TMS-behandling mot depression

Porträtt av Tarja som mår mycket bättre efter att ha behandlats med TMS
Hon börjar tänka positivt, får tillbaka energi och livsglädje, orkar träffa andra människor. Så beskriver Tarja Puolakka effekten efter att hon fått TMS-behandling mot sina depressioner. Tarja var en av de första som fick testa metoden som nu införs i många landsting.

Tarja Puolakka, 52 år, tycker att hon haft tur. Hon bor i Vetlanda, tre mil från Eksjö där Höglandssjukhuset ligger. Det var där överläkare Vagn List år 2000 började utveckla transkraniell magnetstimulering, TMS, som behandling mot depression.

– Jag har haft depressioner och mått dåligt av och till sedan jag var 20 år. Efter att jag fick barn 1999 blev jag väldigt sjuk. Jag fick en kombinerad förlossnings- och utmattningsdepression och blev inlagd på en psykiatrisk klinik, berättar Tarja.

Hon fick då akut ECT, elbehandling, som hävde depressionen. Men hennes psykiska ohälsa gav inte med sig.

Tarja kände stor hopplöshet, tyckte inte att hon kunde ta hand om sin son ordentligt och ifrågasatte meningen med livet.

Annons

– Varför ska han ha en mamma som är sjuk? tänkte jag.

Behandlingen höjer serotoninet

2003, när hennes son var fyra år, berättade en sjuksköterska på psykiatrimottagningen i Vetlanda om den nya behandlingen som testades i Eksjö. Tarja blev genast intresserad.

– Jag ville pröva. Så får vi se hur det går tänkte jag. Man fick skriva på papper att man godkände att delta i en experimentell behandling, säger hon.

Det visade sig att Tarja svarade väldigt bra på TMS.

– Redan efter första gången kändes det mycket bättre.

Annons

Sonny Isaksson ställer in TMS på Tarja.
Sonny Isaksson ställer in TMS på Tarja.

Hon fick 15 behandlingar, tio minuter per gång, fem dagar i veckan under tre veckor.

– De sätter en magnetspole mot huvudet mitt på hjässan. En viss punkt i hjärnan ska stimuleras för att höja serotoninhalten. När det börjar rycka i höger tumme har spolen kommit rätt. Man sitter i en stol med hörselskydd på sig, beskriver hon.

Behandlingen gör inte ont och Tarja tycker inte den är obehaglig.

– Man hör ett högt knackande ljud, det låter som en hackande hackspett. Det knackar en stund, sedan ett uppehåll, sedan börjar det igen. Men jag tycker det är ganska avkopplande att sitta där, säger hon.

Annons

Tarja har fått sammanlagt 60 TMS-behandlingar i fyra omgångar. 2003, 2011 och två omgångar 2015, då hon hade en tuff period i sitt liv.

– 2015 hade de ändrat så att man fick sitta 40 minuter per gång. Det gav ännu bättre effekt. Sedan dess har jag varit pigg.

Nya metoden gör skillnad mellan liv och död

Hon hoppas det ska fortsätta så. Hon äter ett antidepressivt läkemedel som fungerar bra. Men hon vet att hon har en sårbarhet som kan leda till nya depressioner. Då känns det tryggt att hjälp finns.

Jag är ett livs levande exempel på hur bra den är

– Jag är normalt en person som fixar och grejar och anser att alla problem går att lösa. Men när jag blir deprimerad kör jag fast helt. Jag vill inte kliva ur sängen, orkar knappt duscha eller borsta tänderna. Åka och handla är ett helt företag. Jag får självmordstankar.

För Tarja är TMS en behandling som kan göra skillnad mellan liv och död. Hon önskar att många fler ska få samma hjälp och vill gärna komma ut och berätta om metoden.

– Jag har varit långt nere på botten, jag är ett livs levande exempel på hur bra den är, säger hon.

Experten: Stor skillnad mellan äldre och yngres depressioner

Depression är lika vanligt som förkylning, men mycket allvarligare. 70 procent av alla kvinnor drabbas någon gång. Många som aldrig varit deprimerade blir det första gången vid ganska hög ålder. Det finns många olika orsaker. Men det är en myt att nedstämdhet är en del av det normala åldrandet.

Åren mellan 55 och 65 år är värst när det gäller depression. Då är andelen drabbade högst. Sedan följer de bästa åren. Mellan 65-75 är förekomsten lägst, visar forskningen.

– De första tio åren efter pensioneringen verkar vara några av de lyckligaste för många. Dagens äldre är mycket piggare än tidigare generationer och studier visar att antingen mår vi bättre efter pensionen eller så är det ingen skillnad. En del kanske har svårt att hålla samma höga tempo och leva upp till kraven i arbetslivet när de blir äldre. Det kan vara en förklaring till att man blir deprimerad. Då kan det kännas skönt att slippa pressen. Efter pensionen kan man göra det man vill.

Den som säger det är Ingmar Skoog, överläkare, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och föreståndare för AgeCap – Centrum för åldrande och hälsa. Han vet mycket om depressioner hos äldre, men påpekar att det är ett underutforskat område.

Porträtt av Ingmar Skoog, professor i psykiatri.
Ingmar Skoog är professor i psykiatri.

– Tyvärr är det vanligt att man inte tycker äldre patienter är lika spännande som yngre. Det anses mer intressant att forska på yngres depressioner. Men vi behöver lära oss mycket mer om läkemedelsbehandling, terapiformer och omhändertagande av deprimerade äldre, säger Ingmar Skoog.

Vilka är skillnaderna mellan deprimerade äldre och yngre?

– Äldre kan ha få tydliga symtom. Kanske bara aptitlöshet, sömnlöshet, trötthet, irritabilitet eller värk. Risken finns att sjukvården missar allvarlig depression för att patienten inte har tillräckligt mycket symtom enligt de kriterier som finns. Ibland kan det verka som demens men är en depression. Det kan vara väldigt svårt att skilja på, men ofta kommer symtomen vid depression mycket snabbare än vid demens.

Finns några varningstecken?

– Det är alltid en risk när en äldre person tappar lusten för livet. Om någon plötsligt börjar dra sig undan, inte vill prata, tappar intresset för saker, ska man vara observant. Det kan vara svårt för omgivningen att tänka sig att någon som aldrig har varit deprimerad plötsligt har blivit det. Men 30-40 procent av de drabbade i hög ålder är det för första gången.

Vilka behandlingar hjälper bäst?

– Läkemedel är vanligast och många svarar bra på dem. Ofta får man kombinera flera mediciner, och äldre kan behöva lägre doser. Tyvärr har dessa mediciner biverkningar, väldigt vanligt är att man tappar sexlusten – och det är viktigt att beakta. Det är en fördom att sexlivet upphör när vi blir gamla. Terapi, KBT, kan vara bra framförallt för att hindra nya depressioner. En av de mest effektiva behandlingarna för äldre är ECT, elbehandling. De svarar ofta snabbare på den än på läkemedel och får mindre biverkningar.

Finns samband mellan depression och fysisk sjukdom?

– Hjärt-kärlsjukdomar kan leda till depression. En del cancersjukdomar kan debutera med en depression, till exempel bukspottkörtelcancer. Olika bristtillstånd eller låg sköldkörtelfunktion kan ligga bakom. Många mediciner kan ge depression som biverkan. Dessutom ökar risken för stroke, prognosen vid hjärtinfarkt är sämre, immunförsvaret kan påverkas, och depression är den vanligaste orsaken till att äldre tar livet av sig.

Så kan du förebygga depression

Fysisk träning

Qi Gong och Tai Chi har visat sig särskilt bra för äldre. Troligen för att dessa träningsformer påverkar både fysiskt och mentalt.

Motion i grupp

Träning tillsammans med ledare är bättre än träning på egen hand.

Umgänge

Sociala aktiviteter som ger gemenskap.

Hobbys

Meningsfull sysselsättning, hobbyer, frivilligarbete.

Bra mat

Hälsosam kost med frukt, grönsaker och fisk.

Detta ökar risken för depression

  • Svåra livshändelser, t ex dödsfall
  • Kroppsliga sjukdomar
  • Nedsatt funktionsförmåga
  • Biverkan av mediciner
  • Ensamhet
  • Sjukdomar i hjärnan
  • Hög alkoholkonsumtion

Källor: Folkhälsomyndigheten samt Ingmar Skoog

Nya behandlingsmetoder kan hjälpa många deprimerade

Här listar vi tre nya metoder som alla har visat sig vara verksamma mot depression. Läkaren och forskaren Matilda Naesström och Mikael Tiger, överläkare inom Norra Stockholms psykiatri, berättar mer om dem.

DBS – Mot mycket svår depression

Djup hjärnstimulering med elektroder inopererade i hjärnan är en framgångsrik metod vid Parkinsons sjukdom. Nu testas DBS även vid mycket svår, terapiresistent depression, på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

– Vi inriktar oss på patienter med väldigt svåra, handikappande symtom, som redan provat det mesta i behandlingsväg utan effekt, berättar Matilda Naesström.

I nuläget ingår fem patienter i studien. Den första opererades 2013, den senaste 2016. Målet är minst tio innan man har underlag för att bestämma om man ska gå vidare.

– DBS är en experimentell metod vid depression, men samtliga patienter har fått bättre livskvalitet. I nuläget finns resultat från en patient som publicerats i en fallrapport. Det är en drygt 60-årig kvinna som när hon opererades 2013 varit inlagd på sluten psykiatrisk avdelning flera år. I princip alla behandlingar hade misslyckats. Idag lever hon ett ganska normalt liv, bor hemma hos sin familj och deltar i sociala aktiviteter, berättar Matilda Naesström.

Ketamin – Viktigt tillskott vid svårbehandlad depression

Ett läkemedel utvecklat för smärtlindring och anestesi kan bli ett viktigt tillskott som behandling vid svårbehandlad depression. Det testas nu i Sverige.

– Ketamin är det största som hänt depressionsbehandlingen sedan 1960-talet. Det har snabb och dramatisk effekt hos många patienter. Ungefär 75 procent svarar på behandlingen, säger Mikael Tiger, överläkare inom Norra Stockholms psykiatri.

Han är koordinator för en studie i samarbete med Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet.

Totalt 30 patienter som inte blivit hjälpta av SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare), förstahandsvalet vid depression, ska delta. De får Ketamin i dropp två gånger i veckan i två veckor.

– En del tycker det känns bättre efter två timmar. Den tydligaste effekten brukar komma efter ett dygn. Men den är övergående. Därför sätter vi in någon mer långverkande antidepressiv medicin för att hålla kvar effekten. Vi har hållit på drygt ett år och flera fortsätter att må bra, berättar Mikael Tiger.

En biverkan är att en del känner obehag under behandlingen.

– De flesta får ett rus med overklighetsupplevelse, men den klingar av fort. Sedan finns viss risk för beroende. Jag tror därför inte man kommer att ordinera Ketamin för hemmabruk, säger Mikael Tiger.

Även i Region Skåne genomförs en studie, med 200 patienter, som nu utvärderas.

Ketamin är ännu inte godkänt av Läkemedelsverket för behandling av depression.

TMS – Ger få biverkningar

Transkraniell magnetstimulering innebär att en del av hjärnan stimuleras genom korta pulser av ett magnetfält. Patienten är vaken och sitter i en stol med en magnetspole placerad mot huvudet intill hårbotten.

Patienten får 15 behandlingar, 37 minuter varje gång.

Enligt en utvärdering på Höglandssjukhuset i Eksjö får cirka 60 procent god effekt mot depression, med få biverkningar.

Kliniken i Eksjö var länge ensam om att ge TMS-behandling. Nu finns metoden, eller är på väg att införas, i ungefär hälften av Sveriges landsting.

Socialstyrelsen rekommenderar TMS som behandling för vuxna vid medelsvår till svår depression.

Av Lilian Ottosson

Foto: Jan-Erik Ejenstam, Johan Wingborg

Mer inspirerande innehåll från allas.se: