Väderkänslighet: Så påverkar vädret hur vi mår

Kvinna på fält med stormig himmel
Värme, kyla och hög luftfuktighet. Olika sorters väder kan leda till huvudvärk, ledbesvär och hjärtproblem. I vissa länder inkluderar meteorologerna hur måendet kan påverkas i sina väderleksrapporter. Och kanske är det genetiskt? Flera medlemmar i familjen Reiser känner av när ett åskoväder är på ingång.

Angela och Frida är väderkänsliga: ”Vi känner långt i förväg att åskan är på väg”

Under sommaren har åskan mullrat och blixtarna korsat himlen på många håll i Sverige. Angela Reiser, 64, dottern Frida Reiser, 42, och hennes trettonårige son Leo tillhör dem som känner av när ovädret är på väg. Tre generationer som delar mer än bara släktskap. De delar även känslighet för vädret.

Sjön nedanför Fridas altan ligger blank och himlen är klarblå. Men det behöver inte betyda att ett oväder inte i antågande.

– Jag får ont i huvudet flera dagar innan åskan kommer, berättar Frida. Jag känner av lufttrycket innan åskan bryter ut. Det känns som om man har en för liten hjälm på sig. Jag vet inte hur det hänger ihop, men det kan vara jättejobbigt. Tre, fyra dagar i förra veckan hade jag dunderhuvudvärk innan ovädret kom.

Jag får lite lätt ångest och känner mig rastlös

För Angelas del handlar det inte om huvudvärk utan om ett allmänt illamående.

– Jag får lite lätt ångest och känner mig rastlös. Jag blir orolig utan att förstå varför, säger Angela och berättar om åskovädret veckan innan.

Angela och Frida Reiser med en dramatisk himmel i bakgrunden

Angela får oroskänslor när ett oväder är i antågande medan dottern Frida får kraftig huvudvärk.

– Jag låg alldeles utslagen i soffan innan ovädret brakade loss. Det började krypa i mig och så hörde jag plasket från regnet.

En urladdning

När åskan väl går så släpper det. Det är som en urladdning. Frida håller med. Huvudvärken försvinner.

– Förr hade jag ingen tanke på att det hängde ihop. Det tar ett tag innan man förstår vad det beror på att man mår dåligt, säger Angela.

Men så långt som att Frida och Angela måste vara hemma från arbetet har det inte gått.

– Man lär sig att hantera det och tar en huvudvärkstablett, säger Frida.

Sonen Leo får också ont i huvudet vid väderomslag.

– Förr fick jag fråga honom, men nu vet han att det är viktigt att han berättar.

Tre generationer. Sitter det i generna?

– Ja, det tror jag. Vi är nog högkänsliga människor, säger Angela.

Biometeorologi – en en vetenskap om biologi, medicin och meteorologi

  • Biometeorologi kallas också för ”biologiskt väder” och är en sammansättning av vetenskaper som biologi, meteorologi och medicin.
  • Det undersöker hur vårt mående påverkas av vädret.
  • Tyska studier har visat att 60 procent av befolkningen är känsliga för väderomställningar på ett eller annat sätt, till exempel genom huvudvärk, migrän, nedstämdhet och ledbesvär.
  • I Sverige har vetenskapen enbart kretsat kring hur ljuset påverkar människokroppen. Vi har bland annat varit pionjärer vad gäller ljusterapi.

SVT-meteorologen Deana Bajlic: ”Självklart att vi påverkas av väderleken”

På SVT diskuteras det om man ska föra in biometeorologi i väderprognoserna, alltså den vetenskap som berättar hur vi mår av olika sorters väder.

– Jag har alltid trott att det varit inbillning när folk sagt att de kunnat förutspå att det ska bli åska eller oväder genom huvudvärk och andra krämpor. Lite skrock så där. Men nu har jag fått tänka om, berättar SVT:s meteorolog Deana Bajlic.

Porträtt av SVT:s meteorolog Deana Bajlic

SVT:s meteorolog Deana Bajlic.

Det finns nämligen en vetenskap, biometeorologi, som bygger på meterologi, biologi och medicin. I Sverige har den haft svårt att slå igenom, men i länder som Tyskland, USA, Storbritannien, Israel och Australien är biometeorologi väl etablerat. Där finns flera sajter och tidningar som har daglig rapportering om hur det aktuella vädret kan påverka vilka krämpor och fysiska besvär du kan känna av. Glada eller ledsna smileys kompletterar väderlekskartan.

En del mår jättebra när det är riktigt hett, andra mår dåligt.

– Vi har diskuterat hur vi skulle kunna lägga in biometeorologi i våra prognoser på SVT, men inte kommit fram till något beslut än. Det kan bli problematiskt att utforma det på ett överskådligt och tydligt sätt så att alla förstår, säger Deana Bajlic.

Skeptisk inställning till biometrologi

Redan kan behaglighetsindex utläsas – hur kallt vädrets känns oavsett hur kallt det verkligen är, och visa koppling mellan luftfuktighet och lufttemperatur. Det kan kännas varmare och jobbigare när är det fuktigare. Och så finns den vanliga pollenprognosen.

– Det är helt klart att vi påverkas av väderleken, det är ju bara att se tillbaka på sommaren 2018 då människor runt om i Europa avled på grund av hettan, säger Deana.

I Sverige och Skandinavien är man något skeptisk mot biometrologi och dess teorier.

– Det finns inte så mycket vetenskapliga bevis. Inga längre studier har kunnat genomföras. Sedan har vi inte de extrema vädertyper som i vissa andra länder – förutom när det blir väldigt kallt.

