Så kommer du snabbare tillbaka efter krassligheten

Till vänster, sjukgymnasten Malin Nygren-Bonnier som också forskar inom fysioterapi och mobilisering, till höger en sängliggande kvinna

Foto: Privat/ TT/Shutterstock

En flunsa, ett benbrott, en blindtarm eller annan segdragen sjukdom och vi blir sängliggande – kanske i flera veckor. Det är mer ansträngande för kroppen än vad man kan tro. Till nästa gång – kom ihåg den här lilla sängkammarskolan för snabbare återhämtning!

Redan efter några dagars sängläge minskar konditionen tydligt. Musklerna tappar också snabbt kraft. Men allra mest bekymrad är sjukgymnasten Malin Nygren-Bonnier, forskare inom fysioterapi och mobilisering (konsten att lämna sjukhussängen efter exempelvis en operation) över hur lungvolymen tillfälligt blir mindre när vi ligger som i graven, vilket inte är bra om det blir långvarigt...

Se också: 4 huskurer mot halsont

1:03

Efter reklamen: 4 huskurer mot halsont

(1:03)

– Givetvis ska du inte pressa dig själv om du mår dåligt, och till exempel har feber eller ont i halsen. Men undvik gärna att ligga ner i så hög utsträckning som möjligt, för att slippa farlig lunginflammation. Sätt dig i en skön fåtölj istället. Det är något vi gör med patienter på sjukhuset jättetidigt efter operation. De ska upp, punkt, säger Malin, som forskar på mobilisering vid Karolinska Institutet och gärna tipsar om kuddar bakom ryggen i sängen.

Malins bästa tips!

Utmana dig själv att bli mer aktiv under ditt tillfrisknande, till exempel med ”i dag ska jag i alla fall sitta upp i en timme några gånger”. Har du en stegräknare kan du också försöka öka antalet steg du tar hemma, vilket gynnar din kondition. Smyg in små övningar här och där. Till exempel kan du upprepade gånger resa dig upp och ned från en stol.

Och att själv gå upp och hämta ett glas vatten kan vara dagens högst värdefulla träning. Med små rörelser och goda vanor kan man komma långt och UPP så snabbt som möjligt igen!

Ut ur sjukdomsbubblan

På vårdhem i Storbritannien genomdrevs för några år sedan hälsokampanjen ”End PJ Paralysis” (ungefär ”stoppa pyjamasförlamningen”), som syftade på fenomenet att patienter kunde gå hela dagarna i nattsärk, vilket förstärkte sjukdomskänslan och fördröjde tillfrisknandet.

Stärkande övningar att göra i sängen

Orolig för att tappa balansen? Få igång cirkulationen och träna viktiga muskelgrupper, utan att lämna sängen!

1. Ligg med raklånga ben och rör enbart fötterna. Vinkla tårna ömsom ner mot sängändan (som en ballerina som står på tårna) och ömsom upp mot taket.

2. Dra knäna mot bröstet, en i taget, på ett sätt som påminner om att du cyklar, men med hälar släpande mot under-laget – så kallat ”släpcykla”.

3. Dra upp axlarna mot öronen, håll kvar en stund och slappna sedan av.

4. Sträck upp armarna rakt upp mot taket. För sedan ena armen helt ned åt sidan, och sedan upp igen. För andra handen mot andra sidan, och sedan upp igen.

– Det gäller att komma ur sjukdomsbubblan. Försök komma igång med de vardagliga rutinerna, och till exempel äta måltider sittande. Duscha gärna, och borsta tänderna varje dag. Det är också viktigt att få på sig vanliga kläder, som gärna får vara sköna förstås. Det är heller inte farligt att ta lite frisk luft på balkongen, summerar sjukgymnasten. Men håll det samtidigt säkert, poängterar hon.

Helena Hysén har artros: Träningen lindrar min smärta

– Gå gärna med stöd om du känner dig svag i benen. Och innan du reser dig upp från sängliggande, sitt gärna kvar en stund på sängkanten och vicka lite med tårna, för att få igång cirkulationen och undvika blodtrycksfall och yrsel.

5 risker med långvarig vila

Du tappar benstyrka. En studie på friska äldre individer visade att 10 dagars säng-liggande innebar förlust av ett kilo muskelvävnad, vilket gav 16 procent sämre knästyrka. Detta påverkar hela rörligheten och balansförmågan. Du riskerar förstoppning. När inte tarmarna längre gnids mot varandra, som vid normal rörelse, så minskar tarmrörelserna.

Serotoninnivåerna i hjärnan sjunker, och vi blir negativa, oroliga och irriterade. Det bildas mer bakterier i lungorna, vilket på sikt kan orsaka livshotande lugn-inflammation i en skör kropp. Trombycyterna i blodet ökar, vilket ökar risken för proppbildning (infarkt och stroke).