Så ympar du ett äppelträd

Till vänster: Ett ympat äppelträd. Till höger: Ett äppelträd med äpplen.

Foto: Shutterstock/TT

Lär dig att ympa så kan du få flera olika sorters äpplen på ett och samma träd. Ympning går ut på att få ett skott från ett träd att växa fast i ett annat. Tekniken är inte svår, men det krävs lite övning – och en vass kniv – för att få till de rätta snitten. Här visar vi hur en så kallad läggymp görs, steg för steg.

Hemligheten med ympning ar enkel. Precis under barken finns ett tunt skikt med tillvaxtceller. Skiktet kallas kambium. Nar kambiumet pa en gren i modertradet moter kambiumet pa en ympkvist kan de vaxa fast.

Så beskär du dina äppelträd – på rätt sätt!
5:02

Efter reklamen: Så beskär du dina äppelträd – på rätt sätt!

(5:02)

All ympning bygger pa denna princip. De flesta träd och buskar i handeln är ympade eller förädlade på något annat vegetativt sätt, till exempel okulering. Det är enda möjligheten om man vill skapa en planta som har ett identiskt arvsanlag som en annan planta, och det är så olika sorter lever vidare.

För den som inte är någon van ympare är äppelträd enklast att lyckas med, följt av päron. Plommon och körsbär är en aning knepigare, men även det går. Liksom många andra buskar och träd.

Den del av trädet som man fäster ympen på kallas underlaget. Det kan exempelvis vara en gren på ett fullvuxet träd eller en ung grundstam. Grundstammen är den nedersta delen av ett ympat träd, det vill säga själva roten och en decimeterstor bit av stammen.

Läs mer och beställ magasinet här

Två vanliga grundstammar är A2, som ger stora och kraftigväxande äppelträd, och B9, som ger mindre och svagväxande äppelträd. Man kan också använda rotskott eller vildäppelskott.

Till ympning behövs även ympris – alltså den sort man vill föröka. När ympen och underlaget växer ihop blir egenskaperna hos det träd som ympen utvecklas till en blandning av dem båda.

Ympens arvsanlag bidrar till fruktens smak och utseende, och roten påverkar storlek och härdighet på trädet. Det finns många olika ympningstekniker. På nästa sida bekriver vi två vanliga metoder.

Ympa äppelträd – steg för steg

Ympa äppelträd med läggymp.

Foto: Anders Kronborg

Med en sa kallad laggymp ska det gamla appeltradet utökas med ytterligare en sort. Metoden anvands medan traden fortfarande ar i vila. Här är ympris från en god men okänd sort.

Saga eller klipp av grenen dar du ska fasta ympen. Grenens diameter bor inte vara storre an 2 centimeter.

Såga av grenen där ympen ska fästas.

Foto: Anders Kronborg

Gor ett ca 3 centimeter langt och plant, nagot diagonalt, snitt pa grenen som ska ympas respektive ympkvisten. Anvand en riktigt vass kniv.

Gör ett långt, plant och diagonalt snitt i grenen som ska ympas.

Foto: Anders Kronborg

Kontrollera noga att snittytorna ligger kant i kant pa ena sidan sa att kambiumskikten mots, och se till att de ligger plant mot varandra.

Kontrollera snittytorna på ymp.

Foto: Anders Kronborg

Spann at med elastisk vulkaniserande tejp. Se till att ympkvisten inte hamnar ur lage.

Spänn åt ymp med vulkaniserande tejp.

Foto: Anders Kronborg

Korta in ympkvisten precis ovanfor en knopp, spara 2–3 knoppar. Tack alla synliga snittytor med ympvax.

Korta in ympkvisten ovanför en knopp.

Foto: Anders Kronborg

Detta behöver du för att ympa ett äppelträd

  • Ympris och ympunderlag.
  • Ympkniv eller mattkniv.
  • Vulkaniserande tejp eller bast att binda ihop ympen och underlaget med.
  • Ympvax eller lacbalsam att täcka alla snittytor med.
  • Välslipad sekatör.
  • För barkymp behövs även grensåg och mattkniv.

Ympris till äppelträd

Klipp ympris då träden är i vila, i december–april (i februari/mars i södra Sverige). Ta vara på friska, raka årsskott från trädets ytterkanter, gärna i söderläge. Förvara ympriset svalt och lätt fuktigt om du inte ska ympa direkt. Skriv namnetiketter om du vet vilken sort det är. Ympningen görs under vinter–vår, beroende på vilken ympteknik som ska användas. Ympens knoppar ska fortfarande vara i vintervila.

Det ljusgröna partiet precis under barken är tillväxtlagret som kallas kambium.

Det ljusgröna partiet precis under barken är tillväxtlagret som kallas kambium.

Foto: Anders Kronborg

Rätt snitt för att ympa äppelträd

Håll ympriset stadigt och se till att det ligger i korrekt vinkel mot kniven. Gör ett 3–4 centimeter långt diagonalt och plant snitt. Skär bort från dig. Dra kniven i en bestämd men lugn och rak rörelse. Det är bra om det finns en knopp på motsatt sida snittet, det gör att ympen växer fast fortare. Snittytan torkar snabbt, utför därför alltid snittet i direkt anslutning till ympningen. Ympen bör ha 3–4 knoppar. De dugligaste ymparna får man av mittenpartiet på ett årsskott. Ta inte på på snittytan med fingrarna. Håll koll på vad som är upp och ner på ympen! Öva på kasserade grenar, försök att få in rätta snitsen.

Läggymp och skarvymp – skillnaden

Läggymp används när ympen är smalare än underlaget. Viktigt är att snittet på underlaget och ympen får samma vinkel. Placera snittytorna så att ena långsidan på ympen respektive underlaget ligger kant mot kant. På så sätt kan kambiumskikten växa ihop. Är ymp och underlag lika tjocka kallas det för skarvymp.

Tidpunkt för att ympa äppelträd: Januari–april, beroende på var i landet man befinner sig. Den strängaste vintern bör vara över – annars riskerar ympen att frysa sönder – men i god tid innan savstigningen börjar. Både ymp och underlag ska vara i vila.

Barkymp – bra nybörjarmetod för ympning

Detta är en bra ympteknik att börja med. Ympen (eller ymparna) sticker man in under barken på en avsågad gren med en tjocklek på 3–5 centimeter. Det går också att såga av ett ungt träd 10–15 centimeter från marken och utföra ympningen direkt på stammen. Skär med vass kniv ett drygt 2 centimeter rakt snitt genom barken ända in till veden. Flika upp barken försiktigt. Om den inte lossnar lätt är man för tidigt ute, då har inte saven hunnit stiga tillräckligt ännu.

Tidpunkt för barkymp: Ympningen gör man när saven har börjat stiga i slutet av april–maj, längre norrut en bit in i juni. Tänk på att ympriset ska vara i vila för bästa resultat.

Se också: Så enkelt gör du egna växtstöd
1:48

Efter reklamen: Se också: Så enkelt gör du egna växtstöd

(1:48)