Tv-inredaren Marie Olsson-Nylander om bröstcancern
Som att ha en färdig resplan med nya mål hela tiden. Så beskriver tv-kända inredaren Marie Olsson-Nylander den tuffa och intensiva behandlingstiden. ”Jag blev en fajter under cancern, sedan blev det bara tomt.” I dag vet hon att det finns en väg ut, ett liv på andra sidan.
En vacker vårdag för några år sedan, mitt i ett slags epicentrum av stressfulla händelser, kände Marie en knöl i bröstet. En stenhård, stor som toppen av ett lillfinger.
– Jag förstod genast att det var cancer. Jag ringde min syster, som höll med mig, och sedan till vårdcentralen.
Se också: Ta kontroll över dina bröst – upptäck cancer tidigt
Marie fick göra en biopsi. Fick rådet att ”dåliga besked brukar komma snabbt, så det är nog inget”.
Men så var det inte. När läkaren hörde av sig var redan operationstid bokad, liksom behandlingar. Med start om tio dagar.
– Jag grät inte alls. Jag var i chock.
Marie Olsson-Nylander från Husdrömmar om drömhuset
Ibland blir tillvaron för mycket, menar Marie Olsson-Nylander, när hon tänker tillbaka på perioden och tiden strax före. Inte av en slump, utan för att man själv fattat en kedja av beslut som försätter en i en omöjlig situation.
Marie, som är prisad inredare och känd från bland annat Husdrömmar i SVT, berättar att allt började med ett husköp i januari 2012.
– Mitt drömhus ända sedan barnsben kom ut till försäljning. Jag var tvungen att nypa mig i armen när jag insåg att vi kunde köpa det, berättar hon.
Men enda sättet att få råd med huset i skånska Höganäs, var genom att de förra ägarna tog köket med sig. Så Marie och maken Bill flyttade in, med tre barn, i ett kökslöst hus. Samtidigt behövde deras hus i Arild snickras klart och sedan säljas. Och de hade ett blöjbarn. Och de åtog sig roliga – men krävande – projekt; som att renovera en kyrka på 450 kvadratmeter.
Mitt i allt började äktenskapet knaka och paret, som varit ihop i drygt 16 år, beslöt sig för att skiljas. Samtidigt drogs Marie med en vacklande hälsa, hon drabbades av både lunginflammation och influensa vintern 2012/2013.
– Jag var inte i bra skick. Kanske kom cancern för att jag mådde dåligt eller framkallande cancern ett sämre immunförsvar? Eller hänger det inte alls ihop? funderar hon.
Tog bort en bit av bröstet
Marie fick frågan om hon ville ta bort hela bröstet eller delar av det.
– Jag sa att om det inte spelar någon roll kan de väl bara ta bort en bit? Vad visste jag? Man kan inget om bröstcancer förrän man får det.
Operationen lyckades. Men eftersom Marie var under 40 år och cancern var aggressiv och östrogenpositiv, väntade 33 strålbehandlingar, cellgifter och hämmande läkemedel.
Hon fick bland annat herceptin, ett läkemedel som fördes in intravenöst var tredje vecka i 17 omgångar. Detta eftersom cancern dessutom var så kallad HER2-positiv, med risk för ökad celldelning.
Jag ville inte bli cancern, jag ville fortfarande vara Marie.
Och läkaren berättade om följderna av medicineringarna:
– Jag fick höra att jag skulle tappa håret och svullna upp.
Marie tappade håret under cancerbehandlingen
Och visst föll det halvmeterlånga håret av. Och munnen blev full med blåsor.
– Allt det där är väl en sak, men jag ville inte bli cancern, jag ville fortfarande vara Marie.
Marie la sig till med en rockig stil – och fortsatte jobba.
– Jag driver ju eget företag. Jag kunde inte bara vara sjukskriven. Och jag behövde jobba för att skingra tankarna. Det är ju genom jobbet jag får energi, det är det roligaste jag vet.
Att få cancer var lite som en sällskapsresa, att hoppa på en färdig resplan med nya mål hela tiden.
