Foto: Josefin Widell Hultgren

Lenas trädgårdsintresse har många år på nacken, hennes kreativitet och konstnärsanda likaså. I omgångar har den tagit sig uttryck i att hon dekorerat trätofflor och sålt på marknader, dekorerat barnpallar på beställning och nu väntar en akvarellkurs.

– Jag hade gärna haft ett större hus, lite större i alla fall, så vi hade fått plats med ett hobbyrum. Men nu får trädgården vara mitt hobbyrum, skrattar Lena och tittar ut över sin älskade trädgård.

Relaterade artiklar

Rickard Söderberg slog till på bedårande kolonistuga – se den här!