Utmattningssyndrom – tecken på att du har drabbats

Tecken på utmattningssyndrom: Så vet du om du är drabbad

Mia var på god väg att bokstavligt talat stressa ihjäl sig. Hon ignorerade varningssignalerna och en dag tog det till slut stopp. På akutmottagningen fick hon ett chockartat besked av läkaren.

Tidiga tecken på utmattningssyndrom – här är varningssignalerna

Söndagen den 13 januari 2013 har för evigt etsat sig fast i Mia Erlandssons minne. Det var dagen hon fördes akut till sjukhus med utmattningssyndrom och kraftig hjärnstress.

Det var också dagen som blev vändpunkten i den då 32-åriga småbarnsmammans liv.

– Själva minnesbilderna av vad som hände den dagen är lite suddiga. Jag hade utsatt mig själv för så hög stress att min kropp höll på att stänga ner. Mitt tillstånd var livshotande, berättar hon.

Den akuta situationen var kulmen på en lång period där Mia haft höga krav på sig själv och ständig prestationsångest. En process, som hon nu i efterhand förstått, började redan med ätstörningarna hon drabbades av i elvaårsåldern.

– Jag skulle alltid vara den duktiga flickan och ha alla rätt på proven. Om jag hade ett enda fel var det katastrof för mig. Det fortsatte sedan med att jag skulle vara bäst på jobbet, bästa partnern, bästa vännen och bästa mamman.

Till slut kom varningssignalerna

Hjulen snurrade på. Det gick allt fortare. Och det gick bra för Mia. Hon tog magisterexamen i ekonomistyrning, fick första jobbet på bank 2006, samma år som hon fick dottern Sanna.

– Egentligen var det helt vansinnigt. Jag hade tre olika jobb samtidigt som jag pluggade.

När varningssignalerna till slut kom på att hon pressade sig alltför hårt bodde Mia ensam med dottern Sanna i Oskarshamn och arbetade som licensierad privatrådgivare på en bank i Mönsterås.

– Jag började få sömnrubbningar och hade svårt att koppla av. Men jag var bra på att ignorera varningssignalerna. Jag sa hela tiden till mig själv ”bara lite till”, ”det är snart semester”.

Ett år innan hon slutligen akut kraschade in i väggen började hon känna ett tryck över bröstet och hon fick ibland svårt att andas. Sömnsvårigheterna blev värre och värre och hon berättar att hon kunde vakna 30 gånger per natt.

Men det som verkligen skrämde henne var när hon ett halvår innan kraschen körde i sin bil på E22 utanför Mönsterås.

– Jag minns att jag såg en vägskylt och sedan blev allt svart. Jag kommer inte ihåg någonting förrän jag vaknade upp i bilen på en bensinmack 500 meter längre bort. Jag hade inte en aning om hur jag tagit mig dit.

Trots det fortsatte Mia ett tag till i samma tempo, men då upptäckte hon till sin fasa att delar av hennes kropp började domna bort. Hon fick ont i kroppen och kände sig stel.

– Plötslig upptäckte jag att jag hade svårt att få ihop siffrorna när jag skulle räkna och jag hade svårigheter med stavningen.

Tappade talet och kunde inte röra sina armar

Dagen då hon föll ihop tappade hon talet och kunde inte röra sina armar eller ben.

– En neuroläkare i Linköping sa att det var min egen kropp som började stänga ner eftersom den inte klarade mer stress. Mina inre organ la av ett efter ett. Jag kunde inte äta själv utan matades intravenöst. Jag var i princip döende.

För Mia som alltid trott att det skulle ordna sig av sig självt var det chockartat. Hon fick svåra panikångestattacker, ibland flera gånger om dagen.

– Det kändes som mitt blod frös till is samtidigt som min hjärna kokade. Jag trodde varje dag att jag skulle dö.

Efter en tid på sjukhus skickades hon hem med ångestdämpande och lugnande medicin och hon remitteras även till en psykolog. De första månaderna var hon helt inställd på att hon skulle komma tillbaka till jobbet på banken.

– Under tiden som jag var på sjukhuset och sedan under det första året när jag mådde som sämst hade jag tack och lov mycket hjälp av mina föräldrar som tog hand om Sanna.

Letade metoder att bota sig själv

Samtidigt som hon mådde som sämst oroade hon sig för hur hennes dotter skulle påverkas. Hon berättar att Sanna hade perioder då hon kunde bli mycket arg och ledsen, men att det i grunden handlade om en oro.

– Hon var rädd att jag skulle dö och lämna henne. Och ibland hade jag tankar som att hon nog skulle ha det bättre utan mig eftersom jag inte kunde vara den mamma hon behövde. Men när hon sa att hon var rädd att jag skulle dö blev det som en liten tändning i mig att hitta en väg att välja livet igen.

Medan hon var sjukskriven läste Mia allt hon kunde komma över om olika metoder att bota sig själv.

– I maj 2013 kände jag att jag inte orkade mer. Jag stod i badrummet och skrek rakt ut ”Gode Gud, hjälp mig”.

Vändpunkten kom när hon fick kontakt med mindfulnessinstruktören Petra Learmont. Först var Mia tveksam, men sedan bestämde hon sig för att ge det en chans.

– Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande. Man ska fokusera på här och nu och inte tänka på det som varit eller som ska komma. För mig var det ett helt nytt sätt att tänka. Jag hade alltid tänkt långt framåt och oroat mig i förväg för vad som kanske skulle ske.

Meditation och träning gav henne kraften tillbaka

Kursen hon anmälde sig till förvandlade hennes liv.

