Då räknas du som fattigpensionär i Sverige 2026 – tydliga gränsen
När räknas man egentligen som fattigpensionär?
Ekonomiskt våld: Bedragen och skuldsatt efter 17 års äktenskap
Att vara pensionär borde innebära ett lugn efter ett långt arbetsliv, men för många ser verkligheten annorlunda ut i Sverige. Fattigpensionärer tvingas ofta vända på varje krona, oroa sig för hyran och välja bort sådant som borde vara självklart som bra mat och mediciner.
Då räknas du som fattigpensionär i Sverige
Från 2026 höjs pensionerna och grundavdraget, vilket gör att många pensionärer får lägre skatt och mer pengar kvar. En annan sak som påverkar pensionen 2026 är att riktåldern blir 67 år. Det betyder helt enkelt att man måste vänta tills man fyller 67 för att kunna få garantipension och bostadstillägg.
Men när räknas man som fattigpensionär i Sverige år 2026? EU använder ett mått för relativ fattigdom som betyder att man räknas som fattig om man har mindre än 60 procent av den inkomst som är vanligast, efter skatt.
Pensionsekonomen Trifa Chireh, förklarar i en intervju med Nyheter24:
– I svensk kontext motsvarar det runt 15 600 kronor i månaden för en ensamstående pensionär år 2025/2026. Det är en viktig riktpunkt, men i praktiken hamnar många äldre långt under den nivån, säger hon till sajten.
Hon fortsätter:
– En tydlig markör är när hela eller nästan hela pensionen består av garantipension, eller när inkomstpensionen är så låg att den måste fyllas ut med grundskyddet för att hyran och de fasta kostnaderna ska gå ihop.
PENSION
Garantipension
Alla som har jobbat och bott i Sverige får allmän pension. Den baseras på de inkomster du haft och betalat skatt på under livet. För den som haft låga inkomster finns garantipensionen som ett extra stöd. Den är ett grundskydd i den allmänna pensionen och finns till för dig som har haft låg, liten eller ingen inkomst från arbete under livet.
Inkomstpension
Om du är född 1938 eller senare och har jobbat i Sverige har du tjänat in inkomstpension, som är en del av den allmänna pensionen. Varje år sätts 16 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar av till den pensionen.
Källa: Min pension, Pensionsmyndigheten
Allt fler jobbar längre
En rapport från Pensionsmyndigheten visar också att personer födda på 1950-talet oftare väntar med att ta ut pension och jobbar längre upp i åldrarna än de som är födda på 1940-talet. Sedan det nya pensionssystemet infördes 2003 har andelen som arbetar i den här gruppen ökat kraftigt, från 14 till 34 procent.
Det finns vissa yrken där många väljer att jobba längre än andra. Enligt Pensionsmyndigheten gäller det särskilt universitets- och högskolelärare samt yrken som fysiker, kemister och psykologer, där pensionen ofta tas ut senare. Allas har tidigare skrivit om det lönar sig att fortsätta jobba efter 66 år, något du kan läsa om här.