Josefines oro var GAD: ”Jag bara grät och grät”

Ett förfluget ord kan starta en ravin av orimlig oro och svarta tankar hos 28-åriga Josefine Hedebark. Hon lever med GAD, generaliserat ångestsyndrom. Men det finns strategier för att hantera ångesten.

Redan som barn var Josefine Hedebark ovanligt ängslig. Vissa situationer utlöste en ohanterlig ångest. Som att sova borta till exempel.

– Tanken på att bli lämnad av mina föräldrar gav mig katastrofkänslor, säger Josefine.

Åren gick. Hon pluggade i England och var högpresterande, social och studiebegåvad. Men det höga tempot hade ett pris och när hon efter en skidresa påsken 2012 skulle åka hem till Sverige övermannades hon av en enorm trötthet. Hon satt på en buss när ångesten plötsligt kom med tryck över bröstet och andnöd. Hon beskriver det som att något ”knäppte till” i hjärnan.

– Jag skulle övernatta hos en kompis i Genève och där förvärrades dödsångesten, säger Josefine.

Annons

Hjärnan gick på högvarv och hon försökte hitta orsaker och förklaringar till varför hon mådde så dåligt.

– Jag tänkte att det berodde på något jag hade sagt eller gjort. Hade jag gjort någon illa utan att veta om det?

Josefine skakar sakta på huvudet. Hennes ångest kommer bland annat av miljöbyten och tar sig ofta uttryck i form av lätt paranoia, tankar om att folk är ute efter henne eller att hon har gjort något fel: den där känslan av kontrollförlust som är så typisk för ångest.

Jag gick runt med en otäck känsla att något hemskt lurade runt knuten

Otäck känsla

Väl hemma i Sverige sjönk hon ner i ett totalmörker.

Annons

– Jag bara grät och grät. Jag åt inte och låg apatisk. Mina föräldrar såg till att det alltid fanns någon hos mig. Jag ville inte dö, men det var som att jag hade tappat bort mig själv, vilket var en fruktansvärd känsla, säger Josefine, som utvecklade en rad symtom. Svårt att andas, smärtor i hjärttrakten och stickningar och krypningar i hela kroppen.

– Det var som att jag ville klösa mig ur min egen kropp. Som jag önskade att jag hade kunnat pausa mig själv! Men tyvärr kan man ju inte stänga av sina tankar…

När hon någon enstaka gång tog sig till närbutiken tyckte hon att folk tittade konstigt på henne och om någon log blev hon provocerad; varför går folk runt och ler?

Under den här kritiska perioden sökte hon hjälp hos vården och fick antidepressiva tabletter. Långsamt började hon må lite bättre. Men under åren som följde var det som att hon aldrig riktigt återhämtade sig.

Annons

– Jag gick runt med en otäck känsla att något hemskt lurade runt knuten, säger Josefine och berättar hur en inbjudan till lunch på tu man hand med chefen fick henne att febrilt börja fundera ut tusen scenarion till varför chefen ville träffa henne.

Sökte hjälp hos psykolog

Josefine ler lite när hon hör hur knasigt det låter. I dag har hon lärt sig att be omgivningen om tydlighet när hon anar att osäkerheten kan trigga ångest.

När hon har övermannats av negativa tankar har hon försökt tygla dem genom maniska kontrollbeteenden som kortsiktigt lindrar ångesten – det kan handla om att kontrollera att dörren är låst eller att ljusen är släckta.

För fyra år sedan fick hon nog och sökte hjälp igen. Efter en utredning och samtal med en klok psykolog fick hon diagnosen GAD.

– Jag fick veta att jag har en högaktiv hjärna och att det är ett arv från den tid då vi levde i grottor och ständigt behövde vara vaksamma på faror. Men i vår tid blir det överdrivet, konstaterar Josefine, som genom sina nya insikter har hittat strategier för att må bättre och hålla ”gadden” stången. Botad blir man aldrig, men det går att leva ett gott liv med sin GAD.

