Så känner du igen en blodpropp

Varje år får fler än 10 000 svenskar en blodpropp – och antalet drabbade ökar. Vanligast är blodproppar i benen och lungorna. Så här känner du igen symtomen!

”Varför har just jag drabbats av blodpropp?” är en av de vanligaste frågor Magdalena Johansson, specialistläkare i internmedicin på Skellefteå lasarett, får från sina patienter.

– Ingen vet riktigt varför man får en blodpropp. Personer som röker eller är överviktiga har en ökad risk. Men vem som helst kan drabbas, säger hon.

Risken att drabbas ökar med stigande ålder, men även unga kan få en propp. Blodproppar har dessutom blivit allt vanligare.

– Varför vet man inte, men det kan bero på att vi lever längre, säger Magdalena Johansson.

Viktigt att få hjälp i tid

Andra riskfaktorer för propp är graviditet, förlossning, östrogenbehandling, cancersjukdom eller annan sjukdom då man varit stillaliggande länge. Ärftlighet kan också spela viss roll.

Annons

–  En blodpropp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig. Men om den blir större kan den ge allvarliga följder. Mer än var femte person dör under första året efter en blodpropp. Har man haft en blodpropp ökar dessutom risken för nya proppar.

Typiska symtom en blodpropp i benet är svullnad, värk vid vila och ömhet och smärta i vaden när man går. De flesta har alla dessa symtom, men en propp kan också vara helt symtomfri.

– Man kan också missta en blodpropp för träningsvärk eller skada. Små proppar kan man missa helt, säger Magdalena Johansson.

Annons

De flesta proppar behandlas med blodförtunnande läkemedel. Det ger även ett bra skydd mot nya proppar. I enstaka fall kan man behöva lösa upp proppen lokalt, med läkemedel eller med kirurgi.

Det här minskar risken

Kan man göra något själv för att undvika proppar?

– Ja, en hälsosam livsstil är viktig, menar Magdalena Johansson.

I sin avhandling vid Umeå universitet har hon studerat risken för blodpropp och fysisk aktivitet. I studien ingick 100 000 personer, varav hälften kvinnor mellan 30 och 60 år. Den visar att kvinnor som tränade minst en gång i veckan och kvinnor med fysiskt aktivt arbete hade en lägre risk för blodpropp än stillasittande kvinnor.

– Man bör röra på sig minst 150 minuter i veckan, exempelvis ta en rask promenad eller cykla 30 minuter fem dagar i veckan. Helst bör man byta om till träningskläder och träna minst en gång i veckan, så som spinning och löpning. Då minskar risken för blodpropp med 15 procent, säger Magdalena Johansson.

Annons

Det här är en blodpropp:

Blodpropp, så kallad ventrombos, är en vanlig kärlsjukdom. Blodproppar bildas när blodet levrar sig. Då bildas klumpar som kan fastna i kärlet och göra det svårt för blodet att passera. Blodproppar uppstår ofta i benen men kan lossna och följa med blodet och fastna i lungornas kärl.

Så känns en blodpropp i benet:

  • Bultande värme, smärta och ömhet i benet eller vaden. Du kan också få ont i hålfoten, framförallt när du går.
  • Benet kan kännas tungt och stumt, svullna och rodna eller missfärgas.
  • Vaden kan vara öm och spänd om du klämmer på den.
  • Ytliga blodkärl på benet kan synas tydligare och ömma.
  • Benet där proppen sitter svullnar i jämförelse med det andra.

Så känns en blodpropp i lungan:

  • Bröstsmärta som kan likna håll i bröstet eller ryggen.
  • Torrhosta är vanligt.
  • Andfåddhet eller plötslig andnöd.
  • Hjärtklappning, yrsel och svimningskänsla.
  • Snabb och ytlig andning och du får ont av att andas djupt.
  • Gråblek hud på grund av för lite syre i blodet.

Källa: Magdalena Johansson, läkare, 1177 Vårdguiden.

Av Margaretha Eldh, måbra.com

Foto: TT

 

Mer inspirerande innehåll från allas.se: