Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Därför blir vissa människor aldrig frusna

18 feb, 2021 
Vivvi Alström
Kvinna kallbadar utomhus i vinterlandskap och snö.
1907146270
Vad är det som gör att vissa kan kliva ner i en isvak och njuta av ett vinterbad medan andra får hjärtstopp av blotta tanken? Nu kan forskare ha hittat förklaringen.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Tillhör du dem som sällan fryser, oavsett hur kallt det är? Då kan du ha en mutation. Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att en av fem tål kyla bättre än andra på grund av en genmutation som får dem att spara energi effektivare än andra.

Personerna med mutationen saknar ett protein och det gör att deras muskler är extra energieffektiva. Det i sin tur ger dem en bättre tolerans mot kyla.

Försökspersonerna fick sitta i kallt vatten

Proteinet, α-aktinin-3, saknas helt hos nästan var femte människa – totalt rör det sig om 1.5 miljarder personer i hela världen, enligt forskarna.

I studien fick försökspersonerna sitta i kallt vatten tills deras kroppstemperatur sjunkit till 35.5 °C . Man studerade sedan musklernas elektriska aktivitet och proteininnehåll.

Se också: Därför är det bra att kallbada

6 goda anledningar till att kallbadaBrand logo
6 goda anledningar till att kallbada

Mutationen kan öka risken för livsstilssjukdomar

– Personer som saknar α-aktinin-3 är bättre på att hålla värmen och klarar sig i ett tuffare klimat. Nu kan vi visa att förlusten av det här proteinet ger ökad tolerans mot nedkylning, säger Håkan Westerblad, professor i cellulär muskelfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Mutationen tros ha uppstått under evolutionen när människor flyttade ut från Afrika till ett kallare klimat i Central- och Nordeuropa. Då var mutationen troligen en stor fördel, men i dag kan den faktiskt ha en nackdel: förmågan att spara energi på det här sättet kan öka risken för vällevnadssjukdomar som exempelvis fetma. Detta vill forskarna nu undersöka närmare.

Foto: TT

Annons