Inom biometeorologin i Tyskland väger man samman mätningar av temperatur, fuktighet, vindar samt även om luften är elektriskt laddad. När vissa värden överskrids kan man se en ökad risk för till exempel huvudvärk, ledbesvär och hjärtproblem.

– Undersökningar i Tyskland visar att 60 procent av invånarna känner sig påverkade på ett eller annat sätt av vädret, berättar Deana.

I Sydtyskland kan plötsligt varma vindar svepa in. Varm och torr luft. På några timmar kan temperaturen stiga 15–20 grader. Statistik visar att trafik-

olyckorna ökar, brotten blir fler och även självmorden. Hela samhället påverkas.

I de varma vindarna har de positivt laddade jonerna ökat. Det här har väckt intresse bland hjärnforskare som vill ta reda på mer hur nervbanorna i våra hjärnor påverkas av mycket positivt eller negativt laddade joner i luften.

Försäker utveckla varningssystem

Men exakt vad som händer är svårt att undersöka, det finns också stora individuella variationer.

– En del mår jättebra när det är riktigt hett, andra mår dåligt, säger Deana, som menar att man mår som bäst mellan 18 och 22 grader. Det beror helt enkelt på vad man är van vid.

Sedan förra året, när flera värmerekord slogs flera månader i sträck, har intresset för människor hälsa och biometeorologi ökat. Deana Bajlic tror att det kommer fortsätta öka i och med att klimatet förändras och drar med sig stora väderväxlingar.

– En frisk och stark person kan klara av höga temperaturer bara man får i sig vatten och salt. Värre är det för till exempel kroniskt hjärtsjuka, eller för personer över 80 år. Särskilt jobbigt är det när värmen inte släpper på natten. Då vet man att hjärtinfarkt och stroke ökar.

Riktigt kallt väder kan å andra sidan vara jobbigt för den som lider av ledbesvär eller kärlkramp. Något som alltså kan bli bättre om klimatet blir mildare. För att förhindra att människor dör i värmeböljor kommer forskarna försöka ligga ett steg före.

De tittar nu på hur man skulle kunna utforma ett slags varningssystem. Genom att samarbeta med meteorologer hoppas man att, inom några år, i god tid kunna ge varningssignaler till sjukhus och allmänheten vid en annalkande värmebölja.

Professorn i meteorologi: ”Vi mår som bäst när vi kan hålla 37 grader”

Allt levande påverkas av den omgivning som man befinner sig i. Det menar Gunilla Svensson, professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet när hon beskriver biometeorologi.

– Det gäller djur, växter och människor. Inom biometeorologin så studerar man hur denna påverkan sker, säger hon.

Hon menar att det ofta är en kombinationen av olika faktorer som ger en annan upplevelse. Ett exempel som alla känner till är att om termometern visar noll grader och det är vindstilla så är det inte speciellt kallt. Men vid samma lufttemperatur och en blåst på tio meter per sekund så är det buskallt. Vinden är bra på att transportera värme från kroppen. Därför behöver vi hela tiden ersätta värmen, vilket leder till att vi tycker det är kallt.

Om det i stället är varmt ute så upplever vi det mycket varmare om det också är fuktigt. Vi får svårare att göra oss av med värme om det finns mycket vattenånga i kroppen som då blir varmare.

Porträtt av Gunilla Svensson är professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.

Gunilla Svensson är professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.

Det blir också problem när det är för kallt. Våra kroppar fungerar helt enkelt bäst när det är lätt att hålla kroppstemperaturen nära 37 grader.

Vi är olika känsliga

Vid extrema temperaturer får kroppen svårare att fungera, det påverkar hjärtat och cirkulationen som i sin tur påverkar hur vi mår.

Varför har då biometeorologi haft svårt att slå igenom i Sverige?

– Förmodligen för att vi för det mesta har ett ganska behagligt klimat. Somrar som den vi hade 2018 är ovanliga. Men med de pågående klimatförändringarna kommer värmeböljor bli vanligare och då blir det mer intressant. Vi behöver planera om samhället för att må bra.

Man pratar om olycksstatistik, att hela samhällen påverkas av en viss typ av vädret såsom ökad mängd brott och självmord.

Har du någon teori vad som ligger bakom?

– Det är inget jag forskar på, men genom att kroppen blir påverkad av omgivningen så påverkas även hjärnan som då kan leda till ändrade beteenden.

Påverkas alla av väderomslag?

– Våra kroppar är olika byggda, vi är olika känsliga för till exempel temperaturförändringar. Det varierar också med ålder, säger Gunilla Svensson.

Men hur är det då med Leo, Frida och Angela – tre generationer som på olika sätt känner av åskoväder dagar i förväg.

Sitter det i generna?

– Det är rimligt att tänka att hur känsliga våra kroppar delvis är ärftligt. Men vi anpassar oss också och lär oss att hantera mer extrema väder.

20 grader är lagom

Biometeorologi är ett ganska stort forskningsfält och Gunilla Svensson tycker att intresset verkar öka.

Finns det någon perfekt temperatur för människor så att de ska må bra?

– Ja, vi mår bäst när det är cirka 20 grader, säger Gunilla.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är den optimala temperaturen mellan 8–24 grader.

– Då är det enkelt för vår kropp att hålla temperaturen till cirka 37 grader. Om det blir för varmt så kan kroppen inte längre göra sig av med överskottsvärme, och då kan man inte kroppsarbeta utan risk för att kroppen kollapsar. Att inte kunna göra av med överskottsvärme är en skrämmande upplevelse.

Av Marie Corneliusson

Foto: Julia Sjöberg, Eva Dalin/Stockholms Universitet, SVT