Därför broderade din mormor initialer på gammalt linne – här är hushållssysslorna vi glömt

Bild på initialer på en handduk, och kvinna som broderar
Foto: TT
I dag är en tvättbräda mer förknippat med en muskulös person än med att tvätta kläder. Gamla kunskaper har glömts bort. Här är hushållssysslorna vi inte längre sysslar med.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Nostalgi: Det här kostade bio, kaffe och mjölk förr i tiden

Brand logo
Nostalgi: Det här kostade bio, kaffe och mjölk förr i tiden

Krusa, kärna och knyppla … i dagens moderna samhälle är det många av de gamla hushållssysslorna som fallit i glömska. Här listar vi 14 sysslor som var vanliga i svenska hushåll förr i tiden.

1. Baka i vedspis

Det är en konst vill vi lova att baka i en vedspis! För de som kanske inte vuxit upp med en tar det många försök innan man får till ett bra resultat, eftersom spisen varken har någon termometer eller lucka man kan se igenom. Husmodern förr fick lita på sitt doftsinne och sin expertis när det kom till att få kakor eller bröd perfekt gräddade.

2. Piska mattor

En kvinna piskar mattor, cirka 60-tal.
Hur ofta ser du en granne ute på gården stå och piska sina mattor?Foto: TT

Förr fanns det piskrum i vart och vartannat hyreshus och utomhus stod det piskställningar på gårdarna. På vissa innergårdar står de fortfarande kvar, som ett monument från det förflutna, men när såg du någon piska sin matta där senast?

3. Krusa örngottsband

En bandkrustång och ett örngott.
Onödigt kan tyckas, men väldigt vackert!Foto: TT

En bandkrustång är det inte många som äger i dag, förmodligen vet de flesta yngre inte ens vad det är.

Att krusa örngottsbanden känns i dag som en tämligen menlös hushållssyssla, men var desto vanligare i borgerliga familjer under 1800-talet till mitten av 1900-talet. Man ansågs inte vara en riktig husmor om man inte krusade sina örngottsband.

På 1960-talet kom örngott med ficka som höll kudden på plats och krustången föll snabbt i glömska.

4. Putsa bestick

Två män putsar bestick, cirka 30-tal.
Silverbestick finns självklart kvar än i dag, men hör inte till vanligheterna.Foto: TT

Dagens rostfria bestick kräver ganska lite skötsel, det mesta sköts i diskmaskinen eller vid handdiskningen. Men när man åt med silverbestick i de lite finare hushållen förr krävdes det att man putsade besticken då och då för att de inte skulle bli fläckiga.

5. Handskura golv

Kvinnor skurar golv cirka 1930-tal.
Foto: TT

Att ligga på alla fyra och ­skura golvet med en rotborste med såpa är inte lika gängse i dag. Metoden fick dock ett uppsving häromåret när
såpabehandlade trägolv återigen blev en trend i
sociala medier.

6. Spinna och väva

Ett gäng ungdomar väver och spinner garn.
Att väva och spinna fick man lära sig tidigt förr i tiden.Foto: TT

För den som någon gång har sett en varp vet att vävnadskonsten är avancerad. Att spinna tråd och garn och väva var ingenting alla gjorde, men några besatt kunskapen.

Spinnrockar ser man sällan i dagens hem. Vävstugor finns kvar, men kunskapen är tyvärr sisådär bland dagens ungdomar, även om det finns några eldsjälar kvar som lär ut konsten till de yngre.

7. Klippa med ljussax

En gammal ljussax i mässing.
Gamla ljussaxar kan man ibland hitta på loppisar.Foto: Länsmuseet Gävleborg

Ljussaxar är inte så vanliga i dag, men de användes förr för att klippa av
veken på talgljus när den blev för lång. Det var för att ljuset inte skulle börja osa. Saxen kunde även användas för att släcka ljusen.

8. Mangla lakan

En kvinna manglar textil i en mangel.
Du har säkert sett den i tvättstugan, men hur ofta använder du en mangel?Foto: TT

Vissa gör det fortfarande, men i mer moderna tvättstugor finns i dag inga manglar. Att mangla sina lakan, handdukar och ­dukar är en utdöende hushållssyssla. Men visst är det väl ändå väldigt skönt att lägga sig på ett manglat lakan?

En kvinna och ett barn kärnar smör i ett gammalt kök.
Ett avlångt träkärl med en stav som först upp och ner var sättet man tillverkade smör på förr i tiden.Foto: TT

9. Kärna smör

Om man levde på landet var det inte ovanligt att ha en smörkärna, ett verktyg för att omvandla grädde till smör. Själva processen kunde ta alltifrån fem minuter till en halv dag beroende på kvaliteten på grädden. Mjölk från en ko som precis kalvat var den bästa.

En gammal smörstämpel i trä.
En smörstämpel från 1784.Foto: Länsmuseet Gävleborg

När smöret var klart skulle det stämplas för att få ett vackert mönster. I dag kan det tyckas onödigt, men det var andra tider då.

Tre kvinnor som sitter på rad och knypplar.
Hur många i den yngre generationen vet hur en knyppeldyna ser ut?Foto: TT

10. Knyppling

I Sverige har man knypplat med lingarn sedan 1700-talets första hälft, men i dag är traditionen nästan bortglömd. Spetsframställandet var vanligt i Skåne, Blekinge, Dalarna och Hälsingland.

En kvinna tvättar med tvättbräda.
Innan tvättmaskinernas tid krävdes en hel del arbete för att få sina kläder rena.Foto: TT

11. Tvätta med tvättbräda

I dag kan du hitta en tvättbräda på en loppis för några tior. Det är inte lika vanligt i dag att använda den korrugerade plåten för att gnugga kläder vid handtvätt.

En rosa duk med tre värmelus på.
En stärkt duk håller formen länge.Foto: TT

12. Stärka dukar

Att stärka dukar är ett sätt att få främst virkade dukar att stå emot smuts bättre och hålla sig släta och fina. Det finns många sätt att stärka dukar på, till exempel med sockerlag, limblandning eller potatismjöl.

Frågan är dock hur många som faktiskt fortfarande stärker sina dukar till vardags?

En kvinna som sitter och broderar.
Förr i tiden broderade många in sina initialer på sina textilier.Foto: TT

13. Brodera initialer

Att brodera sina initialer på handdukar, lakan och örngott gjorde i princip alla kvinnor förr. Syftet var att inte blanda ihop sin tvätt i de gemensamma tvättstugorna.

Broderade initialer på en linneduk.
Vissa textilier hade även siffror inbroderade, upp till 12 – det vill säga ett dussin. På så sätt höll man koll på exempelvis vilken handduk man använde.Foto: Gotlands museum

Förr var det mesta också hemvävt och det låg många timmars arbete bakom textilierna, vilket gjorde att man inte ville riskera att tappa bort dem.

I dag används mer moderna namnlappar med klisterbaksida att märka sina textilier med.

14. Trampdrivna hushållsapparater

En kvinna med en trampdriven symaskin och en man som sitter och läser tidningen.
Det gällde att hålla tungan rätt i mun när man behövde trampa samtidigt som man skulle sy.Foto: TT

Innan el fanns i varje hem trampdrev man sin symaskin och på vissa håll även sin damm­sugare, även om det var vanligare att sopa innan den elektriska dammsugaren gjorde succé.

En gammal trampdriven dammsugare.
Trampdriven dammsugare från början av förra seklet.Foto: Peter Häll/Tekniska museet