Mona lider av gikt: Leden kändes som krossat glas

På en kaj i Göteborg kommer Mona Eriksson gående med raska steg. Det är svårt att tro att den här spänstiga 73-åringen både lider av ledgångsreumatism och gikt!

Vaknade av smärtan

Det har gått drygt 20 år sedan hon fick sin första giktattack, men trots det kommer hon ihåg den där morgonen som om det var i går.

– Jag vaknade av att det gjorde så fruktansvärt ont i fotleden, det var smärtsamt att bara ha täcket på den. Det gjorde till och med ont att blåsa på foten, säger hon.

Foten svullnade upp och blev röd

Mona begrep inte vad det var som kunde vara så smärtsamt och komma så plötsligt.

– Jag hade inte känt någonting i fotleden dagen innan, men under natten svullnade den upp och blev kokhet och illröd.

Eftersom Mona nyligen hade fått ledgångsreumatism trodde hon först att smärtan i fotleden hade något samband med det.

– Tack vare att jag var under utredning fick jag akuttid hos en reumatolog. Han trodde också att det hade med min ledgångsreumatism att göra, men när jag förklarade hur ont det gjorde och att det kändes som om jag hade krossat glas i leden misstänkte han genast gikt.

Gikten kom tillbaka

Efter en grundligare undersökning konstaterades det att Mona hade fått sin första giktattack. Hon fick en kortisonskur, smärtlindrande och inflammationsdämpande medel och efter drygt en vecka var fotleden normal igen.

– Sedan började jag ta Allopurinol för att sänka halten urinsyra i blodet och förhindra nya attacker. Efter några år slutade jag med det, eftersom jag hade så många andra mediciner att ta.

Mona var anfallsfri ytterligare ett par år innan gikten kom tillbaka. Då blev stortån inflammerad och hon fick en s k portvinstå.

Numera har Mona mellan två och tre anfall per år och det är alltid i högra stortån. I dag vet hon vad hon ska göra vid en attack.

– Jag har alltid en kortisonkur, smärtstillande och inflammationsdämpande mediciner hemma. Med dem tar det knappt en vecka för tån att bli normal igen.

Monas gikt är ärftlig

Mona har funderat på varför just hon har fått gikt. Hon äter hellre grönsaker och fisk än kött och stekt mat, dricker aldrig alkohol och rör på sig mycket.

– Men nu vet jag att min gikt är ärftlig. När man har gikt får man ofta även problem med njurarna. Min pappa hade gikt och njursten, och både min bror och jag har haft njursten.

Om gikten, som i Monas fall, blir kronisk kan även s k tofi utvecklas. Vid tofi kan ett lager av uratkristaller dyka upp på andra ställen i kroppen än i den inflammerade leden. Vanligast är örats yttre kant, men även underarmar, fingrar och tår kan drabbas.

– Jag har en tofi här, säger Mona, och visar en liten, hård, vit kula, något större än ett knappnålshuvud i överdelen på sitt högra öra. Den gör inte ont, den bara finns där. Men det är lite konstigt att den här lilla kulan har samband med min gikt i stortån.

Professorn om gikt: Både genetiskt och kan utlösas av sjukdomar och läkemedel

Lennart Jacobsson, professor i reumatologi och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, svarar här på frågor om gikt.

Vanligaste ledinflammationen i västvärlden!

Vad är gikt?

Det är en akut inflammation som beror på att kristaller av urinsyra samlas i och runt en led.

Varför får man gikt?

Det finns många olika orsaker. Det kan vara genetiskt eller bero på dåliga levnadsvanor, men även vissa sjukdomar och läkemedel kan utlösa gikt. Det är ofta en kombination av flera faktorer.

Hur vanligt är det?

Mellan 1 och 2 procent av den vuxna befolkningen har gikt. Tittar vi på de över 60 år kan det röra sig om 4–5 procent. Så det är numera den vanligaste ledinflammationen i västvärlden.

Vilka är symtomen?

En akut inflammation som gör jätteont, bara en lätt beröring kan vara mycket smärtsam. Attacken inträffar ofta på natten, vanligast är att man får gikt i stortån men inflammationen kan även sätta sig i fotleden eller andra leder.

Hur ställs diagnosen?

Först gör man en klinisk undersökning, men om inte inflammationen sitter i stortån kan det ibland vara svårt att se att det rör sig om gikt. Då tar man ut ledvätska från den inflammerade leden som skickas på analys för att se om den innehåller uratkristaller.

Vilka behandlingar finns?

Gikt är en inflammation som försvinner av sig själv efter ett par veckor, men eftersom patienten har så ont ger vi något smärtstillande, ett inflammationsdämpande medel eller en kur av kortison. Det viktigaste är sedan att förbygga nya attacker genom att ge ett urinsyresänkande medel som Allopurinol.

Kan man bara få en enda giktattack?

Det kanhända, men de allra flesta får flera attacker och därför borde gikt mer ses som en kronisk sjukdom och inte bara som en akut inflammation. Jag tycker att läkare ska bli bättre på att uppmuntra personer med gikt att fortsätta ta urinsyresänkande preparat så att riskerna för återfall minskar.

Nya behandlingar på gång

• Urinsyresänkande läkemedlet Febuxostat är ett alternativ för de som inte tål Allopurinol. Febuxostat har blivit godkänt i Sverige men kan ännu inte skrivas ut av läkarna eftersom bolaget som tillhandahåller det ännu inte prisförhandlat läkemedlet med myndigheterna.
• Urikas är ett enzym som människor, till skillnad från andra djur, saknar och som bryter ner uratet som finns i blodet så att det sedan lättare utsöndras via njurarna. Det kommer inom en snar framtid att finnas tillgängligt som ett s k biologiskt läkemedel för de svårast sjuka.
• Nya inflammationsdämpande läkemedel, som hämmar ett ämne som heter interleukin-1, har visat sig ge goda resultat under ett giktanfall. Detta kan vara ett alternativ till de som inte tål äldre inflammationsdämpande läkemedel.
• Nya metoder för diagnos är också på väg att etableras. T ex ultraljud och datortomografi med en ny, speciell teknik.

Män drabbas oftare av gikt

•  Män löper en mycket högre risk att drabbas än kvinnor eftersom deras urinsyrenivåer generellt är högre än kvinnors. Efter klimakteriet planas skillnaderna ut och risken blir mer lika.

•  Det vanligaste akuta giktanfallet kommer under natten, när en stortå svullnar upp och blir ilsket röd. Tillståndet kallas då portvinstå.

•  Du kan mäta halten av urinsyra i blodet på din vårdcentral. En del kan dock ha höga halter urinsyra i blodet utan att de får gikt.

Så kan du undvika gikt:

• Motionera dagligen.

• Håll koll på vikten och blodsockret.

• Ät mycket frukt, grönt och fettsnåla mejeriprodukter.

• Undvik mat med höga purinhalter som t ex inälvsmat, skaldjur och kött.

• Undvik öl och starksprit. Vin sägs påverka risken för gikt i något mindre grad.

Visste du att…

…gikt också kallas artritis urica vilket betyder urinsyreartrit.

Av Elsa Maréchal
Foto: Stéphane Maréchal, Shutterstock