Vanliga frågor om sparande: Experten Annika Creutzer svarar
Vår ekonomiexpert Annika Creutzer har lång erfarenhet av sparande och ekonomifrågor – här ger hon dig svar på några av våra läsares frågor om just sparande.
Fråga: Är det bättre att spara än att amortera?
Jag undrar hur man ska tänka när det gäller att amortera på huslånen. Ska man betala av så mycket man kan eller är det bättre att sätta pengarna i någon form av sparande? Jag tänker att på sikt måste en billig månadskostnad på boende vara fördelaktig, särskilt när inkomsterna minskar vid pensionen. Vad säger du?
Annika Creutzer: Skillnad på lång- och kortsiktigt
Utan att veta mer om din ålder och din ekonomi är det svårt att ge ett rakt svar men så här kan du tänka:
Har du pengar på banken som du inte behöver tjänar du direkt på att amortera. En sparränta på säg 0,5 procent är lägre än en boränta på säg 2 procent.
Se också video: Få koll på din ekonomi med stoppljusmetoden
Du tjänar också på längre sikt om du amorterar. Om räntorna blir mer normala kommer de att hamna kring i genomsnitt 4–5 procent. På varje tusenlapp du amorterar i dag sparar du 20–30 kronor varje år så länge du har lånet.
Med amorteringen får du också ner dina framtida kostnader. Jag brukar säga att det i allmänhet är bra att inte ha lån på mer än bostadens halva värde den dag arbetsinkomster byts mot pension. Gå gärna in på sajten minpension.se och se vad du kan förvänta dig i pensioner och räkna efter om du kan klara lånen med normalränta.
Men det finns också tillfällen då det inte är så bra att amortera. Har du inte så stora lån och du vet att du kommer att få en låg pension, kan det vara bättre att spara på annat sätt. Då får du ihop ett kapital som du kan ta till om du behöver göra nödvändiga reparationer.
Har du istället betalat av på lånen kan du behöva ta ett nytt lån, och det kan bli svårt att få eftersom du inte har den betalningsförmåga som banken kräver. Banken ska, enligt lagen, se till inkomsten när de beviljar lån. Om du inte får lånet kan du i värsta fall tvingas flytta från ditt hus bara för att du inte har råd att renovera.
Fråga: Hur gör jag för att få bättre ränta?
Jag skulle vilja spara hos någon av de nyare bankerna som har bättre ränta än de gamla, traditionella storbankerna som ju har väldigt låg eller ingen ränta alls. Känner mig osäker på hur man ska välja bland dessa för mig okända banker. Är alla seriösa? Är det säkert eller kan jag bli av med mina sparpengar?
Annika Creutzer: Bra att försöka hitta bättre ränta
Det är bra att du letar efter bättre ränta än noll. Men du har rätt i att du bör vara försiktig. Det allra viktigaste skyddet är insättningsgarantin. Spara aldrig hos någon som saknar denna garanti!
De som ger höga räntor, kring 5-7 procent, brukar sakna insättningsgaranti. De är inlåningsförtag och får ta emot som mest 50 000 kronor per sparare. Det finns flera exempel på hur sådana företag gått i konkurs och spararna förlorat alla sina pengar.
Insättningsgarantin innebär att du alltid har ett skydd för ditt sparkapital upp till 950 000 kronor per bank. Har du exempelvis sålt en bostad kan skyddet även gälla ett betydligt högre belopp men då bara under en tid som kan vara rimlig tills du köpt en ny bostad eller placerat om pengarna till annat sparande.
Är du osäker på om det finns insättningsgaranti kan du ringa till Riksgälden, 08-613 52 00 eller mejla [email protected]. Du kan också söka på bankens namn på hemsidan riksgalden.se/insattningsgarantin.
När du väljer vilket sparkonto du ska spara på bör du också kontrollera villkoren noga. Kan du ta ut pengarna när du vill utan avgift? Hur snabbt går det? Är räntan lika hög på hela sparkapitalet eller krävs det ett visst kapital för att få den högre räntan?
En förklaring till att många mindre banker kan ge bättre sparränta än storbankerna är att de från början är kreditföretag som byggt sin verksamhet på utlåning, till exempel genom kreditkort. Det är ofta bra, välskötta företag. Sevendays, Collector och Nordax har till exempel alla fått utmärkelsen Årets Sparränta av tidningen Privata Affärer.
Fråga: Är det för sent att spara?
