Jag hängde ut en brun påse på balkongen – löste sommarens värsta problem
Varje år i april–maj börjar de dyka upp på balkongen igen. När träden och buskarna på gården nedanför spänner upp sig som bäst, med sprängfyllda knoppar som bara väntar på att få öppnas upp och förvandla hela kvarteret till en grönskande, prunkande oas av ”Äääntligen vår!” Fönster och balkongdörr ställs på vid gavel för att släppa in den där första vårvärmen och vädra ut vinterns kvalmighet från lägenheten, och mitt i allt det där underbara hörs det plötsligt… det där successivt ökande surret som inte går att missta för något annat. En geting har tagit sig in.
Men jisses, det är bara en geting, tänker du kanske. Jo absolut, men det är inte bara om man bär på inneboende skräck för att bli stungen, för vem vet egentligen om man är allergisk om man aldrig blivit det? För dessutom har jag fattat att det gör ont när en geting sticker, riktigt ont.
Påse ska lura getingarna
Problemet med sävliga, nyvakna getingar som dyker upp hemma hos oss har pågått sedan 2008 när vi flyttade in i vad som då var ett nybygge. Det tog inte länge innan getinginvasionen var ett faktum, och gång på gång fick det tätas i sutterängvåningens väggar där getingarna bosatt sig.
Getingarna var i perioder så många att balkongen fick bli en no go zone, inte minst när barnen var små. Men så hörde jag talas om påstricket.
Man tar en brun papperspåse av valfri storlek, puffar upp den och fäster där man inte vill ha besök av getingarna – i mitt fall min älskade balkong. Påsen ska lura getingarna att tro att det redan bor andra getingar där, och hindra dem från att bygga bo.
Sagt och gjort. Jag installerade en lagom stor brun papperspåse, satte fast den med en påsklämma i modell större i sladden till ljusslingan som lyser upp balkongen under ljumma sensommarkvällar. Och plötsligt var de inte där längre, getingarna.
Avfärdas av experterna
Bina kom fortfarande på besök, men getingarna som kom vände lika snabbt igen. Så påsen fick sitta kvar. Året därpå var det lika tunnsått med getingar på vår balkong. De surrade på våningarna nedanför och flyttade in i botten på huset igen, men de höll sig borta från vår balkong.
Jag absolut inga vetenskapliga bevis för att det faktiskt är den där bruna påsen som skrämmer bort dem. Faktum är att de som är experter på ämnet snarare avfärdar påstricket som en skröna, med tanke på att getingar ju faktiskt bygger nya bon intill gamla, övergivna diton. Men, med det sagt – i vintras tog jag bort påsen från fjolåret när den snöade sönder. I vanliga fall brukar jag snarast hänga upp en ny, för att förekomma getingarna. I år glömde jag.
Så kom våren på snabbvisit i början av maj, olivträden och de japanska lönnträden fick flytta ut till balkongen från sin vinterförvaring. Och som på beställning… bzzz, bzzzzz. Getingarna var tillbaka.
Så nu sitter påsen, en ny, där den ska igen. Och getingarna, nej, de kommer inte längre på besök. Påsen är här för att stanna.