– Efter den helgen har jag inte behövt ta lugnande medicin.

– Genom meditationer och vardagsträning övade jag upp min förmåga att förhålla mig till allt som sker utanför mig och ser vad jag behöver förändra.

I dag, fyra år senare, är hon en helt annan kvinna än hon var då. Nu lyssnar hon på sin kropp och lever som hon lär. När hon tar emot oss i sin lägenhet i Oskarshamn är hon solbränd och utvilad efter en semesterresa till en liten fiskeby i Thailand.

– Jag har skapat mig ett helt nytt liv. Mindfulness har lärt mig att förhålla mig till mina tankar och känslor och kroppsliga reaktioner. Jag är inte längre rädd för dem.

Efter den första kontakten med Petra utbildade Mia sig till mindfulnessinstruktör. Hon och Petra är numera kollegor och driver företaget Easymind tillsammans.

– Jag håller i mycket kurser, föreläsningar och enskild coachning. Det är bra för mig eftersom jag får använda mina verktyg mot stress och utbrändhet varje dag och det påminner mig om att jag själv också ska lyssna på min kropp.

Om hon hade vetat det hon vet i dag hade hon satt ner foten och stoppat sig själv långt tidigare, kanske redan när hon var i elvaårsåldern.

– Min dotter är lika gammal i dag som jag var när jag fick mina ätstörningar. Jag pratar mycket med henne om att hon inte ska ha samma höga krav på sig själv som jag fick.

Mia är övertygad om att man kan göra mycket för sina barn helt enkelt genom att vara närvarande.

– Barn är mycket känsliga för de signaler som vi sänder ut. Om vi är stressade när vi är tillsammans med barnen känner de det och mår själva dåligt. Men om vi ger dem 20 minuter om dagen då vi verkligen är psykiskt närvarande tillsammans med dem och inte tänker på något annat samtidigt så betyder det mycket för att de ska må bra.

Stress hos barn ökar

I sitt jobb möter hon många barn och ungdomar som visar tecken på stress.

– Det har blivit värre de senaste åren. Det är en oerhörd press på ungdomar i dag, både i skolan och på fritiden. De är rädda för att inte passa in, inte duga som de är och de oroar sig mycket för vad andra tycker om dem.

Därför menar hon att det är extra viktigt att som förälder vara närvarande och observant på hur de mår.

– Typiska tecken på att barn är stressade och inte mår bra är att de lätt blir arga eller ledsna och att de ofta klagar på att de har ont i magen eller huvudet, framför allt ont i magen.

Hon är tacksam över att hon hittade ett sätt att leva som hon mår bra av.

– Jag känner en äkta inre glädje numera. Men det är svårt att med ord beskriva hur mindfulness funkar. Det är något var och en måste uppleva själv.

Text: Per-Ola Ohlsson

Bild: Kai Rehn

Tecken på utmattningssyndrom – Läkaren berättar.

Walter Osika har mött många patienter med utmattningssyndrom.

Läkaren: Både avslappning och fysisk träning kan lindra stress

Läkaren och forskaren Walter Osika är medicinsk rådgivare på Stressmottagningen i Stockholm. Han har mött många patienter med utmattningssyndrom.

Vilka är varningssignalerna vid stress och utbrändhet?

– Våra patienter klagar på att de i början av utmattningen är lätt- irriterade, har kort stubin, även mot sina barn, att de har minnessvårigheter och att det har blivit svårare att ha flera saker på gång samtidigt. De har svårare att somna, sover sämre och blir lätt uttröttade.

Vilka metoder och behandlingar finns?

– En av de mer etablerade är KBT och framför allt en typ av vidareutvecklad KBT: ACT (acceptance and commitment therapy) som går ut på att kartlägga hur läget är och sedan se vad man vill förändra i linje med sina värderingar. I denna metod ingår även en del mindfulnessövningar.

– Även fysisk träning i olika former har visat sig skydda mot stressrelaterade besvär, liksom mot nedstämdhet och oro.

Hur fungerar mindfulness?

– Genom medveten närvaro övar man på att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Man försöker att inte värdera och döma det som man upplever, utan bara observera och beskriva sin upplevelse. Därefter kan man ta ställning till vad man vill förändra och agera både långsiktigt och mycket målinriktat för att åstadkomma denna förändring.

Passar metoden alla?

– Det finns än så länge inte mycket forskning om biverkningar av att delta i mindfulnesskurser, men i USA har det rapporterats att vissa individer har mått dåligt i samband med eller efter långa meditationsretreater.

Är mindfulness något du rekommenderar?

– Om man känner sig lätt stressad och vill hitta en avslappningsmetod så kan man gå en kurs för att se om det är något som passar. Men om det handlar om svårare besvär, med hög grad av ångest, rekommenderas kontakt med sjukvården som kan göra bedömningar och vid behov utreda besvären.

Varningssignaler vid utmattning:

  • Du får svårt att koncentrera dig och har svårt att komma ihåg saker.
  • Du känner dig trött på morgonen, trots ostörd sömn i flera nätter.
  • Du känner ångest.
  • Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
  • Du känner dig likgiltig för vad som händer omkring dig, nedstämd och orolig.
  • Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
  • Du känner dig uppgiven och trött och undviker därför sociala kontakter.
  • Du har tappat lusten för sex.
  • Du får infektioner lättare och oftare.
  • Du känner det svårare att andas ordentligt.
  • Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Källa: 1177 Vårdguiden

Läs också:

Emma, 39, drabbades av utmattningssyndrom

Mer innehåll hos allas.se: