Så mycket förlorar du i pension – om du är född på 60- och 70-talet

Allt fler upptäcker att något inte stämmer i pensionsprognosen. Åren verkar inte räcka till – men varför? Pensionsekonomen Dan Adolphson Björck förklarar vad som gått fel för många som är födda på 60‑ och 70‑talet.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

5 Smarta tips för en tryggare pension

Brand logo
5 Smarta tips för en tryggare pension

Kanske har du jobbat sedan du var tonåring. När du tittar på din pensionsprognos ser du däremot något som skaver – de första åren i yrkeslivet verkar inte finnas med. Du är långt ifrån ensam.

Allt fler 60‑ och 70‑talister upptäcker ett hål i sina pensioner, vilket även News55 rapporterat om. Förklaringen finns i hur systemen såg ut förr och hur man valde att ändra dem.

Så fungerade pensionen förr

Fram till 1980‑talet fungerade tjänstepensionen på ett helt annat sätt än i dag. Då fick man inte börja tjäna in pension förrän man fyllt 28 år – de första arbetsåren räknades alltså inte alls. Tanken var att företagen skulle slippa betala in pengar för unga som ofta bytte jobb.

Det här ssystemet kallades förmånsbestämt. Pensionen räknades ut efter hur hög din lön var när du gick i pension och hur många år du jobbat efter 28. Målet var trettio så kallade ”intjänandeår” fram till 65‑årsdagen – varken fler eller färre.

Men när arbetslivet förändrades, med fler jobbbyten och längre karriärer, blev det både dyrt för arbetsgivarna och orättvist för arbetstagarna. Därför kom ett nytt upplägg – det premiebestämda systemet – där du får pengar inbetalda för varje krona du tjänar, från första arbetsdagen till den sista.

Så påverkas 60- och 70-talisterna

Det nya systemet blev enklare för arbetsgivarna, men mer osäkert för den anställde. Pengarna som sätts av till pension investeras numera till stor del på börsen, så värdet kan både öka och minska. För många ger det chans till bättre avkastning – men också mindre trygghet.

För dem som hamnade mitt i förändringen – framför allt 60‑ och 70‑talisterna – blev övergången tydlig. En del av deras gamla pension frystes, en del flyttades till det nya systemet. I praktiken betyder det att de pengar som borde ha betalats in under de första arbetsåren aldrig kom in i systemet.

Pensionsekonomen Dan Adolphson Björck på Min Pension har räknat på vad det innebär i dag:

 – För den som börjar tjäna in tjänstepension ett år tidigare och har en månadslön på 30 000 kronor handlar det om cirka 50 000–60 000 kronor i pensionskapital på pensionsdagen i dagens penningvärde, säger han till Aftonbladet.

 – När pensionen betalas ut resulterar det i en utbetalning som är ungefär två, tre eller fyra hundralappar mindre i månaden livet ut. Det finns tyvärr ingen kompensation i efterhand – avtalen har ändrats framåt, inte retroaktivt.

En generation i kläm

De som är födda på 1950‑talet eller tidigare påverkas sällan – de hann få full förmånsbestämd pension på trettio år. Men de som är födda på 60‑ eller 70‑talet tillhör den övergångsgeneration som fick en blandning av gamla och nya regler.

 – De som hamnade i kläm är de som är födda på 60‑ och 70‑talet, eftersom deras pensioner flyttades från det gamla systemet till så kallade fribrev, förklarar Dan Adolphson Björck.

I dag får däremot alla tjänstepension från första kronan och första arbetsdagen – en förändring som gör stor skillnad för kommande generationer.

Källa: Min pension, Pensionsmyndigheten