Lästips: Träning och motion När hjärtat sviker Psykologi Mag- och tarmproblem Sömnproblem

Anita: Hälsokontrollen avslöjade mitt höga blodtryck

23 sep, 2014
author Hemmets redaktion
Hemmets redaktion
Anita har sänkt sitt höga blodtryck
En miljon svenskar har högt blodtryck utan att veta om det. Anita Nordstedt Sparrvik var en av dem. I vår stora blodtrycksspecial möter du både henne och experten Peter M Nilsson som berättar om nya riktlinjer och det senaste inom forskningen.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Anita Nordstedt Sparrvik, 65 år, i Malmö har kämpat mot sitt höga blodtryck i drygt 15 år. Som mest var hon uppe i 240/120 mmHg.

Det var på en hälsokontroll det skyhöga blodtrycket avslöjades.

– Jag trodde att min huvudvärk berodde på stress och tog mycket smärtstillande, berättar Anita.

Resan mot ett normalt blodtryck har varit lång och besvärlig. Under årens lopp har Anita medicinerats med tretton olika blodtrycksmediciner. Några gav henne svåra allergiska reaktioner med yrsel, svimningsanfall och hudutslag.

Allergiska reaktioner av blodtrycksmedicin

Anita hade avverkat ett antal vårdcentraler innan hon fick remiss till kärlkliniken på SUS i Malmö för sju år sedan.

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

– Det blev min räddning, säger hon.

Anita blev inlagd för utredning och det visade sig då att hennes blodtryck sjönk av ett läkemedel i gruppen ACE-hämmare, som används i samband med njurundersökning. Läkemedelskänsliga Anita fick börja med Captopril tillsammans med två andra, nya, läkemedel.

– Äntligen fick jag preparat som jag tålde, det var underbart! När jag sedan fick veta att jag hade diabetes var det kicken som behövdes för att börja motionera, äta bättre och minska i vikt.

Anita Nordstedt Sparrvik
Anita Nordstedt Sparrvis höga blodtryck är ett minne blott.

På två år har Anita gått ner 15 kilo till 77 kilo. Sedan hon blev pensionär i fjol besöker hon gymmet fem dagar i veckan.

– Jag hänger på låset på morgonen, skrattar hon. Det finns ingen bättre start på dagen än löpbandet och allsidig träning med maskinerna.

Annons

Behöver inte lika mycket medicin

Hon har dragit ner rejält på medicinerna. Som mest tog Anita fem olika blodtrycksmediciner dagligen, nu behövs bara två, som dessutom minskats i styrka. I våras mätte hon sitt blodtryck under 24 timmar i hemmet och värdena var utmärkta 130/71. Vid mätning på kliniken har hon pendlat mellan 140/78 till 145/77 det senaste året.

– Både läkaren och sjuksköterskorna brukar gratulera mig till mitt fina tryck, skrattar Anita.

När Anita ser tillbaka förstår hon också sambandet mellan sitt tidigare liv och det höga blodtrycket. Hon älskade sitt jobb som fastighetsförvaltare och arbetade jämt. Men hon kände sig också ständigt stressad, rökte mycket och åt ofta skräpmat på oregelbundna tider. Men allt det är historia nu.

– Det gäller att inte ge upp. Nu känner jag mig yngre och piggare än för 20 år sedan!

 

Professorn: Viktigt att upptäcka det i tid

Peter M Nilsson
Professor Peter M Nilsson är en av landets främsta blodtryckexperter.

Eftersom högt blodtryck är den främsta orsaken till för tidig död är det viktigt att det upptäcks i tid. Men alla höga blodtryck behöver inte behandlas med läkemedel.

– Ibland kan det räcka med att ändra livsstil. Att gå ner i vikt, äta bättre och sluta röka, säger Peter M Nilsson, professor och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Han är också en av de experter som medverkat i att ta fram Läkemedelsverkets nya riktlinjer för behandling av högt blodtryck.

I dag bedöms blodtrycket tillsammans med olika riskfaktorer, som t ex tidigare hjärtsjukdom, höga blodfetter, diabetes, njursjukdom, övervikt, ärftlighet och rökning.

Annons

– Läkaren lägger ett stort pussel där en eller flera riskfaktorer tillsammans motiverar blodtrycksmålet och behandlingen, säger Peter.

Hälften av alla svenskar över 65 år har högt blodtryck och vid 80 års ålder har 9 av 10 högt blodtryck. Eftersom många är biologiskt yngre i dag än vad personnumret visar så är behandlingen av äldre mer aktiv.

– Samtidigt kan det vara en balansgång där man måste vara nöjd med att få ner det viktiga övertrycket till 150 mmHg, säger Peter. När det gäller äldre personer, som också är lite bräckliga, är det inte alltid en fördel att försöka nå målblodtrycket 140/90 mmHg.

De nya rekommendationerna betonar också det goda samtalet mellan läkare och patient. Vissa patienter avbryter själva sina behandlingar om de tycker att det är besvärligt att medicinera eller inte mår bättre. Därför är det viktigt att de förstår riskerna med högt blodtryck och fördelarna med medicinering, men också eventuella biverkningar.

Varför är det så svårt att hitta rätt läkemedel?

– Preparaten skiljer sig inte så mycket åt, men människor har olika känslighet, bl a för biverkningar, säger Peter. Kvinnor har ett mer aktivt immunsystem än män och får därmed fler allergier. Vissa personer har en snabb ämnesomsättning, andra en långsammare. De flesta hittar dock rätt ganska snabbt. Det brukar fungera bra att erbjuda olika testförpackningar i två veckor vardera och sedan låta patienten själv välja vilket som känns bäst. Det gäller att inte ge upp. I dag finns det många preparat och alltid något som passar.

Varför får vi högt blodtryck?

– Det beror på en mängd olika faktorer. Ålder är en av dem. Artärernas kärlväggar får beläggningar och blir mindre elastiska. Ärftliga anlag, övervikt, stress, rökning och hög alkoholkonsumtion är andra orsaker. I vissa fall finns bakomliggande sjukdomar, som diabetes, njursjukdom eller hormonrubbningar.

Annons

Varför måste högt blodtryck behandlas?

– Högt blodtryck ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. Högt blodtryck påskyndar åderförfettning/-förkalkning och ökar risken för njurskada, förmaksflimmer, hjärtsvikt samt olika former av demens och alzheimer.

Vad kan jag göra själv?

– Sluta röka. Gå ner i vikt. Ät medelhavskost med mycket frukt och grönsaker och dra ner på socker och kolhydrater. Undvik snabbmat som oftast innehåller för mycket osynligt salt. Drick måttligt med alkohol och motionera.

 

Vanligaste medicinerna vid högt blodtryck

Diuretika/tiazider, svagt salt- och vattendrivande:

Minskar blodvolymen och motståndet i de små kärlen, vilket sänker trycket. Bonuseffekt är att den minskar benskörhet. Mindre lämpligt vid gikt.
ACE-hämmare:

Vidgar blodkärlen och motverkar att kroppen bildar det blodtryckshöjande ämnet angiotensin II. Rethosta är en vanlig biverkning. Olämplig vid svår hosta och KOL.
ARB, Angiotensinreceptorblockerare:

Fungerar ungefär på samma sätt som ACE-hämmare. Används som alternativ för dem som får biverkningar av ACE-hämmare.
Kalciumantagonist:

Vidgar de små blodkärlen och sänker trycket. Kan ge biverkningar som svullnader, huvudvärk och nästäppa.
Betablockerare:

Motverkar det blodtryckshöjande ämnet renin som finns i kroppen. Skyddar hjärtat mot stresshormonet adrenalin vilket gör att pulsen blir långsammare och trycket sjunker. Olämpligt vid astma. Speciellt lämpligt för dem som haft kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Kombinationsläkemedel:

Samma tablett innehåller låga doser av två verksamma ämnen, tex ACE-hämmare och diuretika, ARB och diuretika eller ACE-hämmare och kalciumantagonist. Dessa medel blir allt vanligare.

Piller i olika färger.