Ringer familjen för stöd

– Jag har gått i KBT och använder mig av mindfulness, att fokusera på en enda sak i taget i stället för att tillåta tankarna att fara iväg åt alla håll.

Det kan handla om något så enkelt som att försjunka i en tv-serie.

– Jag ser till att sova mycket, festa mindre och hålla regelbundna tider och vanor, säger Josefine, som också tar hjälp av anhöriga när hon känner oron komma krypande.

– Jag ringer mina föräldrar eller min bror och frågar; är min oro rimlig? Om svaret är nej så sätter jag genast stopp och byter tankespår.

Sedan hon har börjat jobba med sin ångest i stället för mot den så mår hon mycket bättre.

– I dag fungerar livet utmärkt, med jobb och sociala aktiviteter, och periodvis glömmer jag nästan bort att jag har GAD.

Vad är GAD?

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD (General Anxiety Disorder), innebär ångest och oro som inte är begränsad till ett visst område eller en viss typ av aktiviteter, utan är generell och oproportionerligt stor. Den som lider av GAD oroar sig så gott som dagligen och har svårt att kontrollera sin oro.

4 – 6 % av befolkningen lider av GAD, diagnosen är vanligare hos kvinnor än hos män och är i många fall ärftlig.

Det går att kapa topparna av ångesten med KBT. Man jobbar med exponering för känslor, tränar på att stå ut med ovisshet och på att släppa det som inte går att lösa.

 

Psykologen: Rädsla är en naturlig biologisk reaktion

Vi drabbas alla av rädsla. Rädsla för att något ska hända dem vi älskar, för att inte prestera tillräckligt bra på jobbet eller kanske för att inte vara tillräckligt bra föräldrar.

– Rädsla är ursprungligen en helt naturlig biologisk reaktion och en känsla som ska hjälpa oss att överleva. Om vi inte hade haft den hade vi blivit uppätna av lejon och tigrar för länge sedan, förklarar Pia Callesen, som är psykolog och klinikchef på Centrum för kognitiv och metakognitiv terapi i Köpenhamn.

Pia Callesen
Pia Callesen är psykolog. Foto: Privat

Trots att rädslan är naturlig och ska hjälpa oss att överleva så visar siffror från Psykiatrifonden att var fjärde till femte person utvecklar rädslor i en sådan utsträckning att det blir ett problem. Man vet inte med säkerhet varför en del drabbas, men forskarna tror att det handlar om en kombination av flera faktorer, som medfödd sårbarhet, allvarliga stressfaktorer under uppväxten eller stora belastningar senare i livet.

För den som är drabbad av den ohälsosamma oron kan det vara tufft.

– Man dör inte av ångest, men det går ut över livskvaliteten, säger Pia Callesen, som uppmanar den som upplever ångest och oro att göra något åt den.

Det handlar om att få de rätta verktygen, något som terapi kan hjälpa till med.

– Många med oro och ångest känner att de inte klarar att kontrollera sina tankar. Men det är alltså något du kan lära dig att styra.

Sex vanliga rädslor

1. Rädslan för närhet

Hälsosam: Du blev sviken i en kärleksrelation för några år sedan, och en tid efter det hade du svårt att låta andra människor komma nära. Eller så hade du kanske en pappa som bara dök upp när det passade honom. Detta handlar om rädslan för att bli avvisad. Det är normalt att ha en viss skepsis till nya människor, särskilt om du har haft dåliga erfarenheter i ditt förflutna.

Ohälsosam: Utvecklar du en övertygelse om att du inte är typen som klarar av starka känslor, att du går sönder inuti om du upplever mer smärta, att ditt hjärta helt enkelt inte klarar av ett nytt förhållande, ska du vara uppmärksam.

I farozonen för att utveckla: Social fobi, GAD/generaliserat ångestsyndrom.

2. Rädslan för att förlora kontrollen

Hälsosam: En viss grad av kontroll är bra. Det hjälper dig att bli klar med uppgifterna på jobbet i tid och att komma ihåg att plattan på spisen ska stängas av innan du går hemifrån.

Ohälsosam: Det har blivit en vana för dig att oroa dig och kontrollera saker konstant. Tidsmässigt börjar det ta överhanden. Kanske är det till och med ritualer som ska genomföras, eftersom du är rädd att du inte har kontrollerat tillräckligt noga? Är kaffebryggaren avstängd? Ytterdörren låst? Om du gång på gång återkommer till samma kontrolltankar har din oro blivit ohälsosam.

I farozonen för att utveckla: OCD/tvångssyndrom.

3. Rädslan för stora folksamlingar

Hälsosam: Många av oss kan ha en ilande känsla i maggropen när vi är bjudna till en stor fest med människor som vi inte känner. Vem ska du prata med – och om vad? Kommer de att tycka att du är intressant eller dötråkig? Men du går ändå, och även om du har gruvat dig lite under veckan har det inte haft något inflytande på din livskvalitet.

Ohälsosam: Du har svårt att släppa tanken på den förestående begivenheten och tillbringar många timmar dagligen med att bekymra dig över hur det ska gå. Du är kanske rädd för att folk kommer att titta konstigt på dig eller att du ska svimma. Du börjar undvika situationer där det kan tänkas vara mycket folk.

I farozonen för att utveckla: Social fobi, agorafobi/torgskräck.

4. Rädslan för specifika saker

Hälsosam: Du har kanske ett ansträngt förhållande till spindlar – så ansträngt att du måste låta någon annan flytta på dem eller slå ihjäl dem. Det kan också vara så att du avskyr att åka buss. Men du flyttar på spindeln eller åker med bussen om du verkligen måste.

Ohälsosam: Problemet uppstår om spindeln, eller bussen, tar makten över ditt liv. Måste du åka hem från sommarstugan om du plötsligt inte hittar spindeln som satt på väggen nyss? Eller måste du åka en omväg med tåg, trots att bussen var det snabbaste alternativet? Så snart din rädsla får dig att utveckla undvikande beteenden är den problematisk.

I farozonen för att utveckla: Specifik fobi, agorafobi/torgskräck.

5. Rädslan för att mista någon

Hälsosam: Det är helt normalt att du oroar dig för de människor du älskar. Du uppmanar kanske din partner att gå till läkaren eftersom du är bekymrad för hans hälsa, eller så är du uppmärksam på om dina barn svarar på det sms du skickade.

Ohälsosam: Hur mycket tid ägnar du åt att oroa dig? Blir du orolig om dina barn inte svarar samma dag? Kan du släppa tanken på din partners födelsemärke när han säger att han tänker gå till läkaren? I den hälsosamma oron kan du släppa tanken igen – i den ohälsosamma använder du all din tid och kraft åt att tänka på det som oroar dig.

I farozonen för att utveckla: GAD/generaliserat ångestsyndrom.

6. Rädslan för att bli sjuk

Hälsosam: Upptäcker du en knuta i bröstet är det en bra strategi att oroa sig för den. Det får dig att söka läkare och kan rädda ditt liv. När läkaren sedan berättar att det handlar om en harmlös fettknuta kan du andas ut.

Ohälsosam: Det blir mer problematiskt om dina tankar utvecklas till en daglig systematisk genomgång av din kropp och dess funktioner. Kollar du din avföring för att du är rädd för att få tarmcancer? Är du övertygad om att nerven som kommit i kläm i ditt ögonlock är ett första steg mot ms? I så fall har din oro tagit överhanden.

I farozonen för att utveckla: Hälsoångest, hypokondri/sjukdomsskräck.

Av Maria Zaitzewsky Rundgren, Charlotte Hallbaeck

Översättning och bearbetning: Åsa Åhlander

Foto: Maria Zaitzewsky Rundgren, privat 

Läs också:

Mer inspirerande innehåll från allas.se: