8 myter och fakta om gluten

Vissa myter leder tyvärr till att människor går med symtom i flera år innan de får en diagnos. Vet du du vad som är sant eller falskt om gluten?

Det finns en rad myter om glutenintolerans (celiaki), säger Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet som skrivit boken ”Doktorns guide till gluten”.

– Vissa myter leder tyvärr till att människor går med symtom i flera år innan de får en diagnos. I en hel del fall utesluter många gluten i onödan.

I USA äter flera miljoner människor glutenfri kost utan att de fått en diagnos –  det kallas PWAG (people who avoid gluten). Även i Sverige har glutenfria produkter blivit en stor industri, och allt fler provar glutenfri kost även om de inte har celiaki. Kosten sägs skydda mot ohälsa på mer eller mindre lösa grunder, och det finns glutenfria kaféer och restauranger.

Myter om gluten och glutenintolerans:

1. Man föds med celiaki

Det är riktigt att bara människor med viss arvsmassa (DQ2/DQ8) kan utveckla celiaki. Men det innebär inte att man föds med celiaki. Man måste utsättas för gluten innan sjukdom kan utvecklas.

En del barn utvecklar celiaki under första levnadsåret nästan direkt efter att de fått gluten i maten, andra får sin sjukdom först i vuxen ålder eller till och med på ålderns höst. Huruvida äldre som drabbas har haft sjukdomen större delen av livet eller om sjukdomen verkligen debuterat i vuxen ålder är ofta oklart. Här pågår mycket forskning.

2. Ingen i min släkt har celiaki så då har väl inte jag det heller?

Bland människor som har en förstagradssläkting (mamma, pappa, syskon, barn) med celiaki är förekomsten uppemot 10 procent. Men det innebär samtidigt att 90 procent av dem med en nära släkting med sjukdomen inte får den. De flesta som får celiaki är de första i sin familj som får diagnosen.

3. Jag är varken smal eller kort, därför kan jag inte ha celiaki

Celiaki innebär bristande näringsupptag men även den som är lång eller överviktig kan ha celiaki. En del människor med celiaki har bara lätta tarmförändringar och näringsupptaget är knappt påverkat. Andra har förvisso ett bristande näringsupptag men kompenserar det med att äta mycket energirika livsmedel.

4. Det kan väl inte vara celiaki för jag har ingen diarré

För 30–40 år sedan hade en hög andel av patienterna diarré i samband med insjuknandet. Diarré är, liksom näringsbrist med dålig viktuppgång, ett klassiskt symtom, men symtomen har förändrats.

Det är inte så många med celiaki som numera har problem med diarré.

Däremot är det många som har diffusa mag-tarmsymtom som gaser, uppblåsthet, förstoppning eller halsbränna. Men de kan också lida av trötthet, hudutslag, stickningar i händer och fötter, lågt blodvärde etc.

5. Jag har celiaki men eftersom jag inte får ont i magen av gluten kan jag väl lika gärna fortsätta

Den som fått  en diagnos men inte får symtom av små mängder gluten bör ändå avstå. Gluten kommer att orsaka en låggradig inflammation i tarmen som kanske inte ger så mycket symtom, men det får andra negativa konsekvenser för hälsan.

6. Jag har celiaki och mår jag dåligt av något jag äter måste det väl bero på att det finns gluten i det

Troligen fel. Har man celiaki kan man må dåligt även av annan mat. Den kroniska inflammationen i tunntarmen kan göra det svårare att bryta ner även andra ämnen. Man kan till exempel få påverkade laktasenzymer vilket gör det svårare att bryta ner mjölk; man blir laktosintolerant.

7. Glutenfri kost är nyttig för alla

För patienter med celiaki är glutenfri kost definitivt mycket bättre. Men det innebär inte att den är mer hälsosam för alla. Glutenfri kost har historiskt sett varit fattig på fibrer, och glutenfria produkter var förr sötare och innehöll mer fett. I  Sverige har dock de stora leverantörerna arbetat hårt med att ta fram bra glutenfria alternativ.

I dag finns det produkter med samma fiber-, socker-, och fettinnehåll som glutenhaltiga alternativ.

Ett sätt att få i sig fibrer samt nödvändiga vitaminer och mineraler är att äta mer frukt och grönsaker, men också mer nötter, glutenfritt havre, brunt ris och quinoa.

Vill man ha ett hälsosamt snacks kan torkad frukt, riskakor utan smak, nötter och popcorn vara ett alternativ.

8. Jag kan inte ens röra vid något med gluten i

Det är bara när gluten får kontakt med tarmslemhinnan som det påverkar immunsystemet. Det är enbart via munnen du reagerar på gluten. Du kan skära bröd och göra en smörgås till ditt barn eller göra en pastasallad till dina gäster utan att själv må dåligt.

Många har problem med glutenintolerans

Mer än 100 000 svenskar har celiaki. De allra flesta har inte fått någon diagnos eftersom sjukdomen kan visa sig på många olika sätt, berättar Jonas Ludvigsson.

– De flesta förknippar celiaki med diarré, ont i magen och viktnedgång.

Så enkelt är det inte. Även om sjukdomen ofta startar i tunntarmen med inflammation i slemhinnan kan den påverka de flesta delar av kroppen vilket ger hundratals olika symtom.

Fakta Celiaki/glutenintolerans

● Celiaki är en autoimmun sjukdom som brukar kallas för glutenintolerans. Immunförsvaret attackerar och försvarar kroppen mot gluten till priset av en inflammation i tunntarmen.

● Vid celiaki bryter kroppen ner tarm- luddet i tunntarmen. Slemhinnan på tarmens yta kan liknas vid ett hav med sjögräs, och sjögräset kallas för tarmludd. Utan tarmludd får kroppen svårt att ta upp näring.

● Symtomen kan vara både akuta och diffusa. Barn drabbas bland annat av diarré eller förstoppning, magont, gnällig- het, många infektioner, dålig tillväxt och viktuppgång. Vuxna drabbas av trötthet, blodbrist, nedstämdhet, ont i kroppen, bullrig mage. Vissa har inga symtom alls. Det kallas tyst glutenintolerans.

● Diagnosen ställs genom blodprov. Även en tunntarmsbiopsi, där man ser om tarmluddet är skadat, bör tas.

Skillnaden mellan glutenfri och mycket låg glutenhalt

●  I livsmedel märkt med glutenfri respektive mycket låg glutenhalt får en eller flera ingredienser ingå som har framställts från vete, råg, korn, havre. Villkoret är att de har bearbetats speciellt för att minimera glutenhalten.

●  En produkt som märks glutenfri får inte innehålla mer än 20 mg gluten/kg och märkt mycket låg glutenhalt inte mer än 100 mg gluten/kg.

● Till hjälp och vägledning finns symbolen Överkorsade axet. Det är Svenska Celiakiförbundet som licensierar ut symbolen och den talar om att produkten är garanterat glutenfri.

● Naturligt glutenfritt. Ett liten grupp människor tål nästan inget gluten alls. De behöver då undvika allt vars ursprung är vete, korn och råg. Exempel på naturligt glutenfritt är ris, majs, tapioca, soja, quinoa, potatis, chia och teff.

När du är utomlands med glutenintolerans

Det kan vara klokt att låta översätta viktiga ord/fraser, till exempel ”gluten” och ”glutenfri”. Inom EU har alla restauranger skyldighet att kunna upplysa besökare om maten innehåller gluten eller inte.

På Svenska Celiakiförbundets hemsida kan du hitta översättningskort på cirka 40 språk.

Några fallgropar

Även andra livsmedel än bröd och pasta innehåller gluten. Därför är det viktigt att läsa innehållsförteckningen. Gluten kan till exempel finnas i korv, panerat kött och fisk (schnitzel och fiskpinnar) men även i friterad mat och salladsdressing, dippsås, energy bars, visst godis etc.

Även vissa mediciner innehåller gluten; prata med apoteket.

Foto: TT/Shutterstock