Cancerbehandlingen skulle också, med största sannolikhet, göra henne infertil.
– Men jag hade ju redan tre barn, tycktes de resonera. Så det var inget snack om att frysa ner ägg eller så.
Förklarades fri från cancern
Den 4 november 2014 genomgick Marie sista behandlingen och efter 1,5 år förklarades hon cancerfri. Först då kom känslorna.
– Att få cancer var lite som en sällskapsresa, att hoppa på en färdig resplan med nya mål hela tiden. Men efteråt blev jag helt ensam. Då kom alla känslorna i kapp och tankarna på att jag kunde ha dött.
– Jag blev en fajter under cancern, sedan blev det bara tomt. Jag var helt ensam, fick en jättekris och blev deprimerad. Jag fick ta antidepressiva läkemedel. Dessutom hade jag ont om jobb. Jag var ju inte så sexig efter behandlingarna. Jag gjorde ett jobb för ett stort tyskt inredningsföretag, som ville att jag skulle ha peruk på plåtningen.
Oväntat stöd under cancerresan
I detta hade hon ingen, berättar hon.
– Bill hade flyttat. Jag visste inte att man kunde åka på rehabilitering. Men så klev två kvinnor fram som jag tidigare känt ytligt. De blev två helt otippade personer i mitt liv som jag kunde ringa när som helst. En av dem kunde komma förbi ibland med en gryta mat.
– Det här med cancerrehabilitering… jag tror att vi alla har våra egna sätt att bearbeta det.
Det har varit tufft. Men jag njuter mer av livet i dag.
Efter cancern har hon funderat mycket på sin livsstil.
– Jag tror jag stressade mig till cancern. Bill hade fyra jobb. Jag hade mitt inredningsföretag MO interior. Och jag startade en grossistfirma tillsammans med en väninna, samtidigt som barnen var små. I många år sov jag ungefär fyra timmar per natt. Bill och jag träffades max varannan söndag, berättar hon.
– Jag tackade ja till för mycket. För att jag tycker det är kul att jobba med det jag gör, men också för att jag har svårt att sätta gränser. Jag vill ju gärna hjälpa till, om jag kan.
Blev med barn efter bröstcancern
I dag är det en annan Marie som tar sig an livet.
– Det har varit tufft. Men jag njuter mer av livet i dag. Jakten på de perfekta ögonfransarna är liksom inte alls viktig längre.
– Jag har ändrat livsstil på så många plan. Jag tror att vi lever fel, att vi stressar för mycket och äter för dåligt. Jag har lärt mig att ta betalt för det jag gör och att säga ifrån när jag försätts i en ohållbar situation. Men det är inte lätt och jag jobbar fortfarande med att sätta gränser.
Tränar för att må bra
Hon tränar regelbundet yoga och pilates, med fokus på att må bra, äta bra och vara stark för att undvika skador i ett yrke där lyft och bärande ingår.
Hon har också njutit av att bli mamma igen. Jo, hon och Bill hittade så småningom tillbaka till varandra. Och till deras stora häpnad blev Marie gravid.
Paret gifte sig igen 2016, strax innan Solveig föddes.
– All den där pressen jag la på mig med mitt första barn, som att vara en aktiv mamma och snabbt komma i form, är borta nu. Jag älskade min mammamage med Solveig. Som äldre har jag fullt ut insett hur fantastiskt barn är.
Är det något jag vill göra är det väl bara att göra.
Det mod som Marie alltid tycks ha haft med sig i livet, som att ta sig an smått galna projekt, har inte minskat efter cancern, snarare tvärtom:
– Nu tänker jag: Vad är det värsta som kan hända? Det är väl att bli sjuk och dö. Men jag har ju redan blivit dödssjuk och varit nära att dö. Så, är det något jag vill göra är det väl bara att göra.
– Det är skönt att bli äldre. Skulle jag ge råd till mig själv som 30-åring vore det: Njut mer, stressa mindre. Bli inte så uppjagad. Chilla.