10 orsaker till hypotyreos
Men varför drabbas en del och andra inte? Ärftlighet är en faktor bland många som vi listar här nedan.
Sköldkörteln är en nästan fjärilsformad körtel som sitter under struphuvudet på halsens framsida. Den tillverkar hormoner som styr många viktiga funktioner i kroppen, framför allt ämnesomsättningen.
Underfunktion i sköldkörteln – det här är hypotyreos
Hypotyreos är den vanligaste sjukdomen som drabbar sköldkörteln. Tillståndet innebär att man får brist på sköldkörtelhormon eftersom sköldkörteln producerar för lite. Det leder till låg ämnesomsättning och att kroppen går på lågvarv.
Sköldkörtelhormonerna heter tyroxin, som kallas T4, och trijodotyronin, som kallas T3. Tillverkningen av dessa styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon, TSH, och bildas i hypofysen i hjärnan.
Hypotyreos är vanligt och många har sjukdomen hela livet.
Se också: Åtta sjukdomar som gör dig trött
10 orsaker till hypotyreos
Att man drabbas av för låga halter sköldkörtelhormon kan bero på flera saker:
1. Du föds med nedsatt sköldkörtelfunktion
Hypotyreos kan vara medfött, även om det är ovanligt. Alla nyfödda barn i Sverige undersöks med ett blodprov för att se så att sköldkörteln fungerar som den ska.
2. Antikroppar som förstör sköldkörteln
Det finns någonting som heter kronisk sköldkörtelinflammation och det är den vanligaste orsaken till hypotyreos. Att det är kroniskt innebär att inflammationen inte kommer att gå över. Vid detta tillstånd har immunförsvaret bildat antikroppar som förstör sköldkörteln. Man vet ännu inte varför det blir så.
3. Du ärver sjukdomen
Hypotyreos kan bero på gener man ärvt. Det är lättare att få sjukdomen om man har vissa gener.
4. Stress, dålig kost eller virusinfektioner
Vissa studier talar för att ökningen av autoimmuna sjukdomar, som hypotyreos är, också kan bero på faktorer som stress, ohälsosam kosthållning eller virusinfektioner hos personer som har en genetiskt ökad risk.
Risken för hypotyreos ökar också med stigande ålder.
5. Graviditet och klimakteriet
Under och efter en graviditet kan tillverkningen av sköldkörtelhormon både öka och minska. Ibland behövs behandling, men oftast rättar kroppen till det själv.
På samma sätt kan tillverkningen av hormon också påverkas under klimakteriet.
6. Behandling mot höga halter av sköldkörtelhormon
Om du behandlats för hypertyreos, motsatsen till hypotyreos, kan du i stället råka få för låga halter av sköldkörtelhormon.
Detta kan även ske om man behandlats för en inflammation i sköldkörteln. Speciellt om man behandlats med radioaktivt jod eller med strålning mot halsen.
7. Efter operation av struma
En förstorad sköldkörtel kallas för struma. Det kräver ibland operation.
Då opererar man antingen en del av sköldkörteln eller så tar man bort hela, vilket gör att den tillverkar mindre hormon, eller inget alls.
8. Läkemedel kan ligga bakom
En del läkemedel kan påverka sköldkörtelns funktion och bidra till hypotyreos. Läkemedel med de verksamma ämnena litium, karbamazepin eller interferon kan till exempel sänka halterna av sköldkörtelhormon.
Medan det verksamma ämnet amiodaron är ett exempel som både kan öka och sänka halterna.
9. Sjukdom i hypofysen
Om man drabbas av någon sjukdom i hypofysen kan man få lägre halter sköldkörtelhormon. Men det är ovanligt. Hypofysen sitter i hjärnan och bildar ett hormon som stimulerar sköldkörteln, TSH.
10. Brist på jod
Sköldkörteln behöver jod för att kunna bilda hormonerna T4 och T3. I Sverige är det väldigt ovanligt med jodbrist, men om man har det så kan det alltså öka risken för hypotyreos.
Tidiga tecken på hypotyreos
Symtomen på hypotyreos kommer ofta långsamt under flera månader och kan därför vara svåra att lägga märke till.
I ett tidigt skede kan de här symtomen skvallra om att du har hypotyreos:
- Trötthet som blir värre och värre
- Försämrad ork
- Nedstämdhet eller depression
- Koncentrationssvårigheter
- Frusenhet
Symtom på hypotyreos
Symtomen blir efter ett tag fler. I ett senare skede framträder ofta dessa symtom:
- Torr hud, torrt hår och ibland håravfall
- Förstoppning
- Viktökning
- Minnessvårigheter
- Långsam hjärtrytm
- Värk i muskler och leder
- Svullnad i ansiktet
- Svårare att få barn
Ibland kan också sköldkörteln bli större. Det kan då kännas som ett ökat tryck mot halsen och i en del fall kan man känna med händerna att den blivit större.
Test för hypotyreos
Om du eller din läkare misstänker att du har hypotyreos brukar man testa för det med blodprover. Diagnosen ställs genom att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH.
Läkaren känner också på sköldkörteln för att avgöra om den är förstorad. Man kan även få lämna ett prov som visar om man har antikroppar mot sköldkörteln.
Behandling mot hypotyreos
För att ersätta bristen av sköldkörtelhormon behandlas man vid hypotyreos med läkemedel som innehåller konstgjort hormon. Det vanligaste är att man behandlas med levotyrexin som liknar hormonet T4 och brukar skrivas ut som Levaxin eller Euthyrox.
I kroppen omvandlas T4 till T3, som är det aktiva hormonet. Kroppen anpassar omvandlingen efter den mängd som behövs. Men ibland kan man behöva tillföra hormonet T3 direkt och får det då i form av det verksamma ämnet liotyronin som skrivs ut som Liothyronin.
De flesta blir till slut besvärsfria av behandlingen, men det kan ta uppemot ett år. Ofta behöver man läkemedel resten av livet.
Dosering
Men det finns också de som inte blir av med besvären. Det är inte klarlagt varför det är så. En teori är att vissa bryter ner läkemedlet snabbare, vilket gör att det tar tid att hitta sin individuella dosering.
– Det finns bra läkemedel mot hypotyreos, men cirka 20 procent blir inte helt återställda, trots behandling. Ofta handlar det om att man måste hitta en skräddarsydd dosering och det kan ta tid, sa Kerstin Brismar, endokrinolog och senior professor vid Karolinska institutet, tidigare till MåBra.
Obehandlad hypotyreos kan påverka fertiliteten
En hypotyreos som inte behandlas kan göra det svårare att bli gravid. Men när man behandlas med sköldkörtelhormon försvinner problemet.
Det är dock bra att vänta tills halterna är tillbaka på en bra nivå då låga halter av sköldkörtelhormon under en graviditet kan påverka fostrets utveckling.
Källa: Sköldkörtelförbundet och 1177 Vårdguiden