Trending: Träning och motionLivet med psykisk ohälsaPsykologiSköldkörtelproblemBlodtryck

Psykologen: Så blir du fri från vikthetsen

19 nov, 2018 
Redaktionen
Bräcklig, bystig, välsvarvad eller vältränad. Genom tiderna tycks det alltid ha funnits åsikter om kvinnokroppen, och ideal att uppnå. Hur vore det om om vi i stället uppskattade våra kroppar mer för det de kan göra, än hur de ser ut? Kroppspositivism med andra ord!
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Allt fler tjejer och kvinnor gör revolt mot snäva normer, krav och perfektion kopplat till kroppen.

På sociala medier visar kroppspositiva kvinnor stolt upp sina normala, vanliga kroppar. Det är bra. Vi ska tycka om vår kropp.

Men, vad får oss att ständigt tycka om kvinnokroppen? Varför kan den inte bara få vara – helt fri från värdering.

Psykolog Kristina Holmqvist Gattario
Psykolog Kristina Holmqvist Gattario har skrivit boken Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning.

Kristina Holmqvist Gattario är fil.dr i psykologi och arbetar som universitetslektor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Bok om utseendekultur och kroppsuppfattning

Tillsammans med Ann Frisén och Carolina Lunde har hon forskat kring kroppsuppfattning och skrivit boken Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning.

Annons

Få nyhetsbrev från Allas – helt gratis!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom hälsa och relationer, goda recept och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Här berättar Kristina vad som påverkar hur vi uppfattar vår kropp, och om olika vägar att nå fram till en positiv kroppsuppfattning:

Vältränad kvinna.

Vad ligger till grund för hur vi ser på vår egen kropp?

– Vår syn på den egna kroppen kan ses som ett resultat av flera faktorer som kan vara såväl biologiska, psykologiska som sociala. Biologiska faktorer innefattar till exempel vårt body massindex (BMI), men också huruvida vi har en kropp som är fysiskt frisk.

– Psykologiska faktorer innefattar till exempel vår personlighet, hur vi förhåller oss till ideal och i vilken utsträckning vi jämför oss med andra. Sociala faktorer handlar till exempel om hur det pratas om kropp och utseende bland vår familj och våra vänner, och vilka utseendenormer det finns i den kultur vi lever i. Allt detta och mycket mer influerar hur vi ser på vår egen kropp.

Annons

Kroppen som ett objekt

Varför tänker kvinnor så många negativa tankar om sin kropp?

– Därför att kvinnor till stor del socialiseras in i att vara missnöjda med kroppen. Vi lär oss tidigt att se kroppen som ett objekt som är till för att vara fint ”på ytan” och för att tillfredsställa andra, i stället för att se kroppen som det fantastiska redskap det faktiskt är för att göra allt det som vi vill i livet.

– Till det tillkommer snäva och ouppnåeliga ideal och en skönhetsindustri som delvis lever på att kvinnor är missnöjda.

Trådsmala Twiggy blev modellen för 1960-talets kroppsideal.
Trådsmala Twiggy blev modellen för 1960-talets kroppsideal.

Det är lätt att tro att vackra människor är lyckligare…

– Det är sant att människor ofta kopplar ihop ett attraktivt utseende med positiva egenskaper och det finns en tanke om att ett attraktivt yttre kommer att ge mer lycka. Tidigare forskning har dock visat väldigt olika resultat när det gäller huruvida attraktivitet och lycka hänger ihop. Det finns ingen tydlig sådan koppling.

Annons

– Utifrån vår forskning på positiv kroppsuppfattning blir det också tydligt att vägen till en positiv kroppsuppfattning och välbefinnande för de flesta inte handlar om att förändra själva kroppen utan att förändra sättet att tänka om kroppen.

Kroppspositivism kontra kroppsneutral

Vad tänker du kring rörelsen kroppspositivism kontra att förhålla sig mer kroppsneutral? Att kroppen bara ska få vara.

– Jag är spontant positiv till rörelsen kroppspositivism och välkomnar att flera olika utseenden tar plats i flödet och att alla människor oavsett utseende kan uttrycka positiv kroppsuppfattning.

– Forskningsmässigt vet vi fortfarande väldigt lite när det gäller vilka effekter kroppspositivism kan ha för individer.

– Man skulle kunna tänka sig att kroppspositivism kan vara till fördel för några medan andra har mer nytta av ett kroppsneutralt förhållningssätt, där kroppen inte spelar så stor roll.

Annons

– Vi har till exempel sett i studier med individer som har kommit över en negativ kroppsuppfattning att många har blivit hjälpta av att just fokusera på annat än utseende.

Negativ kroppsuppfattning ger låg självkänsla

Vad kan en negativ kroppsuppfattning leda till?

– Negativ kroppsuppfattning har visat sig hänga ihop med låg självkänsla, lägre välbefinnande, depression, ångest, och ätstörningsproblematik.

– För många individer med negativ kroppsuppfattning kan detta påtagligt påverka deras vardag, genom att man undviker att göra saker som man kanske skulle vilja göra, som att prata inför andra och att gå till badstranden.

Kristinas 3 tips till att se mer positivt på din kropp:

1. Det finns många olika vägar fram till en positiv kroppsuppfattning. Det kan till exempel handla om att börja reflektera mer kring vad kroppen kan göra, i stället för att tänka på hur den ser ut. Oavsett om du gillar att dansa, yoga, promenera, äta gott, lyssna på musik, eller kramas, så är det tack vare kroppen allt detta sker över huvud taget. På så vis är den fantastisk.

Annons

2. Ett annat sätt att få ett mer avslappnat förhållningssätt till sin kropp är att försöka hitta och omge sig med människor som får en att må bra. De människor som vi umgås med, och hur de pratar om både sin egen kropp och om andras kroppar, spelar en oerhört viktig roll i att forma vår kroppsuppfattning.

3. Ett sista råd handlar om att arbeta aktivt med att försöka acceptera kroppen så som den är. Många lever i väntan på ”en annan kropp” och tänker till exempel att ”bara jag går ner ett par kilo ska jag gå till badstranden”. Att acceptera kroppen handlar om att göra det man vill och göra det med den kroppen man har nu – och se att det fungerar!

Av: Annika Nilsson

Foto: pressbild, Göteborgs universitet, Shutterstock/IBL 

Annons