Magaretas mammas skoskatt låg gömd i 50 år – säljs nu på Auctionet

5 godissorter vi minns från förr

Det gula huset mitt i den halländska byn Veinge utanför Laholm har en speciell plats i Margareta Jonassons hjärta.

Det var här som hennes mamma Maia drev en skoaffär i flera decennier, och det var här som den bortglömda skatten med gamla skor nyligen upptäcktes.

– Mamma bar upp skorna på vinden när hon stängde affären för gott 1976 och sedan dess har de blivit liggande där. Vi kan ångra att vi inte tagit tag i det tidigare, berättar hon.

Det var i samband med att Margaretas brorsbarn skulle sälja huset som de gamla skorna – men en gång i tiden fabriksnya och då i högsta mode – ”återupptäcktes” i ett utrymme där någon knappt satt sin fot på ett halvt århundrade.

I originalkartong efter originalkartong låg drygt 1 500 par skor prydligt förpackade. Den absolut största andelen var damskor, men det fanns även herrskor och en hel del barnskor.

– Det var mycket noga med hur skorna skulle ligga i lådorna. Det fick jag lära mig av min mamma, berättar Margareta Jonasson.

Margareta var inte mer än i tioårsåldern när hon fick börja hjälpa till i affären.

– Bland annat fick jag passa butiken och säga ”mamma kommer snart” om det kom kunder medan hon var hos lanthandlaren Wictors på andra sidan gatan.

Sålde skor och lampor

Maias skoaffär, som hennes butik kallades, var ett begrepp i den lilla byn som fram till 1963 var en knutpunkt för järnvägstrafiken mellan Halmstad och Markaryd.

Dit kom såväl Veingeborna som folk från byarna runtomkring när det var dags att köpa sig ett par nya skor. Än i dag finns många i trakten som minns att de gick med sina mammor till Maias skoaffär inför skolstarten.

– Efterhand som mamma fick in nya modeller hamnade de äldre skorna bakom svängdörrarna. När det började bli fullt även där hamnade de äldsta på vinden och där blev de alltså kvar fram till våra dagar, berättar Margareta Jonasson.

Det var Margaretas morfar Sixten Bäckström som började med skoaffären i det tidigare stationssamhället. På den tiden var han byns lokala pionjär, entreprenör och mångsysslare.

Det var han som säkrade Veinges el- och vattenförsörjning, samt startade en elfirma 1916 som än i dag lever kvar som Bäckströms El & VVS.

– Det var anledningen till att mamma även sålde lampor och takarmatur i skoaffären. Kunder som kom in skojade ofta om att det lyste i taket och doftade läder, säger Margareta.

En oöppnad tidskapsel

Mamma Maia föddes 1909, och när hon var gammal nog fick hon ta över affären med skorna. Det fortsatte hon sedan med fram till 1976, när hon med ålderns rätt tyckte att det fick räcka.

– Jag hade flyttat hemifrån då och arbetade inte i skobranschen. Någonstans i bakhuvudet hade jag ett minne av att skor flyttats upp på vinden ovanför affären, men det var inget jag tänkte mer på då, berättar Margareta.

När hon i samband med försäljningen tidigare i år kom upp på vinden och såg alla de gamla skokartongerna var det som en tidskapsel öppnade sig. Inte bara det att skorna låg kvar i sina originalkartonger från, på den tiden, kända svenska märken.

På de flesta av lådorna hittade hon även sin mors anteckningar om färg och modell och vad hon satt för pris på dem.

– Det kunde till exempel på en kartong stå: ”Herr, brun, läder, 35 kronor.”

Exploderade på nätet

Efter att skoskatten hittats tog Margareta, i samråd med sin dotter Sofia, kontakt med Mattias Olsson på Laholms auktionskammare. Han blev intresserad och tog på sig uppdraget att auktionera ut skorna på nätet.

– Intresset är jättestort. Det är rena hypen. Jag la ut en film på vår Facebooksida med några av de första skorna jag hade gått igenom. På en vecka fick den 817 000 visningar och antalet följare ökade från 1 700 följare till 4 900, säger Mattias Olsson som drivit Laholms auktionskammare tillsammans med Joakim Kjellson sedan 2017.

– Normalt brukar vi ha 10–20 gilla-markeringar på våra inlägg. Här formligen exploderade det.

Hans första åtgärd sedan han åtagit sig uppdraget att auktionera ut de gamla skorna var att gå igenom par för par, undersöka deras skick och sedan försöka sätta ett värde på dem.

– De har ju legat på en vind så de har utsatts för väder och vind. Några av kartongerna som har legat högst upp har fått fuktskador. När det sedan kommer till att sätta ett värde på dem handlar det om kvalificerade gissningar. Jag undersöker vad liknande skor har sålts för på auktioner.

Han upprättar rapporter över varje par skors skick, och uppmanar samtidigt presumtiva köpare att kontrollera limningar och sulor innan de går på promenad med dem.