Du tycker väl inte att det här låter klokt Annika, men jag och min man har aldrig sparat. Med tre barn, hus och två bilar har det inte alltid blivit pengar över och när det har blivit det har vi unnat oss resor och annat roligt, speciellt på senare år. Nu är vi snart pensionärer och jag tänker att det nog skulle vara bra med ett sparande när inkomsterna blir lägre, för att ha en ekonomisk buffert. Min man tycker att vi ska leva upp pengarna som vi alltid gjort och att det inte är lönt att spara. Är det för sent att spara nu? Vilket sparande rekommenderar du för oss som är 65 plus?
Annika Creutzer: Spara på pensionen – om det går
Din make kan ha rätt i att det inte lönar sig att spara om vi ser till bankräntan och inflationen. Men jag tycker som du att det är viktigt med en buffert för oförutsedda, nödvändiga utgifter – oavsett om du är pensionär eller yngre. En buffert bör, enligt min mening, motsvara minst två månaders utgifter. Den som till exempel bor i ett äldre hus eller har annat som kan kräva plötsliga reparationer bör givetvis ha mer. Som pensionär bör du också tänka på att det kan vara svårare att låna till bra villkor när inkomsten blivit lägre.
Det bästa sparandet, rent ekonomiskt, är faktiskt att inte ta ut mer pension än nödvändigt. Den allmänna pensionen, från Pensionsmyndigheten, går att ta ut som 0, 25, 50, 75 eller 100 procent och du kan ändra när du vill. Pension vi inte tar ut sparas och blir högre pension framöver. Ett års helt uppskjuten pension ger 6-11 procent högre pension alla år framöver.
Om ni ska spara på bankkonto eller i fonder beror på vilka risker ni är beredda att ta och vilken ekonomi ni har i övrigt. Och ni behöver inte tycka lika. Även om ni i övrigt har gemensam ekonomi kan ni spara var och en för sig. Kanske kan ni till och med tävla om vems sparande som växer mest?
Fråga: Ska jag välja aktier eller fonder?
Vad är egentligen skillnaden på aktier och fonder? Vilket är bäst? Vilka för- och nackdelar finns?
Annika Creutzer: Månadsspara i ett ISK
Köper du en aktie är du en av många som tillsammans äger ett större aktiebolag. Aktien är en andel. De aktier vi brukar spara i handlas på en marknadsplats, vanligtvis Stockholmsbörsen. Din bank kan hjälpa dig att köpa aktier och för köpet betalar du en avgift, courtage. Ofta köper vi en aktiepost som motsvarar ett antal aktier och kostar en summa, kanske 10 000 kronor. Du kan tjäna pengar, få avkastning på ditt sparade, både på den utdelning, del av vinsten, som aktieägarna vanligtvis får en gång om året och du kan tjäna på att köpa och sälja aktierna om de ökat i värde den tid du ägt dem.
Alternativet för en vanlig sparare är att köpa andelar i en ”portfölj” med många aktier, en aktiefond. Då är det anställda på fondbolaget som köper och säljer aktier och som strävar efter att ge fondens alla sparare så bra avkastning på aktierna som möjligt.
Fonderna kan ha olika inriktning som Sverige, Europa, läkemedel, fastigheter eller index. I det senare fallet är det ingen person som köper och säljer. Aktierna hanteras automatiskt så att de speglar en viss marknad, exempelvis indexfond USA. Indexfonderna har oftast lägre avgifter.
Avgiften har stor betydelse om du jämför två likvärdiga fonder. Vill du jämföra två fonder kan du gå in på morningstar.se där alla fonder på den svenska marknaden finns analyserade och betygsatta.
Mitt råd är att börja med att månadsspara i fonder gärna inom ett investeringssparkonto, ISK. Din bank kan hjälpa dig att komma igång eller så väljer du att spara på ett stort fondtorg på nätet som hos bankerna Nordnet eller Avanza.
Tycker du att aktier verkar spännande kan du börja med att gå en kurs hos Aktiespararna eller Unga Aktiesparare. Samtidigt kan du låtsas köpa aktier. Följ dem sedan och se vad som påverkar att de stiger och faller i värde. När du känner dig mogen är det dags för ditt första köp. Jag rekommenderar att du försöker få ihop en aktieportfölj på fem-tio olika aktier, gärna med spridning i olika branscher. Då minskar du risken för att en aktie eller en marknad faller kraftigt i värde.