Hudläkaren: Så vet du vilka blåmärken som är farliga

En läkare undersöker en patients blåmärke.

De allra flesta får blåmärken, en del får det oftare än andra. Foto: TT/Shutterstock

Det kan finnas många orsaker till att blåmärken dyker upp utan orsak. Läs om de vanligaste här och när de är tecken på sjukdom och du behöver söka vård.

De flesta av oss har väl haft blåmärken, kanske utan någon uppenbar orsak. Det är mycket vanligt och som regel ofarligt att de dyker upp, också utan att du kan komma ihåg att du har stött emot något eller slagit dig. Men många blåmärken kan i sällsynta fall vara tecken på sjukdom.

– Du får ofta blåmärken när små blodkärl under huden spricker, oftast på grund av en skada. Blod läcker då ut i vävnaden under huden samtidigt som blodceller som läcker förstörs och detta ger den blå färgen.

Det berättar Michael Zangani, hudläkare vid Volvat Medisinske Senter i Norge, som också driver bloggen drzangani.no.

Guide: Så vet du om hudförändringen är farlig

Han berättar att det brukar ta mellan två och fyra veckor från ett blåmärke uppstår till det försvinner, samtidigt kan det också skifta färg från blått eller svart till lila, gult eller grönt.

– Läkningen beror också på var på kroppen du får blåmärken. Läkningen är till exempel snabbare på benen än i ansiktet.

Kvinnor och äldre får fler blåmärken

Blåmärkena är som regel helt ofarliga. Har du fått blåmärken utan någon uppenbar orsak är det mest sannolika att du har gjort något utan att märka det.

– Äldre får lättare blåmärken av mindre skador, speciellt skador på underarmar, händer, ben och fötter. Det beror på att man med åldern får tunnare hud och mindre underhudsfett som gör att huden tål mindre. För mycket solexponering har också samma effekt på huden, berättar Michael Zangani.

Kvinnor får lättare blåmärken än män och i en del familjer har man lättare att få blåmärken än i andra.

Kvinnor får lättare blåmärken än män. Här visar en tjej upp ett rejält blåmärke på smalbenet.

Kvinnor får lättare blåmärken än män. Foto: TT/Shutterstock

– Som sagt är detta som regel ofarligt, men fortsätter blåmärkena att uppstå utan förklaring bör visa sjukdomar uteslutas genom läkarundersökning, säger Michael Zangani.

– Det kan bero på en del mediciner, som blodförtunnande läkemedel, infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammation i mindre blodkärl, störningar i blodceller, leversjukdomar och inflammationer generellt. Det kan också bero på brist på folsyra, vitamin B, C och K.

Blåmärken tillsammans med andra symtom bör kollas

Även Anders Waage, expert på blodsjukdomar och professor vid Institutt för klinisk og molekylär medisin vid NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapliga universitet) säger att de allra flesta blåmärken är helt ofarliga. En del får fler blåmärken än andra och som regel finns ingen annan förklaring än att vi alla är olika.

– Blåmärken är mycket vanliga och hälften av oss kan nog säga att vi lätt får blåmärken, säger han.

– Det allra vanligaste är att de inte har samband med någon sjukdom.

Likväl kan ofta förekommande blåmärken finnas med i en läkares bedömning om en patient ska skickas vidare till en specialist. Då ska emellertid blåmärkena förekomma tillsammans med andra symtom och det är alltså inte så att du behöver söka läkare för att du lätt får blåmärken.

– Det finns några situationer då du bör söka vård, som att du har blåmärken och känner dig svag och har feber. Blåmärken kan i sällsynta fall vara tecken på allvarlig sjukdom, som leukemi, säger Anders Waage.

Kan vara tecken på sjukdom

Orsaken till blåmärken vid exempelvis leukemi är att du har för lite blodplättar.

– I blodet har vi röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Blodplättarna tätar pyttesmå hål i blodådrorna, förklarar Anders Waage.

Varför blir mina fingrar blå?

När du har ett lägre antal blodplättar kan alltså blod hamna utanför blodådrorna och då uppstår blåmärken. Både vid låg nivå på blodplättar och blödarsjuka förekommer blåmärkena tillsammans med att du blöder mer, du kan ha riklig mens, blöda mycket näsblod och blöda mycket om du skär dig. Låg nivå på blodplättar kan alltså vara symtom på allvarlig sjukdom och du kan också ha låg nivå på grund av till exempel en infektion eller mediciner eller sjukdomen ITP (immunologisk trombocytopeni). Det är en sjukdom som de flesta tillfrisknar från.

– Typiskt är att det kan vara många pyttesmå blödningsprickar i storlek med ett knappnålshuvud. Om du har många sådana små prickar bör du söka läkare.

Har du aldrig haft mycket blåmärken och plötsligt får det väldigt lätt bör du också söka läkare, anser Anders Waage, om de uppstår tillsammans med andra symtom som sjukdomskänsla eller blödningar.

– Det måste vara mer än bara blåmärken, men om du börjat få mycket blåmärken och har andra symtom är det bäst att undersökas av läkare, säger Anders Waage.

Källa: kk.no
Översättning och bearbetning: Anette Bülow

Mer innehåll hos allas.se: