Efter cancern kan både drabbade och anhöriga behöva rehabilitering

Pia Ganmark, sjukvårdskurator och psykoterapeut, och Britta Stenstam, specialistläkare i onkologi
#kollaknölen

Britta Stenstam och Pia Ganmark jobbar på Lydiagården i Höör som tar emot människor som är färdigbehandlade för cancer.

Foto: Emma Storjohan

Ett cancerbesked innebär en psykisk kris för den som drabbas, även om de flesta blir friska. Och efteråt väntar ofta en stor ensamhet. Även för de som står nära kan det kännas svårt. ”Då är det viktigt att veta att det finns hjälp att få”, säger kuratorn Pia Ganmark.

Pia Ganmark är sjukvårdskurator och psykoterapeut på Lydiagården i Höör, dit många av södra Sveriges vårdinstanser remitterar människor som är färdigbehandlade för cancer.

Hon liknar behandlingen vid en tågresa.

– Man sitter på tåget och besöker station efter station, tills resan är över och man kliver av. Då uppstår ofta en stor ensamhet.

Se också: Ta kontroll över dina bröst – upptäck cancer tidigt

1:23

Efter reklamen: Ta kontroll över dina bröst - upptäck cancer tidigt

(1:23)

Många cancerpatienter har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och bearbeta vad det är som hänt dem, förklarar Pia.

#kollaknölen
Tv-inredaren Marie Olsson-Nylander: ”Först efteråt kom tankarna på döden”

– De har gått igenom en kris på olika nivåer gällande både det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Det kan vara svårt att prata med sina anhöriga eller vänner om detta. Ofta vill man inte belasta dem.

Cancerresan börjar med en kris

I rehabiliteringsarbetet använder hon både gruppsamtal, enskilda samtal, träning, föredrag, mindfulness och naturpromenader.

Men själva cancerresan börjar, för de allra flesta, med en kris:

– Första tanken är ofta; ska jag dö nu? Det är en chock som sitter i ungefär ett dygn. Sedan kommer känslorna: ångest, rädsla, nedstämdhet, sorg, förtvivlan, förvirring och även kognitiva besvär.

#kollaknölen
8 kända svenska kvinnor om sin kamp mot bröstcancer

Pias kollega Britta Stenstam, specialistläkare i onkologi, nickar och inflikar:

– Minnet, koncentrationen och uppmärksamheten kan svikta under en tid, vilket kan vara väldigt jobbigt. Detsamma kan även anhöriga uppleva, säger hon och fortsätter:

– Alla drabbade har olika psykologiska försvar och copingstrategier för att klara av vardagen. Det händer att man förtränger sjukdomen, men det är också vanligt att förneka att man är sjuk. Andra stänger av sina känslor helt. Men man måste acceptera olika människors olika strategier. Inget är rätt eller fel. Vi är ändå olika allihop.

Psykosocial rehabilitering för anhöriga

Lydiagården bedriver så kallad psykosocial rehabilitering i formen av ett femdagars internat – även för anhöriga.

– För också de anhöriga hamnar i kris. Har man en partner så skyddar man varandra och ingen säger hur dåligt man egentligen mår. Då mår man bra av att prata med någon utomstående, någon som kan ta emot det man säger utan att bli ledsen, säger Pia.

Hur bra man mår psykiskt efter en avslutad framgångsrik cancerbehandling är väldigt olika.

#kollaknölen
10 saker du inte ska säga till någon med bröstcancer

– Ofta kan det infinna sig en gnagande oro för att cancern ska komma tillbaka. Då kan man behöva någon att tala med om sin rädsla och oro. En läkare kan behöva bedöma om oron är befogad och om ett symptom behöver utredas vidare. Varje patent som drabbats av en allvarlig sjukdom bör ha sin ansvarige läkare att kunna kontakta. När man känner varandra är det lättare för läkaren tolka och förstå patientens symptom.

Efter cancern – experternas tips

• Ta reda på om det finns möjligheter till cancerrehabilitering i din region. Det kan vara kursgårdar men också öppenvårdsmottagningar och samtalsgrupper.

• Kan du bli remitterad dit? Möjligheterna skiljer sig åt i landet. Det finns också fonder där du kan söka bidrag för att kunna komma till ett rehabiliteringscenter, till exempel Cancerhjälpen, Cancer- och allergifonden och CancerRehabFonden.

• Prata med någon utomstående som en kurator eller psykoterapeut om dina upplevelser och få verktygen att kunna gå vidare.

• Ta hjälp av naturen. Promenader i naturen är vetenskapligt bevisat avstressande, rogivande och fyller oss med må bra-hormoner. Den är också gratis och tillgänglig året om.

Fatigue vanligt hos cancerdrabbade

Möjligheterna till cancerrehabilitering ser olika ut i landet. I vissa delar finns inga mottagningar motsvarande Lydiagården. Utmaningen är att hitta någon att prata med, såväl som grupper att dela sina tankar med. Många cancerdrabbade lider också av fatiguesymtom, en stark trötthet liknande den vid utmattningssyndrom. En trötthet som inte går att sova bort.

– Fatigue får inte missförstås som en vanlig trötthet. Att träffa andra som också har fatigue kan vara befriande och lindrande.

#kollaknölen
10 saker du inte visste om dina bröst

Britta nickar och inflikar:

– Den tekniska utvecklingen har de senaste åren varit stor och det har gjorts stora framgångar när det gäller cancerbehandlingar. Men hur man ska hantera biverkningar samt allt med det fysiska, psykiska, sociala och existentiella är eftersatt. Därför är cancerrehabiliteringen enormt viktig.

Källa: Pia Ganmark, psykoterapeut och Britta Stenstam, specialistläkare i onkologi, Lydiagården i Höör.

Cancerrehabilitering och stöd

1177 kan du läsa mer om cancerrehabilitering och vilken hjälp du som anhörig kan få.

Relaterade artiklar
#kollaknölen

Så här ser årets Rosa band ut – hon är designern bakom

#kollaknölen

Så många kvinnor drabbas av bröstcancer varje år