10 saker vi undrar om influensavaccin – och svaren vi behöver

Sjuk kvinna och vaccin.

Foto: TT/Maskot
År 2020 är det viktigare än någonsin att vaccinera sig mot säsongsinfluensan. Här är tio frågor många har om influensavaccin – och svaren du behöver.

Det har aldrig varit viktigare att vaccinera sig mot influensa, framförallt för riskgrupper. I och med den rådande pandemin som i nuläget skenar, med allt fler som behöver läggas in på sjukhus med coronaviruset, måste vi undvika att bli sjuka.

Se också: Då ska du vaccinera dig 2020

Influensavaccin under corona

Influensan och covid-19 har dessutom många liknande symtom och det behövs samma utrustning för att behandla de som bli svårast sjuka. Så för att undvika en överbelastad vård behöver vi alla jobba lite extra hårt för att hålla oss friska i år.

Sedan det nya vaccinet Pandemrix, som gavs mot svininfluensan 2009-2010, visade sig ha orsakat flera fall av den obotliga sjukdomen narkolepsi, är det många som blivit skeptiska mot nya vaccin – och även mot gamla.

Vaccin mot säsongsinfluensa har vi haft i många år och det kan anses som ofarligt, även om alla vaccin kan ha biverkningar.

Här är 10 frågor om influensavaccin som vi alla borde veta svaren på.

1. Hur fungerar influensavaccin?

Det vaccinet gör att är hjälpa immunförsvaret bli mer träffsäkert inför en eventuell influensainfektion. I vaccinet finns avaktiverat eller försvagat virus som dina immunceller får träna upp sig mot och bilda antikroppar. På så sätt är kroppen med beredd när det riktiga viruset dyker upp.

Julias coronasmittade pappa svävade mellan liv och död: ”Vi sa hej då till varandra”

2. Kan man bli sjuk trots att man vaccinerat sig?

Ja, men oftast blir man mildare sjuk om man har vaccinerat sig. Ju längre tid det går mellan vaccinationen och att du blir utsatt för influensavirus, desto större risk är det att du blir sjuk. Vaccinet och antikropparna det ger blir mindre effektiva med tiden.

Det finns också olika faktorer som påverkar hur effektivt influensavaccinet är.

3. Hur effektivt är influensavaccin?

Den senaste stora utvärderingen av influensavaccin gjordes 2018, och visade att ungefär 60 procent av friska vuxna blev helt skyddade mot influensa tack vare vaccin.

Här är några saker som kan göra årets influensavaccin mindre effektivt:

  • Om vaccinet inte överensstämmer med de virusstammar som härjar under säsongen.
  • Om personen som vaccineras inte har ett aktivt immunsystem och inte kan bilda antikroppar som den ska.
  • Om det gått lång tid mellan vaccinationen och smittotillfället.
  • Ålder. Små barn och äldre får ofta ett sämre skydd av vanliga influensavaccin.

4. Hur görs influensavaccin?

På över hundra vaccincenter jorden runt finns influensaexperter som jobbar med att analysera prover för att se vilken typ av influensa som kommer att bli den stora för året. Därefter bestämmer Världshälsoorganisationen WHO vilka typer som ska inkluderas i säsongens influensavaccin.

Vissa år stämmer den här prognosen bättre än andra år och då fungerar vaccinet bättre. Andra år kan smittan hinna ändras från det att WHO tagit sitt beslut tills det att influensan börjar spridas, och vaccinet matchar då inte säsongens influensa så bra som man trott.

5. Vad har influensavaccinet för biverkningar?

Det är väldigt ovanligt att influensavaccinen ger allvarliga biverkningar. Vanligast är att man får rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället i några dagar.

Högdosvaccin ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.

Men man kan inte få influensa av influensavaccin.

6. Kan alla ta influensavaccin?

Nej, det finns vissa grupper som ska undvika vanligt influensavaccin.

Vaccinen odlas fram i ägg, och även om vaccinen renas noggrant därefter så kan det komma med äggprotein, och den som är allvarligt äggallergisk kan behöva testa hur man tål vaccinet.

Den som har en pågående infektion eller inflammation och äter stora doser av inflammationshämmande medel bör inte vaccineras eftersom vaccinet då har sämre effekt.

Vissa barn ska inte ges det levande försvagade vaccinet. Bland annat de som har försvagat immunförsvar på grund av sjukdomar såsom symtomatisk HIV-infektion, cancer eller vissa medicinska behandlingar.

Barn som vaccinerats med levande vaccin ska dessutom undvika nära kontakt med personer med nedsatt immunförsvar i 1-2 veckor efter vaccinationen.

7. Vilka rekommenderas att vaccinera sig?

Vissa riskgrupper blir extra uppmuntrade att vaccinera mot influensa varje år:

  • Personer 65 år eller äldre.
  • Gravida efter graviditetsvecka 16.
  • Vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom såsom KOL och svår astma, andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder), kronisk lever- eller njursvikt, diabetes mellitus, tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
  • Hushållskontakter samt sjukvårdspersonal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • All annan personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden och inom hemtjänst.

8. När ska man vaccinera sig?

Det är bra att vaccinera sig så tätt inpå den förväntade säsongen som möjligt på hösten. I Sveriges regioner börjar man kampanja för att vaccinera riskgrupper och vårdpersonal i början av november.

Från 1 december kan allmänheten vaccinera sig, och influensasäsongen beräknas komma igång på riktigt i slutet av december.

Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar i ungefär 6-9 månader.

9. Var kan jag vaccinera mig mot influensa?

Du kan vaccinera dig på din vårdcentral, husläkarmottagning, vaccinationsmottagningar och på vissa apotek.

1177 kan du hitta ditt närmaste vaccinationsställe och kontaktuppgifter dit.

10. Vad händer om det blir brist på influensavaccin?

I februari beställde regionerna sina doser av influensavaccin för säsongen 2020-2021. Då visste man inte att coronaviruset skulle bli en pandemi och att det skulle kunna påverka nästkommande vinters vaccinförfrågan.

Vi har redan läst rapporter om vaccinbrist på grund av att fler än någonsin vill vaccinera sig i år. Och då har vi bara börjat vaccinera riskgrupper eftersom vi fortfarande är inne i november månad.

Folkhälsomyndigheten har gjort en prioriteringsordning inför en eventuell vaccinbrist, och enligt den ska vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper, samt vårdpersonal som jobbar nära personer med nedsatt immunförsvar.

Det kan även bli så illa att man tvingas prioritera mellan riskgrupper, och då gäller följande:

  1. Medicinska riskgrupper: Gravida efter graviditetsvecka 16, och därefter vuxna och barn över 6 månader med sjukdomar som bedöms öka risken för allvarlig influensainfektion.
  2. Personer över 65 år som inte ingår i de medicinska riskgrupperna.
  3. Hushållspersonal och sjukvårdpersonal som jobbar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  4. Övrig vård- och omsorgspersonal som jobbar med patienter och omvårdstagare med ökad risk för svår influensasjukdom

Källa: Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, 1177, Dagens medicin

Hälsokoll: 7 vanliga myter om influensa

Dags för bunkring igen – det här köper svenskarna hem just nu

Mer innehåll hos allas.se: