Ny studie: Styrketräning kan hjälpa mot fibromyalgi
Styrketräning har en god effekt på personer med fibromyalgi, visar en ny studie.
– Vi blev förvånade över att smärtan faktiskt minskade, vår målsättning var att den inte skulle försämras, säger Anette Larsson fysioterapeut vid Närhälsan i Herrljunga som koordinerat studien.
På gruppnivå kunde man se att smärtan förbättrades med 20 procent. Kvinnorna som deltog i studien fick också bättre muskelstyrka och lättare att klara av dagliga aktiviteter som till exempel promenader, dammsuga och att arbeta i trädgården. Dessutom ökade livskvaliteten och många beskrev att de kände sig piggare.
Totalt deltog 130 kvinnor i studien. Ungefär hälften av dessa tränade styrka två gånger i veckan under nästan fyra månader. Den andra hälften fick göra avspänningsövningar vid lika många tillfällen. I denna grupp förbättrades inte smärtan eller livskvaliteten alls. Däremot fick de ökad styrka i hand och arm.
Styrketräning passar de flesta
I gruppen som styrketränade avbröt fem personer träningen på grund av smärta.
– Det är också ett viktigt resultat. Styrketräning passar inte alla, men de allra flesta, säger Anette Larsson.
I studien användes helt vanliga styrketräningsövningar, men de anpassades efter sjukdomen och individen.
– Det är jätteviktigt, säger Anette Larsson.
Hon berättar att smärtan vid fibromyalgi skiljer sig från annan smärta eftersom den ofta är fördröjd, och kan komma flera dagar efter träningen.
– Därför är det extra viktigt att börja med lätta övningar och öka långsamt, poängterar Anette Larsson.
I en uppföljande studie ett och ett halvt år efter avslutad styrketräning visade det sig att det var få kvinnor som fortsatt träna. En orsak var att det är dyrt med träningskort. En annan viktig förklaring är att de saknade stöttning.
– Den här gruppen måste kämpa mot många bakslag, dels i form av smärta, men också upprepade infektioner, förklarar Anette Larsson.
Fibromyalgi drabbar 2 % av befolkningen
För att möta detta behov undersöker hon just nu om stöd via nätet kan vara till hjälp. Där kan kvinnorna kontakta en fysioterapeut för stöd och råd. Resultatet från denna studie beräknas komma under nästa år.
Forskningen kring fibromyalgi har ökat lavinartat de senaste tio åren. Studier visar att det pågår en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet hos dem som är drabbade.
– Men vi har en lång väg kvar tills det finns en effektiv medicin, säger Diana Kadetoff, smärtläkare vid Stockholm Spine Center.
Fibromyalgi är en sjukdom som drabbar cirka två procent av befolkningen, främst kvinnor. Orsaken till att den bryter ut vet man inte i dag, men hos många börjar det med lokaliserad smärta i kroppen.
– Det kan till exempel vara en pisksnärtsskada efter en bilolycka som är utlösande, säger Monika Löfgren, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet.
Forskare kämpar för att hitta läkemedel
Den senaste forskningen visar att det pågår en inflammatorisk process i det centrala nervsystemet hos fibromyalgipatienter. Inflammationen ger upphov till smärta, trötthet och feberkänsla.
I dag finns ingen bra medicinsk behandling mot fibromyalgi. Men målet med forskningen är att bana vägen för nya läkemedel i framtiden. På Karolinska institutet i Stockholm pågår intensiv forskning.
– Vi undersöker den inflammatoriska processen i det centrala nervsystemet. Det är en stor utmaning att komma åt detta med läkemedel eftersom det omges av en skyddande hjärnbarriär, säger Diana Kadetoff, forskare vid Karolinska institutet som även leder ett specialiserat behandlingsteam för fibromyalgipatienter på Stockholm Spine Center.
Vad är fibromyalgi?
Vilka är symtomen på fibromyalgi?
En långvarig utbredd smärta i kroppen som pågått mer än tre månader. Vanligast är smärta i nacke, axlar och nedre delen av ryggen samt i armar och ben. Många patienter har också en sänkt smärttröskel, muskelstelhet och trötthet. Andra vanliga besvär är diffus ledsmärta, dålig sömnkvalitet, kognitiva nedsättningar, känslig mage och huvudvärk.
Varför får man fibromyalgi?
Det vet man inte i dag. Men i 80 % av fallen börjar sjukdomen som lokaliserad smärta som successivt sprider sig i kroppen. En process som kan ta flera månader eller många år. Man kan säga att inflödet av smärtsignaler tröttar ut nervsystemet, som blir överkänsligt, i första hand för smärta men även mot andra signaler som ljus, ljud, stress och fysisk belastning.
Andra faktorer som har en koppling till sjukdomen är långvarig stress eller sömnsvårigheter, infektioner och monoton fysisk belastning. Forskning har också visat att det kan finnas genetiska orsaker.
Vilken behandling mot fibromyalgi finns?
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rekommenderar multimodal rehabilitering. Det innebär att ett team med läkare, fysioterapeut, psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjuksköterska hjälper patienten. Steg ett i rehabiliteringen är information, om sjukdomen och hur den påverkar kroppen. Steg två är träning. Både anpassad konditionsträning och styrketräning har god effekt. Även ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en typ av kognitiv beteendeterapi (KBT), har betydelse för att hantera smärtan.
Det finns inga studier som pekar på att kosten inverkar, men vissa personer med fibromyalgi upplever en förbättring när de undviker vissa livsmedel.
Vilken medicin hjälper mot fibromyalgi?
Läkemedel brukar inte har någon större effekt. Det finns inte heller några som är designade för fibromyalgi. Istället behandlar man med läkemedel som är antiinflammatoriska, antidepressiva och även mediciner som används vid epilepsi. Långvarig smärta klassas i dag som en sjukdom och inte enbart som ett symtom.
Kan man bli frisk från fibromyalgi?
Ja, det finns exempel på patienter som blivit smärtfria. Men det vanligaste är att man får leva med sin sjukdom livet ut. Trots att det i dag inte finns någon botande behandling finns det mycket man kan göra för att må bättre. Nervsystemet är föränderligt och går därför att påverka på olika sätt.
Källor: Diana Kadetoff, smärtläkare och forskare och Monika Löfgren, fysioterapeut och docent