Därför är REM-sömnen så viktig – för din mentala hälsa
Varje natt sover vi oss igenom ett antal sömncykler – och varje cykel avslutas med den gåtfulla REM-sömnen. Eller drömsömnen, som den mest kallas. Under sömnen har vi snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movements) som gett sömnen dess namn. Frågan är varför? En teori är att de är en reaktion på de bilder vi ser när vi drömmer. En annan är att ögonrörelserna hjälper våra två hjärnhalvor att prata med varandra.
Varför vi har en drömsömn överhuvudtaget vet man inte säkert. Det man däremot vet är att om vi inte får drömma, så kommer vi inte heller att fungera särskilt bra som sociala varelser.
Det här är REM-sömn!
– Man vet att foster drömmer drömsömn redan i mammas mage. Om drömsömnen förhindras, kan det ge missbildningar i hjärnan. Djur har också drömsömn. Så den är utan tvekan viktig för utvecklingen av oss levande varelser, även om vi inte vet exakt varför, förklarar Christian Benedict, sömnforskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
REM-sömnen är gåtfull och inte lika väl undersökt som djupsömnen. För medan djupsömnen är viktig för att befästa nya minnen och kunskaper, verkar REM-sömnen istället vara viktig för att vi ska kunna pussla ihop kunskap och känslor. Den hjälper oss att väva samman ny information med gammal kunskap och att sedan använda den på ett kreativt och balanserat sätt i det verkliga livet.
– En teori är att vi under drömsömnen tolkar och analyserar dagens händelser och känslor på nytt. Något som vi reagerade starkt på i verkligheten kan avdramatiseras i drömmen, så att den inte längre känns så skrämmande. Vi testar oss fram med alternativa sätt att reagera på i drömmen – och det gör att vi sedan kan hantera starka känslor bättre i vaket tillstånd, säger Christian Benedict.
Den sista REM-sömnen är den viktigaste
Drömmarna hjälper oss att utvecklas som människor, helt enkelt.
Han berättar att drömmarna i drömsömnen i regel är livliga och känslomässiga. De går inte att styra med förnuftet.
– Tack och lov är våra skelettmuskler paralyserade under drömsömnen, gör att hjärnan kan blomma ut utan att vi kliver upp ur sängen och gör det vi drömmer om, säger Christian Benedict.
Vi vaknar faktiskt till mellan 10 och 20 gånger varje natt men uppvaknandena är ofta så korta att vi ofta inte minns drömmarna.
– Det är när vi vaknar till lite längre som vi kan minnas vad vi drömt.
Under natten blir REM-perioderna allt längre och aktiviteten i hjärnan ökar. Hjärnans nervceller kan faktiskt vara lika aktiva under REM-sömnen som när vi är vakna.
Särskilt viktiga verkar de sista timmarnas drömsömn vara för oss. Lägger man sig sent och går upp tidigt minskar chansen för att man får tillräckligt med den här typen av drömsömn. Och utan den har vi svårare att tåla känslointryck på dagen, särskilt om vi är stressade. För lite drömsömn ökar risken för en sämre impulskontroll och man kan få kortare stubin.
– Det handlar alltså inte om att få så mycket drömsömn som möjligt, det handlar om att få den i rätt tid på dygnet. Då är dygnsrytmen jätteviktig!
Så bäddar du för en bra drömsömn!
Det viktigaste för att få sin drömsömn är att ha en tydlig dygnsrytm. Här är Christian Benedicts tips för hur du hjälper dygnsrytmen på traven:
- Gå upp och gå till sängs samma tid varje dag.
- Se till att få dagsljus, gärna på morgonen.
- Ha det mörkt på kvällen. Då frisätts melatonin som hjälper dig att somna.
- Ha en stabil livsstil med tydligt rutiner, det underlättar för kroppen att hålla dygnsrytmen.
- Undvik tupplurar. De får dig att sova mer fragmenterat på natten.
- Ät inga tunga måltider på kvällen. Det belastar kroppen.
- Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god sömn, men träna helst inte sent på kvällen. Då är du så uppe i varv att du kan få svårt att somna.
Foto: TT
…