Så blir du en bra skilsmässomormor – psykologen tipsar!

Psykologens bästa tips till dig som blir skilsmässomormor

En separation påverkar inte bara mamma, pappa, barn. Även som mormor eller farmor blir du en del av den nya familjesituationen – vare sig du vill eller inte. Här berättar psykologen Malin Bergström hur du bäst stöttar både ditt barnbarn och ditt vuxna barn!

Nästan hälften av alla äktenskap i Sverige slutar med skilsmässa. För de allra flesta är det en jobbig process för både barn och vuxna. Även de som finns runt omkring kärnfamiljen som splittras påverkas såklart.

– Det är naturligt att vi känner sorg och oro, säger Malin Bergström, som är psykolog och forskare och som nyligen kommit ut med boken Att skiljas med barn.

– Men försök sätta de känslorna lite på vänt. Se den här situationen som en chans att få vara en resurs i ditt barns och dina barnbarns liv. De kommer att ha det tufft en tid framöver och du kan vara till hjälp och stöd genom att vara den som orkar laga riktig mat, göra något roligt med barnen på helgen eller komma förbi och hänga tvätten.

Lägg de egna känslorna åt sidan

Men för att kunna vara ett bra stöd gäller det alltså att man lägger sina egna känslor åt sidan.

– Din egen oro eller ilska, eller för den delen eventuella glädje över att bli av med en svärdotter du aldrig gillat, hör inte hemma i samtalet och umgänget med ditt barn och dina barnbarn. De känslorna får du ta hand om med dina vänner, syskon eller din partner, säger Malin Bergström lite strängt.

– Det är lätt att vilja teama ihop sig med sitt barn mot ex-partnern, att få snacka lite skit och säga ”Det är lika bra för dig att du blev av med den där, du är värd något bättre!”, men den typen av negativ pepp hjälper faktiskt inte.

– Att vara ett stöd handlar inte om att välja sida eller ta parti för någon. Och tänk på att det är dina barnbarns mamma eller pappa du pratar om. Barnen mår inte bra av att höra sådant.

En trygg vuxen

Malin har många års erfarenhet av att hjälpa familjer som har det jobbigt och har sett vad som fungerar bra och vilka vägar som bara leder tokigt.

– Barn mår bra av att ha ett samspelt team runt sig som kan samarbeta och som gör barnets vardag förutsägbar och trygg. Bråk, konflikter och hårda ord om den andra föräldern ska aldrig nå barnens öron eller känselspröt.

Det är såklart svårt att i umgänget med barnen lägga undan alla känslor av svek, skam och besvikelse och kanske lyckas inte alltid föräldrarna med det. Då kan du som mormor eller farmor vara en trygg extra vuxen för barnen.

– Se barnen, ägna tid åt dem, visa att du bryr dig men försök vara som vanligt. Det är inte säkert att barnen tycker att det som händer är hemskt och jobbigt, så utgå inte från det. Lyssna på dem först innan du beklagar sorgen.

Malin Bergström

Psykolog Malin Bergström. Foto: Stefan Tell

Självklart kan även ditt vuxna barn behöva extra stöd.

– När livet är kaos kan det betyda mycket att bara ha någonstans att komma och fika med barnen på söndagseftermiddagen. Att plötsligt vara ensam med barnen en hel vecka i taget kan vara en stor omställning.

Men återigen, lägg undan dina egna känslor ett tag.

– Du kan kanske inte förvänta dig så mycket tacksamhet eller ömsesidighet i början. Människor som har det jobbigt, eller rent av är i en fas av chock eller sorg, är inte särskilt trevliga. De kanske inte tackar för hjälpen, de kanske inte visar sin uppskattning, men lita på att du är viktig ändå. Om inte annat så för barnens skull.

Varannan vecka

Barnen, ja. Vad är egentligen bäst för barnen?

Ingen annanstans i världen är växelvist boende lika vanligt som i Sverige. I dag är det självklart för många separerade föräldrar att barn bor varannan vecka hos varje förälder. Men när den boendeformen började öka för tjugo år sedan trodde många barnexperter att barn skulle bli rotlösa och stressade av alla flyttar. Är det verkligen bäst med detta flängande mellan två hem?

– Jag möter många, framför allt mor- och farföräldrar, som fortfarande lever med föreställningen om att det skulle vara dåligt för barn att dela sin vardag mellan sina båda föräldrar i två olika hem. Jag vill vara väldigt tydlig med att växelvist boende inte verkar stressande utan fungerar bra för de allra flesta barn. All forskning visar att de barn som bor exakt eller ungefär lika mycket hos båda sina föräldrar mår bättre än de som bara bor hos den ena.

– Så lägg inte den oron på ditt barn genom att oja dig över hur det ska gå för barnen som flyttar fram och tillbaka. Är du själv tveksam, läs på. I dag finns forskning och fakta att tillgå.

Våga fråga

Men om man inte varit så tajt med sitt vuxna barn och hans eller hennes familj, är en skilsmässa verkligen då man ska kliva in och ta plats?

– Det får du aldrig veta om du inte frågar, eller hur? säger Malin Bergström.

– Våga prata med varandra. Ring och fråga. Känns det knepigt att prata, skicka ett sms och fråga om du kan hjälpa till på något sätt. En kris kan vara en chans till förändring, kanske kommer ni varandra närmare på ett nytt sätt.

Respektera ett nej

Visa att du finns där men respektera också om du får ett ”nej tack” när du erbjuder din hjälp.

– Särskilt känsligt kan det vara om du har en son som kanske inte tagit så stort ansvar för hem och barn tidigare. Då kanske han fräser att han minsann klarar sig själv när du erbjuder din hjälp med att få ordning på barnens vintergarderob eller laga några matlådor inför veckan. Men det kan gå över. Efter ett tag, när han fått chans att landa i sitt nya föräldraskap, kanske han är mer mottaglig. Prova igen!

Just att saker förändras är något Malin Bergström vill att vi ska komma ihåg.

– En separation är en process med stora förändringar under kort tid. Det gör att våra känslor också kommer att förändras. Bara för att det känns jobbigt i dag behöver det inte betyda att det gör det om ett år. Det kan vara bra att hålla i minnet. Du kan vara den som orkar göra något roligt med barnen på helgen… och hur du löser dem!

Åsa Sandow

Åsa Sandow. Foto: Privat

Skilsmässomormorn Åsa, 69: Det var jobbigt, men det blev bra

För nio år sedan berättade Åsa Sandows dotter Maja att hon och sambon Claus skulle separera och att de två sönerna, som då var fem och tre år, skulle bo varannan vecka hos dem båda.

Åsa blev inte jätteförvånad, hon hade märkt att något inte var riktigt bra i dotterns förhållande, men hon blev ändå väldigt ledsen.

Ledsen och orolig

– Jag har svårt att gråta, berättar Åsa, men då grät jag. Jag tror jag grät en hel dag. Jag var både ledsen och orolig. För Maja, för barnen, för hur allt skulle bli. Och jag tycker ju så mycket om Claus också, skulle jag inte få träffa honom nu?

Och i början var det också jobbigt, berättar Åsa. Hennes man, Majas pappa, hade precis gått bort, hastigt och oväntat, och alla var ledsna och omtumlade.

– Hade det hänt i dag kanske jag hade kunnat vara ett annat stöd, i alla fall med praktiska saker och ta hand mer om barnen, men sådant vet man ju heller inte.

– Samtidigt har nog Maja tyckt att jag lagt mig i ibland. Och oroat mig onödigt mycket. Så kanske var det bra att jag hade nog med mitt just då. Man måste lita på att barnen klarar av sina liv och gör det som är bra och rätt för dem själva.

Föräldrarnas fokus på barnen

Det som rätt snabbt gjorde situationen lättare var Majas och Claus tydliga fokus på att barnen skulle ha det bra.

– De har varit fantastiska och alltid samarbetat och sett till att allt blivit så bra det går för barnen. Vi har kunnat fortsätta umgås allihopa, även när Maja senare träffade en ny man. Hans positiva inställning har också betytt mycket för oss allihop.

– I dag känner jag mig så lyckligt lottad. Vi bor nära varandra alla tre familjerna, vi firar jul tillsammans allihop och kan umgås. Och alla mår bra. Det är så väldigt skönt. Det var jobbigt från början, för alla, även för barnen, men det blev väldigt bra. Som mormor eller farmor kan du vara en trygg extra vuxen för barnen.

 

3 dilemman – så gör du!

1. Dina barnbarn klagar på att de nu måste stå ut med mammas matlagning en hel vecka åt gången. Du som också tycker att ex-svärdottern kunde anstränga sig lite mer i köket är frestad att hålla med dem. Vad ska du svara?

Malins råd: Gör inte det. Framhäv i stället någon annan god sida deras mamma har. Det hjälper barnen att se hoppfullt på framtiden.

2. Du har sedan barnbarnen var riktigt små hämtat dem varje onsdag på förskolan. Hur blir det nu när de ska bo varannan vecka hos sin pappa?

Malins råd: Våga fråga, både din dotter och din ex-svärson. En sådan trygg vana är kanske precis vad barnen behöver i sin nya vardag. Lägg gärna fram det så när du frågar, att du för barnens skull gärna fortsätter med era mysiga onsdagar.

3. Du försöker prata med barnbarnen om hur jobbigt det måste vara för dem att deras föräldrar har separerat, men får ingen respons. Varför vill de inte prata?

Malins råd: Barn har generellt väldigt låg tolerans mot missförstånd. De kanske inte alls tycker att det är så jobbigt eller hemskt, men i stället för att förklara det slutar de bara prata med dig. Ställ öppna frågor och lyssna på svaret. Då får du en bättre kontakt och mer respons.

 

5 råd när det krisar

● Fokusera på barnen och sätt dina egna känslor på vänt.

● Håll inne med dina egna föreställningar om vad som är bäst för barnen – ta reda på fakta. Googla t ex på Elvis-projektet.

● Kris är en chans till förändring. Även om ni inte varit nära tidigare, visa att du bryr dig.

● Våga fråga! Vill ditt vuxna barn ha hjälp med något? Kan du avlasta på något sätt? Kanske riskerar du att lägga dig i, men att fråga är enda sättet att få veta.

● Räkna inte med ömsesidighet i vänligheterna just nu. Människor som har det jobbigt kanske inte orkar säga tack eller bjuda igen. Lita på att du är viktig ändå.

Av Cajsa Rännar

Här kan du köpa Malin Bergströms bok

boken att skiljas med barn

Malin Bergströms bok  Att skiljas med barn ger råd och stöd utifrån modern forskning. Läs mer och köp här. (reklamlänk från Apprl)

Läs också:

Så klarar du dig efter skilsmässan – ekonomen tipsar!

Sofia: Vid skilsmässan var min väninna inget stöd

Mer innehåll hos allas.se: