Vaccination mot getingstick har gett Katarina nytt liv

Katarina tittar in i kameran
För Katarina Mølgaard-Ibsen är sommaren inte bara härlig, oron för getingstick finns ständigt i bakgrunden. Tack vare allergivaccination kan hon nu vara utomhus utan rädsla!
Annons

Som flerfaldig SM-medaljör i mountainbike var Katarina Mølgaard-Ibsen van vid att ha en stark och funktionell kropp. Men en tidig höstmorgon på väg på cykel till jobbet fick hon en insekt i ögat. När det stack till i ögonlocket upptäckte hon att det var en geting.

Annons

Sedan gick det snabbt. Inom loppet av fem minuter svullnade ögat igen och handflatorna började klia. Sedan spred sig klådan över hela kroppen och snart var hela hårbotten täckt av nässelutslag, stora som bulor.

– Det kliade något fruktansvärt. Mina kollegor insåg att det var bråttom och ringde en taxi, säger Katarina.

På akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö fick hon snabbt hjälp.

Annons

En adrenalinspruta sattes i armen och hon fick flera kortison- och antihistamintabletter som dämpade den allergiska reaktionen och klådan.

– Läkaren sa att jag haft tur men att risken var stor att jag nästa gång kunde få en anafylaktisk chock, vilket är stadiet innan man dör.

Getingstick farligast i ansiktet

Katarina bor med sin man Kasper och sonen Emil på Dragörkajen i Limhamn med havet som närmaste granne. Hon minns att hon blivit stucken fyra gånger tidigare av getingar. Men utan att hennes kropp visat några tecken på att vara överkänslig mot getingarnas gift.

– Att helt plötsligt drabbas av getingallergi kändes märkligt. Men tydligen är det inte så ovanligt att känsligheten trappas upp för varje getingstick.

Annons

Normalt sett är getingstick inget farligt, men överkänsliga kan råka riktigt illa ut. Stick i halsen och ansiktet är särskilt farligt.

Katarina fick en remiss till en allergiundersökning, som visade att hon tillhörde den grupp med allvarlig getingallergi där ett stick kan vara livshotande. Som skydd under getingmånaderna utrustades hon med adrenalinspruta samt kortison och antihistamintabletter. Att injicera adrenalinsprutan på sig själv är inga problem för Katarina, som är sjuksköterska.

– Problemet är att den ska förvaras kallt, och det passar inte med det aktiva liv jag lever. Oftast är jag på landsvägarna långt utanför stan när jag tränar med cykeln.

Insekterna flyger in under kläderna

Våren 2011 påbörjade hon en så kallad hyposensibilisering för att bota sin getingallergi. Året om under fem års tid fick hon ta sprutor med getinggift, i början väldigt låga doser. För Katarina blevbehandlingen extra plågsam.

Katarina Mölgaard-Ibsen sitter på en balkong och fikar
För Katarina Mölgaard-Ibsen har sommaren inte bara varit härlig, oron för getingstick har ständigt funnits i bakgrunden. Tack vare allergivaccination kan hon nu vara uthomhus utan rädsla. Foto: Lars Jansson

– Mitt immunförsvar åkte i botten ibörjan, jag blev förkyld och otroligt trött. För mig tog det två år att komma upp till underhållsdosen och fullgott skydd.

Tankarna har förstås varit många kring olika getingscenarier som skulle kunna inträffa. När Katarina cyklar händer det ofta att getingar fastnar i cykelhjälmen eller flyger in under kläderna.

Annons

– Det är klart att jag har funderat på vem som ska plocka upp min cykel om jag måste bli hämtad med ambulans. Eller hur lång tid jag har på mig att försöka lista ut var jag är och hur jag ska bli hittad om jag drabbas av andnöd.

Till slut bestämde hon sig för att släppa rädslan och fortsätta att cykla sina långa träningspass.

– Kanske borde jag vara rädd. Getingarna är ju en potentiell dödsrisk. Men jag har bestämt mig för att fortsätta njuta av träningen.

 

5 smarta tips för att undvika getingstick

  • Ta bort getingbon i närheten av hemmet.
  • Undvik färggranna kläder. Getingar lockas av klara färger.
  • Gå inte barfota.
  • Undvik parfym och andra starka dofter, som hårsprej, som getingar gillar.
  • Se upp vid måltider utomhus. Getingar dras till matlukt och söta drycker. Ha lock på drickor eller lägg en servett över glaset. Locka gärna bort getingarna från bordet en stund innan ni sätter er genom att lägga något sött, till exempel sylt, på ett fat längre bort.

Allergiläkaren: ”Risken ökar för varje getingstick”

För de allra flesta är getingstick ingen större fara. Men för cirka en procent av Sveriges befolkning kan sticket vara livshotande. Känsligheten ökar med åldern, många som drabbas är över 50.

Theo Gülen, läkare på Lung- och allergikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Theo Gülen, läkare på Lung- och allergikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Många kan ha blivit stuckna 15–20 gånger tidigare, men får plötsligt en svår reaktion av ett getingstick. Varför vet man inte men man tror att det beror på en ökad känslighet med stigande ålder, många som drabbas är över 50 år, säger Theo Gülen, läkare på Lung- och allergikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Annons

Symtom getingstick

De lindrigaste symtomen är nässelutslag, stickningar kring mun och klåda eller svullnad runt ögon och mun. Då kan det räcka med en antihistamintablett för att dämpa symtomen. Är man däremot starkt getingallergisk kan man reagera kraftigare. Läppar och ögon kan svullna, man kan bli yr, illamående och kräkas och få andnöd som vid astma. I värsta fall kan man drabbas av en anafylaktisk chock vilket innebär att man får blodtrycksfall, hjärtverksamheten kan påverkas och man kan förlora medvetandet.

– Cirka 200 personer om året drabbas av en anafylaktisk reaktion på grund av ett getingstick. Tillståndet är livshotande och kräver snabb akutvård, säger Theo Gülen.

Getingallergiker ska alltid se till att ha med sig adrenalinspruta samt kortison- och antihistamintabletter under sommaren. Det kan även vara en god idé med immunterapi, så kallad hyposensibilisering. Det kan hjälpa den med en livshotande allergi att få ett minst 90-procentigt skydd. Hyposensibiliseringen går till på så vis att man vaccineras med en låg dos getinggift en gång i veckan under sju veckor. Mängden och styrkan ökas därefter successivt tills man når en lämplig underhållsdos. Sedan får patienten en underhållsdos var åttonde vecka i fem år.

– På det viset lurar man immunsystemet att bli tolerant. Man räknar med att skyddet varar i 10–15 år, säger Theo Gülen.

Mer inspirerande innehåll från allas.se:

Dela på:

Annons

Laddar