Lästips:NYTT! Korsord Läsarberättelser Gratis stickmönster Smarta städknep Livet med katt Julpyssel Nostalgi Klassiskt julpynt

Här är de verkliga personerna bakom kvinnorna i ”Vår tid är nu”

18 dec, 2019
author Lovisa Svedlund
Lovisa Svedlund

En folkkär författare, en nattklubbsdrottning och en tant på taket. Nu väljer SVT att avslöja flera spännande detaljer kring vilka verkliga personer som inspirerat berättelseni Vår tid är nu. Och visst finns flera likheter mellan seriens kvinnor och förlagorna bakom dem.

För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Vår tid är nu har tagit Sverige med storm och när serien nu fått sitt slut väljer SVT att avslöja mängder av spännande detaljer bakom historien. I dokumentären Berättelsen bakom Vårt tid är nu får vi veta mer om både personerna, miljöerna och händelserna som inspirerat manuset.

Trailer för Vår tid är nu – 1951Brand logo
Trailer för Vår tid är nu – 1951

Helga Löwander – matriarken på taket

Djurgårdskällaren – mittpunkten för hela serien – har inspirerats av många olika restauranger, berättar Johan Rosenlind, hjärnan och en av manusförfattarna bakom serien, i SVT-dokumentären.

Men en viktig detalj kring seriens matriark – Helga Löwander – har han hämtat från Hotell Mårtensson i Halmstad. Restaurangen på hotellet är numera stängd men när manusförfattaren jobbade som kökspojke här på 90-talet fick han en gång i uppgift att gå upp med kvällsmat till "tanten på taket".

Suzanne Reuter som karaktären Hela Löwander i Vår tid är nu.
Suzanne Reuters karaktär Helga Löwander är delvis baserad på en riktig "tant på taket" vid namn Greta Gruber. Foto: TT

Det var änkan till den man som många år tidigare öppnat hotellet. Hon bodde högst upp i byggnaden – och blev två gånger om dagen serverad mat från restaurangköket, berättar Johan Rosenlind i dokumentären.

Och visst minns vi väl när nyanställda kökspojken Calle Svensson nervöst tvingas stappla upp med en kantarelltoast till Helga Löwander i första säsongen av Vår tid är nu?

Annons

Den verkliga "Tanten på taket" hette egentligen Greta Gruber. Enligt Destination Halmstad skrev hennes framlidne make i sitt testamente att Greta Gruber skulle få bo kvar i våningen högst upp med fri tillgång till mat från restaurangköket så länge hon levde.

Kristina Sandbergs "Maj" viktig för Vår tid är nu

Att kvinnor skulle vara drivande i serien bestämde manusförfattarna tidigt. Med tanke på att serien startar år 1945 då hemmafruidealet var starkt, blev karaktärerna också tvungna att förhålla sig till normen om att sköta hem och barn som huvudsyssla.

– Det är ganska motvilliga hemmafruar vi har skildrat, säger Malin Nevander, en av de tre manusförfattarna, i dokumentären.

Nina Löwander på sitt kontor i Vår tid är nu.
Nina Löwander tvingas genom hela serien att förhålla sig till hemmafruidealet, precis som "Maj" i Kristina Sandbergs böcker. Foto: TT

En inspirationskälla till hemmafruarna – och framförallt Nina som ju vantrivs i hemmafrulivet– är karaktären "Maj" i Kristina Sandbergs romantrilogi. Även om Nina Löwander bryter sig loss från hemmafrulivet med maken Erik där hon både dricker och tar till droger för att klara livet, är hemmafrurollen något hon tvingas förhålla sig till även senare i serien, menar Malin Nevander.

Nattklubbsdrottning i framkant

Men Nina Löwander – och framförallt klubben Nina's – har också andra förlagor, avslöjar dokumentären.

1968 startade Alexandra Charles, idag en känd nattklubbsdrottning, en klubb på Nybrokajen i Stockholm. Klubben låg inhyst i vad som idag är känt som Strand hotell.

Hedda Stiernstedt tillsammans med Alexandra Chales.
I dokuentären träffar Hedda Stiernstedt (Nina Löwander) nattklubbsdrottningen Alexandra Charles som startade förlagan till Nina's. Foto: SVT

Och den var ett kärleksbarn, berättar Alexandra Charles i dokumentären. Bara 22 år gammal pratade hon med sin amerikanska pojkvän om hur tråkigt och konservativt nattklubbslivet i Stockholm var – och de bestämde sig för att öppna Alexandra's.

Annons

– Klubbar som fanns då hade inte diskotek och var inte för unga människor. Vi ville öppna ett ställe med internationell klass för alla, säger Alexandra Charles.

Till klubben kom både kostymnissar, unga välbärgade ungdomar, kronprinsen, folk från förorten och den "jeansklädda" vänstern förklarar hon. Och precis som Nina's hade även Alexandra's problem med paragrafryttande myndigheter som skrämdes av tanken på nymodigheter som DJ's och discokulor.

Folkkära författaren inspirationen bakom Maggan

Margareta Nilsson är seriens favoritkaraktär för riktigt många. Men har det funnits en riktig Maggan? Svaret är nja.

Att som arbetarkvinna göra en klassresa byggd på fackligt jobb och utbildning, förekom absolut under andra halvan av 1900-talet, säger författaren Ulrika Knutson i SVT-dokumentären. Men en kvinna som gjorde just Margaretas resa har inte funnits.

Foto: TT

Det första kvinnliga statsrådet i en svensk regering tillsattes år 1974 och hette Karin Kock. Till skilllnad från Maggan med arbetarbakgrund, som i (SPOILER!) seriens sista avsnitt blir minister i Palmeregeringen, var Karin Kock från en högre samhällsklass. Hon var utbildad nationalekonom och en av de första kvinnorna i världen att disputera inom statistik.

När det kommer till Maggans personlighetsdrag och privata livsöde finns däremot många tydliga förebilder, berättar manusförfattaren Malin Nevander.

En av dem – vår kanske mest älskade barnboksförfattare.

Annons

– I första pitchen av serien fanns med att det skulle finnas en karaktär som var inspirerad av Astrid Lindgren. En kvinna som tvingades att ta ett väldigt tufft beslut att lämna bort sitt barn, förklarar Malin Nevander.

Scen med Maggan ur Vår tid är nu.
Maggan tvingas lämna sin son till en familj på landsbygden. Foto: SVT
Maggans son får ta emot ett samtal från sin mamma – scen ur Vår tid är nu.
Redan i första pitchen fanns en kvinna med som tvingades lämna bort sitt barn. Foto: SVT
Astrid Lindgren tillsammans med sin son.
Som ung tog Astrid Lindgren det tuffa beslutet att lämna bort sin son under några år. Foto: SVT/privat

Att Margareta måste lämna sin lilla son till en familj på landsbygden för att jobba ihop pengar till en bättre tillvaro i stan, var nämnligen något Astrid Lindgren också tvingades till.

Författaren blev gravid som ung och ogift – och tvungen att lämna bort sonen Lasse. Men när han blivit tre år hade Astrid fått jobb som kontorsflicka i Stockholm och kunde hämta hem honom, precis som Maggan åker för att hämta sin Uno i ett avsnitt under första säsongen.

Men även personligheten hos Astrid Lindgrens och flera av hennes karaktärer, ville manusförfattarna skulle finnas hos Maggan.

– Både hennes sagofigurer som Kajsa Kavat och Lotta på Bråkmakargatan men också Astrid själv, säger Malin Nevander.

Annons