En sann dockälskare - Marie-Louice har samlat i över 70 år

5 inspirerande tips på påskpyssel för hela familjen

När hon fyllde tre år fick Marie-Louice Wensbo en väldigt speciell present. I paketet låg Margareta, en docka som både kunde blunda och säga mamma. Marie-Louice berättar att hon blev överlycklig.

– Margareta har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Hon har följt mig i över 70 år, även när jag bodde utomlands i Kanada och Tyskland, säger Marie-Louice och håller upp en docka med deformerat huvud och små ögon ritade på plåsterlappar.

– När jag fick henne såg hon förstås inte ut så här. Det var faktiskt en professionell dockmakare som misslyckades med en reparation.

När Marie-Louices man Claes hörde om dockan Margaretas öde bestämde han sig för att i hemlighet leta efter ett nytt original. Han fotograferade av stämplarna på dockans rygg och tog internet till hjälp med en efterlysning. Han fick svar från en antikaffär i London och efter någon vecka kom dockan till Marie-Louice i Höllviken där de bor.

– Hon är exakt likadan som min Margareta och bär nu de kläder jag stickade i sjätte klass.

Barbies föregångare

Intresset för dockor av olika slag har följt Marie-Louice genom hela livet. Från babydockan Margareta, som tidigt inspirerade till mamma-pappa-barn-lek, gick intresset över till Ginger-dockan som fick beställas från NK i Stockholm. Ginger var en föregångare till Barbie och skulle föreställa en flicka på 10–12 år. Att man kunde kamma hennes hår var ett stort plus och att pyssla med och sy kläder var en stor del av leken.

– Jag minns att jag som liten ofta stod utanför leksaksaffären Augusta Kloos i Malmö och önskade att någon av de ­exklusiva dockorna kunde bli min. Det förblev en dröm men den har jag kunnat förverkliga som vuxen.

En docka för alla

Som förskollärare har Marie-­Louice arbetat både inom kommunal barnomsorg och som lekterapeut på plastikkirurgens barnavdelning i Malmö. I jobbet har hon mött allt från flyktingbarn till skadade barn och i sina möten med dem har Marie-­Louice haft stor nytta och glädje av dockor.

– I regel köper förskolan in dockor med olika utseenden så att barnen kan hitta någon att identifiera sig med. Ibland har jag även tagit med en docka till jobbet som fått symbolisera något viktigt att prata om. Dockan Margareta var exempelvis till stor hjälp när jag jobbade med barn som var skadade i ansiktet eller huvudet.

Genom att ”besjäla” dockorna, ja även nallar och gosedjur förstås, kan man skapa berättelser som hjälper barnen att sätta ord på känslor och upplevelser.

– En pappa sa en gång att han inte ville att sonen skulle leka med dockor. Jag svarade: han leker inte med dockor utan leker att han är pappa, han är du. Då blev pappan stolt i stället, avslut­ar Marie-Louice.

Visste du ...

• Att klippdockor har rötter i 1700-talets mitt då de användes som mannekänger för modehusen.

• Att den första svenska klippdockan, Lisa, publicerades i Allers Familj-Journal 1914.

• Att ABBA, Björn Borg, Elvis och Elizabeth Taylor figurerat som klippdockor i Allers, Hemmets Veckotidning och Året Runt.

• Att man 1960 inte bara hittade klippdockor i veckotidningarna utan också på baksidan av cornflakespaket.