Ny medicin kan rädda ryggen vid benskörhet
Man räknar med att 300 000 svenska kvinnor och en hel del män har osteoporos, och varje år inträffar i Sverige 70 000 frakturer som har samband med benskörhet. Det vanligaste är frakturer i underarmarna, höfterna och ryggradens kotor. Men kotfrakturerna i ryggen är troligen betydligt fler eftersom många som drabbas tror att de har fått ryggskott. Tyvärr blir många därför utan diagnos och rätt behandling.
Kotkompressioner och kotfrakturer i ryggraden ger ofta svåra smärtor och leder ibland till att man blir kutryggig och att kroppslängden minskar med flera centimeter.
Mattias Lorentzon är professor, överläkare på osteoporosmottagningen universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Tillsammans med sitt internationella forskarteam var han först i världen med att identifiera en gen som har betydelse för de vanligaste benbrotten vid osteoporos.
– Upptäckten av genen gör att vi enklare kan förutsäga vilka som blir bensköra i framtiden. Med kunskap om den nya genen kan troligen också läkemedel som förebygger benskörhet tas fram.
Forskas intensivt
Just nu forskas det intensivt kring flera framtida behandlingar av benskörhet. Mattias Lorentzon har varit ansvarig för den svenska delen av en internationell studie på ett alldeles nytt läkemedel mot osteoporos, Evinity.
– Den svenska delen av studien är nyss avslutad, men vi har ännu inte brutit koden och vet därför inte vilka av våra patienter som fått det verksamma läkemedlet och vilka som fått placebo. Men i tidigare studier har Evinity haft mycket god effekt på bentäthet och ett bra skydd mot frakturer, berättar Mattias Lorentzon.
Enligt de internationella resultaten var risken för frakturer i ryggkotorna 83 procent lägre bland kvinnor som behandlats med Evinity jämfört med placebo.
Riskfaktorer för benskörhet
- Generna. 60–80 procent av bentätheten beror på arvsanlag.
- Rökning. Kvinnor som röker ett paket cigaretter om dagen kommer när de når klimakteriet att ha i genomsnitt 5–10 procent mindre benmassa än ickerökande kvinnor.
- Fysisk inaktivitet.
- Mycket alkohol under lång tid.
- Brist på D-vitamin.
- Läkemedel som till exempel kortison och vissa medel mot epilepsi.
- Sjukdomar som ledgångsreumatism, anorexi, glutenintolerans, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom.
Vilka behandlingar finns mot benskörhet?
Alendronat
Basbehandling är det som heter alendronat. Det tas i tablettform, har funnits i tjugo år och fungerar oftast bra. Alendronat blockerar de celler som bryter ner skelettet, vilket leder till en ökning av bentätheten, ökad hållfasthet i skelettet och färre frakturer, berättar Kristina Åkesson, ortopedläkare och professor vid osteoporosmottagningen, Skånes universitetssjukhus Malmö och forskare vid Lunds universitet.
Aclasta
Aclasta har samma verkningsmekanism som alendronattabletterna men ges i form av dropp en gång om året, och man slipper därmed biverkningar i form av besvär från magen.
För Aclasta har man valt att behålla en gräns för behandling på tre år. Sedan gör man vanligen ett uppehåll. En del patienter anses då färdigbehandlade. Andra behöver en underhållsbehandling för att inte nedbrytningen ska öka.
Prolia
Prolia är ett så kallat biologiskt läkemedel. I studier har man funnit att Prolia behöver ges var sjätte månad, och att det ger en mycket kraftig ökning av ben tätheten.
Enligt tio års uppföljning är det säkert att ge Prolia under lång tid.
Evinity
Det nya medlet, som i Sverige heter Evinity, är också ett biologiskt läkemedel. Det ges en gång i månaden under ett år, och det ser alltså ut att öka benbildningen lite mer än de andra medlen.
– Vi är entusiastiska över att det kommer nya behandlingar mot benskörhet, och försiktigt optimistiska när det gäller det här nya läkemedlet, berättar Kristina Åkesson, ortopedläkare och professor vid osteoporosmottagningen, Skånes universitetssjukhus.
Biverkningar av medicin mot benskörhet
Om man tittar i Fass räknas en rad ganska allvarliga biverkningar upp både för Aclasta och Prolia. Men på läkar mottagningen får vi veta att de är mycket sällsynta – det vanligaste är att man möjligen får lite irritation i huden där man fått sprutan eller droppet, och kanske lite influensakänsla ett par dagar.
– För de allra flesta är det övergående besvär, förklarar Kristina Åkesson.
Yvonne, 71 provade Prolia-medicinen: ”Jag känner mig mycket starkare”
Yvonne Alin Jansson, 71 år, bor i Bergsbrunna, söder om Uppsala. Hon har ett yrkesliv inom laboratorievärlden bakom sig. Ett spännande jobb, men hon valde att bli pensionär lite i förtid. 2008 började hon nämligen få ont i ryggen.
– Jag fick ofta rulla ur sängen för att över huvud taget kunna ta mig upp, och hade jag suttit ett tag kunde jag knappt räta på ryggen.
Husläkaren skickade Yvonne på vanlig röntgen, men där syntes ingenting. Yvonne började forska på egen hand, eftersom hon misstänkte att besvären kunde bero på benskörhet.
– Min mamma led av benskörhet, drabbades av kotkompressioner och var periodvis helt orörlig av sina smärtor.
Yvonne gick tillbaka till sin husläkare och bad om en bentäthetsmätning, så kallad DXA. Den visade benskörhet i ländryggen och höften, och hon fick tabletter som skulle tas en gång i veckan på fastande mage.
– Jag prövade ett par månader, men blev tvungen att sluta. Jag mådde så dåligt, fick smärtor i magen och blev uppblåst och gasig. Jag vågade nästan inte ha ett socialt liv, eftersom jag inte visste hur min mage skulle uppföra sig.
Inga biverkningar
I maj 2011 fick hon sin första Prolia-spruta, och efter två år gjordes en ny mätning. Värdena hade förbättrats betydligt. Enkelt uttryckt hade skelettet blivit stabilare och benskörheten minskat.
– Och förra året gjorde jag ännu en mätning, som visade att jag nu bara har osteopeni i höften istället för osteoporos, en lindrigare variant alltså.
– Jag har fått sammanlagt tolv sprutor med Prolia, och jag har inte känt några biverkningar. Inga magbesvär, och inte ont i benen som jag vet att en del kan få. Jag är oerhört nöjd och glad. Jag ska snart få g öra en ny mätning, och då ska min läkare bestämma om jag ska byta till behandling med Aclasta, för att bibehålla det resultat som Prolia har gett i mitt skelett.
Yvonne är noga med att röra på sig.
– Promenaderna kompletteras med två styrketräningspass i veckan. Jag går en stund på gåbandet och tränar sedan alla muskelgrupper i maskiner. Jag är så glad när jag går därifrån, känner mig starkare och lycklig över att jag själv kan göra något som kan ha en positiv effekt på mitt sköra skelett. Jag vet ju att man inte kan bota benskörhet med träning, men man kan stärka och bevara det man har.