Lider du av grannskräck? Terapin som kan hjälpa dig – och dina grannar
Står du vid titthålet och kikar ut för att se att trapphuset är tomt innan du lämnar lägenheten? Smiter du snabbt in bakom häcken när du ser att grannens bil rullar in på uppfarten intill? Då lider du kanske av grannskräck.
Men lugn, du är inte ensam om att tycka att det kanske känns lite svårt och jobbigt att lyfta blicken och heja på en granne – eller ännu läskigare: fråga hur läget är.
Endast varannan svensk har en god relation till sina grannar, enligt en rapport från Svensk Fastighetsförmedling. Samtidigt vill sju av tio vill ha bättre relationer till sina grannar, vilket alltså tyder på ett gap mellan existerande och önskade grannrelationer. Hur har det blivit såhär?
–Min känsla är att svenskar generellt är dåliga på småprat och lite rädda för att bryta isen. Jag tror det är en gammal vana som handlar om att inte vilja inkräkta på varandras privatliv, man är rädd att störa och tycker det är lite onödigt att skapa någon form av kontakt. Då väntar man hellre några sekunder tills trapphuset är tomt innan man lämnar lägenheten, säger Daniel Ek, leg. psykolog, författare och grundare av Vänskapslabbet.
Han nämner den världsomspännande studien World Values Survey där Sverige år efter år toppar listan som det mest individualiserade landet i världen.
–I andra länder, som exempelvis USA som inte har samma skyddsnät som Sverige, är man mer beroende av varandra och tvingas in i en samhällsgemenskap som saknas här. Individens frihet och självförverkligande står högt på svenskens lista.
Bättre än motion
Själv är bäste dräng och ensam är stark. Eller? Nej, vikten av social gemenskap är viktigare än man kan tro. Enligt forskning är goda relationer livsviktiga för att vi ska må bra, och ger bättre effekt för det fysiska och psykiska välmåendet än effekten av ett bra kolesterolvärde eller motion. Att trivas med de människor som finns i ens direkta vardag, som grannar, bidrar till bättre hälsa, ökad trygghet och mindre ensamhet.
–Om man har grannskräck och ser en granne på stan kanske man tänker, ”jag vet att det är min granne, men inte mycket mer. Hen känns lite okänd för mig”. Har man däremot pratat lite med den grannen tidigare, kanske tagit reda på vad den jobbar med eller tycker om att göra, så blir man snarare glad av att se grannen på stan, även om relationen bara är ytlig. Studier visar att personer som har goda grannrelationer är mindre deprimerade än andra, de löper dessutom mindre risk för hjärt- kärlsjukdomar, berättar Daniel Ek.
Rapporten visar att de med störst vilja att utveckla relationer med personer i sitt närområde framförallt är äldre åldersgrupper, i synnerhet kvinnor, och även villaägare. Men samtidigt uppger svarsdeltagarna att brist på tid, och att man inte har något gemensamt, hindrar dem från att ta kontakt.
Räcker med lite
Men det kan alltså räcka med lite, och för att hjälpa svenskarna att bryta isen har Svensk Fastighetsförmedling nu med hjälp av Daniel Ek tagit fram ett program med kognitiv beteendeterapi, KBT. Kanske leder det till att man vågar knacka på grannens dörr när man har slut på socker, eller till och med att man får en självklar kattvakt!
– Men hur långt det leder är inte det viktigaste, man måste inte bli bästa vänner. Det räcker med att börja säga något mer än bara ”hej” när man ser sin granne, bli lite mer personlig. Sedan är det upp till den andre att antingen stanna upp och berätta något litet om sig själv, eller att svara kort och gå vidare –och det är okej.
Enligt rapporten känner sig sex av tio svenskar ensamma, trots att bara två av tio bor själva. Daniel tycker det är viktigt att veta att man inte bara bygger grannrelationer för sin egen skull.
– Man kan tänka att man inte gör det för att man själv är desperat efter kontakt, utan för grannskapets och sin trappuppgångs väl. Att man bidrar till att bryta ett mönster. Det kan underlätta att förbereda sig lite och fråga sig själv om det är värt att ta ”risken” att fråga en granne hur läget är. Vad är det bästa som kan hända, och det värsta?
Tog mod till sig
Själv har Daniel god relation till flera av sina grannar. En av dem brukar hjälpa honom med posten och vattna blommorna när han är bortrest, en annan brukar han småprata med i trappen.
En dag tog han modet till sig att prata med en ny tjej i huset. De hamnade tillsammans i den trånga hissen och Daniel tog chansen att fråga hur läget var.
– Först kändes det lite pirrigt. Jag tänkte ”vad ska hon säga? Vad tror hon om mig? Hoppas hon inte tänker att jag stöter på henne!” Men så kände jag samtidigt att, ”wow, det är något modigt jag gör här nu”.
Daniel fick bra respons på det några sekunder korta mötet, och de positiva känslorna kom som ett brev på posten.
– Jag kände mig levande, och jag tror att hon också kände sig levande! Efteråt kände jag mig mycket mer entusiastisk över att vistas i mitt eget trapphus. Om jag träffar henne igen kommer det kännas mycket lättare att säga ”tjena, hur är läget?”
Så kan du minska din grannskräck
Utdrag ur KBT-programmet:
Ta det steg för steg eller hoppa över steg beroende på var du och grannen befinner er i er kontakt. Du kan göra det med en särskild granne eller den du spontant möter i trappuppgången. KBT-programmet är utvecklat av Daniel Ek, för Svensk Fastighetsförmedling.
1. Säg hej!
Börja med att söka ögonkontakt, om era blickar möts gör en lätt nickning och säg ”hej!” Det första steget kan kännas utmanande men ta det i din egen takt och ge inte upp om du inte lyckas på första försöket. Upprepa steg ett några gånger innan du går vidare.
2. Hur är läget?
Nästa steg är att lägga till ett ”Hur är läget?” när du hälsar på grannen. Bra jobbat, nu har du kommit långt!
3. Bli personlig.
Efter ca 10 möten är det dags att ta nästa steg. Det här kan kännas ovant och svårt. Men utan risk – ingen vinst. Nästa gång du ser din granne, stanna till lite. Gör din granne också det kan du testa ett av dessa säkra kort:
A. Kommentera och bekräfta grannen – ”schyssta skor!”
B. Be om hjälp eller tips – ”vet du någon bra restaurang här i krokarna?”
C. Visa nyfikenhet och intresse – ”hur länge har du bott här?”
D. Erbjud din hjälp – ”Jag hjälper dig med barnvagnen.”
E. Berätta om något positivt du känner – ”så skönt med sommar, jag har längtat hela året!”
Om du fick svar eller till och med ett leende från grannen så är du är på rätt spår. Grannpoäng till dig!