Sticker du huvudet i sanden? Våra 8 vanligaste försvarsstrategier
Sättet du hanterar livets sura citroner på säger mer om dig än vad du tror, vare sig du skämtar bort, skyller på någon annan eller låtsas som att det regnar.
– Man kan säga att att vi alla har en liten ensemble av försvarsmekanismer som bidrar till att forma vår unika personlighet. En av dem blir oftast den dominerande rösten, och sedan har man några stycken till som man också brukar ta till när man upplever hotfulla känslor, förklarar pensionerade psykologen Andrejs Ozolins, som kan mycket om den teori som Freud en gång grundade.
Se också: Det här betyder gult enligt färgpsykologin
Vanliga försvarsmekanismer
Kanske är du den evige skämtaren, som helst använder humor som försvarsmekanism och skämtar till och med när doktorn ger dåliga besked? Eller föredrar du kanske intellektualisering och kan kyligt svänga dig med överlevnadsstatistik vid cancer så fort en leverfläck på huden börjar se oregelbunden och flerfärgad ut? Eller går du riktigt långt ner i psykets källare och förtränger alltihop?
– Då kallas det ”bortträngning” och är det som gör att folk helt enkelt totalt glömmer bort att de hade en tid hos tandläkaren om de lider av tandläkarskräck, men det är också något som man ibland kan se hos personer som är döende. Jag hade själv en släkting som fick veta att hon inte hade långt kvar, men som inte kunde ta in det utan in i det sista pratade om att hon skulle åka till Ikea nästa dag. På ett sätt är det skönt. Många av försvaren underlättar för oss, för de håller ju panik, skräck och sorg borta. Men det sker till ett pris. Har man väldigt många försvar så tappar man ju kontakten med verkligheten, förklarar han.
Det försvarsmekanismen gör är att hålla skrämmande känslor av exempelvis kaos och ensamhet borta. Processen är omedveten, ungefär på samma sätt som att vi blinkar när vi håller på att få något i ögat.
– Det mest skrämmande för oss människor verkar vara hotet om separation. Det kan både vara rädsla för att förlora viktiga personer, men också separation från exempelvis vår hälsa eller kompetens skrämmer oss och kan trigga en försvarsmekanism, säger Andrejs.
Som en stötdämpare
Vårt psykiska försvar aktiveras helt enkelt när något händer som väcker ängslan för att till exempel hamna utanför, bli ansedd som dum eller omoralisk, eller bara förlora kontrollen. I svåra situationer, som vid en nära anhörigs bortgång, spelar därför försvaren en viktig roll.
– Där hjälper försvarsmekanismerna oss, för det är många kognitiva funktioner som krävs för att planera begravningen och allt det praktiska. Först en månad eller ett halvår senare kommer känslorna ikapp och då upplever många själva kollapsen i stället, berättar psykologen.
Vårt psykiska försvar
Försvarsmekanismer (cirka 20 till antalet, beroende på definition) är en del av freudiansk psykoanalytisk teori, med skapare som Sigmund Freud, hans dotter Anna Freud och Melanie Klein. Teorin menar att jaget skapar omedvetna psykologiska strategier för att kunna upprätthålla en fungerande självbild.
Genom den omedvetna försvars-strategin så skyddar man sig själv från ångest och smärta och ger sig själv en fristad från en situation som man just då inte orkar med. Vissa försvarsmekanismer, som humor och sublimering, anses vara mer sunda än andra, men generellt blir en försvarsmekanism patologisk (sjuk) först när den leder till ett beteende som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan negativt.
Källa: Wikipedia.
Att försvarsmekanismen fungerar lite som en stötdämpare är alltså inget farligt, för vi kan inte alltid ta in alla livets svåra sanningar med en gång. Men problemen uppstår när mekanismen permanentas och blir en del av vår personlighet och vardag. För det finns förstås en skillnad mellan att dagen efter att hunden har fått somna in hos veterinären ändå fylla på vattenskålen, och att fortsätta göra detta vecka efter vecka...
– Försvaren förvanskar ju verkligheten, och i sin psykotiska form så blir de till paranoia och vanföreställningar. Ett av de mer destruktiva försvaren är ”inåtvänd aggression”, som kopplas ihop med olika slags självskadebeteenden och i sin mest extrema form – självmord, förklarar Andrejs.
– Men de allra flesta av oss är vad man kallar normalneurotiska och försvarsmekanismen vi gärna använder är inte skadlig för oss på det viset, utan hjälper oss att ”få jobbet gjort” under en känslomässigt svår period.