Nya rekommendationer

140/90 mmHg: Nedre gränsen för högt blodtryck. Kallas för måltryck och oftast vill man nå dit eller under.
Upp till 159/99 mmHg: Mild grad av hypertoni. Finns det inga riskfaktorer får du starta med livsstilsförändringar i upp till sex månader. Om trycket inte går ner får du troligtvis läkemedelsbehandling.
Upp till 179/109 mmHg: Vid kraftigare blodtryckshöjning börjar du med livsstilsförändringar i upp till sex veckor, om det inte finns några andra riskfaktorer. Därefter lägger läkaren till läkemedel om inte trycket gått ner till måltrycket 140/90 mmHg.
180/110 mmHg eller över: Räknas som svår hypertoni. Här ska du snarast få två läkemedel och samtidigt genomföra livsstilsförändringar.
140/85 mmHg: Målvärde för diabetiker. Minst hälften av alla diabetiker har högt blodtryck. Diabetes tillsammans med högt blodtryck ökar risken för komplikationer i hjärta och kärl.

Annons

Skräddarsydda medel väntar

Det pågår en hel del forskning inom området hjärta och kärl. Professor Peter M Nilsson lyfter fram några nyheter som väntar i framtiden:

* Kombinationsläkemedel med tre olika beståndsdelar i en och samma tablett finns redan i USA och fungerar bra. De kan innehålla ACE -hämmare, diuretika och en kalciumantagonist. Kommer troligtvis till Sverige om något år.

* Större uppmärksamhet på artärstyvhet som är steget före åderförkalkning/-förfettning. Studier har visat att artärstyvhet uppstår tidigt i vissa familjer. Det finns olika typer av mätningar som kan bli mera vanliga för riskpatienter.

* Forskning pågår för att hitta de gener som höjer och sänker blodtrycket. Med dessa som grund kan man designa nya läkemedel. I framtiden kan man säkert skräddarsy läkemedel med hänsyn till ärftlighet och hur levern fungerar!

Överläkaren: Kroppen luras att sänka trycket

Johan Elf.
Johan Elf.

En ny metod att sänka högt blodtryck testas för första gången i Sverige på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Genom elektriska impulser till halspulsådrorna luras kroppen att själv sänka trycket.

– Vi tror att den här metoden kan vara användbar för vissa svårbehandlade fall, säger Johan Elf som är överläkare på kärlkliniken. Metoden är utvecklad i USA och det finns studier som visar att den fungerar. Men vi måste skaffa oss egen erfarenhet. Kanske kan det bli en tilläggsbehandling.

Metoden kallas baroreceptorstimulering eftersom baroreceptorerna, som finns i halspulsådrorna, är en av de faktorer som reglerar blodtrycket. Via elektroder skickar en pacemaker signaler till baroreceptorerna som tolkar dessa som att blodtrycket stigit. Kroppen svarar med att använda det egna sänksystemet och hämma stressnerven så att trycket sänks. Effekten påminner något om den från betablockerare.

Annons

Den förste patienten är en man i 40-årsåldern, som trots sex blodtryckssänkande mediciner inte fått ner trycket under 180/100. Nu hoppas läkarna att baroreceptormetoden kan hjälpa honom. Mannen fick sin pacemaker inopererad i april men effekten är ännu inte utvärderad eftersom strömstyrkan i pacemakern måste ställas in och successivt ökas.

– Justeringen kan inte göras för snabbt, då kan patienten få obehag, förklarar Johan Elf.

Överläkare Johan Elf hoppas kunna hjälpa patienter vars höga blodtryck inte sjunker trots kraftig medicinering.

Blodtrycksmätare
En blodtrycksmätare hjälper dig att hålla koll på blodtrycket.

Visste du att…

…bättre kontroll på blodtryck och kolesterol samt rökstopp har bidragit till att halvera dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom i Sverige sedan 1990-talet.

…högt blodtryck kallas hypertoni på latin.

…cirka 2 miljoner svenskar lider av högt blodtryck.

Av Else-Marie Lundin
Foto: Gugge Zelander, Shutterstock samt privat

Annons