Skorna säljs via Auctionet

Nu när nätauktionen har börjat väntar han sig ett hårt tryck. Den bedömningen gör han efter det stora intresset på sociala medier.

– Det är något med skor som triggar, framför allt den kvinnliga publiken, enligt vad vi kan se, säger han.

När Allers får en guidad rundtur tillsammans med Margareta Jonasson och Mattias Olsson på Laholms Auktionskammares stora lager på Vallbergagården är det som att göra en resa genom svenskt skomode på 1900-talet.

På de genomgångna och uppradade skokartongerna står det välkända fabriksmärken som Elit-Sko från Halmstad, Excelda från Göteborg och Embla of Sweden från Stockholm.

– Embla var kunglig hovleverantör på 50-talet. Och Excelda startades av B F Söderbergs Skofabrik, berättar Margareta.

Hon stannar upp vid en kartong med ett par glänsande svarta myggjagare som för tankarna till rock’n’roll och 50-talet.

– Skulle du kunna ha på dig sådana i dag, säger hon och visar hur trångt det är i skorna framme vid tårna.

Stark skoindustri i Sverige

Mattias Olsson har för sin del fastnat för ett par svarta och vita mycket eleganta herrskor.

– Det här förknippar jag med 50-talet, säger han och håller upp skorna. När jag ser dem kan jag framför mig se att Fats Domino har på sig sådana när han spelar piano i en gammal konsertfilm.

Alla de drygt 1 500 paren, som bedöms vara i så gott skick att de kan säljas, hade Mattias Olsson inte hunnit gå igenom när vi besökte Laholms auktionskammare. Men såväl han som Margareta bedömer att merparten av skorna från vinden är från 1960- och 1970-talen.

– De allra äldsta är från 1920-talet, säger han.

En övervägande majoritet, 98,5 procent, är svensktillverkade.

– Att gå igenom alla de här skorna blir därför också en lektion i svensk industrihistoria. En gång i tiden hade vi en stark skoindustri här i Sverige, säger han.

Och det är uppenbarligen inte nostalgi som orsakar det stora intresset.

– Min 24-åriga dotter fick syn på ett par skor här som hon paxade direkt. Hon tyckte ett de var jättefina och la omedelbart beslag på dem, berättar Mattias.

– Men med den breda klacken de hade är det något jag skulle ha kallat ”kärringskor”, säger Margareta med ett skratt. Men det bevisar bara en sak – att modet går i cykler, och att det som en gång i tiden var modernt ofta kommer tillbaka tiotals år senare.

Ett gediget hantverk

Ur en låda som det står Dixie på tar hon upp en svart lacksko i storlek 23. Försiktigt vecklar hon upp papperet som skorna ligger inslagna i.

– Det var som sagt viktigt att skorna låg rätt i lådan, säger hon och visar Mattias hur papperet ska ligga runt dem.

– Och här har vi ett par randsydda skor med fastspikad klack, fortsätter hon. Det var ett mer gediget hantverk förr.

Mattias har hittat ett par skor som han skulle kunna tänka sig att själv bjuda på när han drar igång nätauktionen. Det är ett par eleganta herrskor från det svenska skomärket Gyllene Gripen, känt för att tillverka kvalitetsskor i läder från 40-talet fram till 80-talet.

– Det är vad jag skulle kalla ett par klassiska dansskor. De vill jag ha, säger han.

Många av namnen på skokartongerna är i dag tyvärr mer eller mindre bortglömda. Vem minns i dag Thörnes från AB Bröderna Thörner från Kumla? Eller Eyra Sko i Kävlinge, som tillverkade eleganta och handsydda damskor av hög kvalitet?

Hyllning till Maia och Sixten

Varumärket Tretorn känner däremot de flesta till. Även kartonger med gummistövlar som en gång i tiden var i hög kvalitet hamnade på vinden ovanför Maias skoaffär.

– Någon utförsäljningsrea i samband med att butiken skulle stängas hade hon aldrig. Jag tror aldrig att hon hade några reor överhuvudtaget, säger Margareta.

Det kom tidigt in bud på hela partiet med skor, men det har nobbats. Mattias och Margaretas tanke är i stället att vintageskorna ska spridas till många olika spekulanter.

– Det är roligare om det blir så. Dels kulturmässigt, men också som en hyllning till Maia och Sixten och hela deras arv, säger Mattias.

Den kommande auktionen är döpt till ”Walk This Way”. Den första delen består av runt 50 utrop, där varje rop består av två par skor i samma storlek.

– I det här fallet har jag faktiskt ingen aning om vad auktionen kommer att ge. Utropspriset är i alla fall 300 kronor och sedan får vi se vad som händer.

Margareta tycker det är roligt att det finns ett så stort intresse för de gamla skorna och att hennes mammas verksamhet uppmärksammas.

– Det är synd att hon inte får uppleva det här.