Men man kan ändå ha nytta av att reflektera över dem, och till exempel fundera på om man kan släppa fram mer av sina egentliga känslor. Fundera på ”varför reagerade jag så här?” eller ”varför kände jag inget i den här svåra situationen?” Men detta är ju något man får jobba med kontinuerligt och inget man klarar av på en eftermiddag. Många av våra konflikter med nära och kära eldas också på av försvarsmekanismerna. Så nästa gång du hamnar i konflikt, fundera på vilket av försvaren som drar i trådarna nu? ”Råkar” du äta upp allt godiset som låg i din sambos skål, och försvarar dig genom att säga ”men det gjorde jag bara för att du massor av gånger har ätit upp mitt!”?
Då är det försvarsmekanismen ”rationalisering” som gör sin röst hörd, och just den är något av en favorit för många. Att i efterhand hitta en förklaring och få sitt misstag att verka både logiskt och vettigt är ju ett effektivt sätt att skydda sig själv från den ångest som skuldkänslor väcker.
Här är åtta vanliga försvarsstrategier:
1. Förnekande
”Hur kan jag vara överviktig när jag i själva verket äter SÅ nyttigt?”
Det här är en mycket vanlig försvarsmekanism, där man helt enkelt blundar för skrämmande information. Man sticker huvudet i sanden som en struts och ignorerar såväl att rökning är farligt, som att coronaviruset sprider sig och att anledningen till att man är överviktig handlar om för högt kaloriintag under längre tid.
2. Rationalisering
”Den här dyra klänningen var nödvändig, jag är ju ändå brudens mor.”
Ingen vill fatta dåliga beslut eller känna sig självisk, slösig eller impulsiv. Därför är rationalisering en väldigt vanlig försvarsmekanism. I efterhand lyfter man upp de praktiska och logiska aspekterna, både inför sig själv och andra. Sportbilen köptes alltså INTE för att vara ”penisförlängare” och öka ägarens status, utan för att den var ”bränslesnål”, ”miljövänlig” och ”vi behöver ju en extra bil till för att kunna köra din mamma till sjukhuset när hon behöver”.
3. Sublimering
”Jag har visserligen inte haft en man på 30 år, men du skulle se min orkidé-samling!”
Sublimering är kanske ett ord du känner igen från skolans kemi, och handlar om ett ämnes övergång från exempelvis gasform till fast form. På samma sätt menar denna teori att starka drifter som inte levs ut i stället kan ta en annan form, till exempel i form av en hobby, intensiv träning eller något annat uppslukande.
4. Somatisering
”Nej, jag har inga problem med att jag brutit med min mamma för hon var alltid så elak. Problemet är att jag har för slapp magmun, så att jag får halsbränna och det ger mig hjärtklappning.”
I stället för att ta in alla de svåra känslorna kring en konflikt, så förtränger vi att känslorna finns, och erkänner bara de kroppsliga symptomen som stressen leder till.
– Väldigt många förlägger sin stress i kroppen, till exempel i en spänd nacke, och vi tänker att det är något man löser med sjukgymnastik, när det i själva verket kanske handlar om en oro för något stort i livet, säger psykologen Andrejs Ozolins.
5. Intellektualisering
”Det är förstås hemskt att Göran har gått bort, men jag har ju ändå tvättstugan på fredag och det är så svårt att få tid.”
Att verka känslomässigt avskuren, och i stället fokusera på praktiska detaljer i vardagen och till synes helt irrelevanta ting är ett vanligt sätt att skydda sig från ångesten i en svår situation.
6. Humor
”Doktorn sade att jag bara hade tre månader kvar att leva, så med lite tur slipper jag ju deklarera!” Det här är en av våra allra vanligaste försvarsmekanismer, och har varit en känd överlevnadsfaktor under många av mänsklighetens svåra perioder. Men allt med måtta. Ett ständigt skämtande är ingen friskfaktor.
7. Omnipotens
”Ingen kan lika mycket om Sverige som jag. Ingen!”
Storhetsvansinne, som det också heter, är kanske inget som man ser särskilt ofta, men historiskt kan man peka ut många kända despoter som man tror har använt sig av den här försvarsmekanismen för att dölja egna känslor av osäkerhet, tomhet och rädsla, vilket ofta har påverkat hela landet. Dessa personer erkänner aldrig ett misstag och hånar alla som hotar deras ego.
8. Projektion
”Han är så snål!”
Inom psykologin brukar man säga att det vi retar oss mest på hos andra är det vi känner igen hos oss själva men inte kan acceptera, och denna försvarsmekanism kallas projektion. När du till exempel anklagar någon för att vara snål, rädd eller svartsjuk så kan det vara så att du själv känner just dessa saker, men inte står ut med känslan och därför kastar den på någon annan.