5 saker jag önskar att jag hade vetat innan jag köpte hus
Jag har alltid velat bo i hus. Men med Stockholms vansinniga priser var det näst intill omöjligt att få till ett köp. Efter att ha gått på husvisningar för objekt i mångmiljonklassen med stampade jordgolv i ”badrummet”, källare som till stora delar bestod av urberg, och sovrum där man ledigt kunde sträcka ut armen genom den sönderfallande väggen, var vi redo att ge upp.
Men då dök ett renoveringsobjekt upp, i färgskalan babyblöja, där inredningen var en tidskapsel från murrigaste 60-tal, med tveksamma material i form av plastmattor, billig furupanel och heltäckningsmattor med instampade fläckar. På visningen mötte vi en bekant från förskolan som skrattade och sa: ” Ja, det här huset blir det i alla fall inte”. Ja, fast det blev det ju. Och det har varit – och är – en resa. En renoveringsresa utan slut. Och det är tips nummer ett: acceptans. Du blir aldrig klar. Och det är själva grejen! Jag älskar mitt hus med alla dess märkliga eldragningar och knasiga paneler. Men nu, tio år in, är jag visare än vid köpet. Här är fem tips på missar jag gjort som du kan hoppa över:
1. Tänk inte ”jag tar det sen”
Om du flyttar till hus från lägenhet så blir det ofta större ytor och mer möjlighet till förvaring. Bra, tänker du. Absolut, säger jag. Men gå inte på den niten. Du tror att du kommer hålla källaren/förrådet/skafferiet öppet och tomt nu när det är så mycket extra utrymme. Men icke! Innan du hinner säga ”flyttstäd” har du fyllt upp med kartonger med osorterat bös. Ju fler kvadratmeter du har tillhanda – desto fler fylls upp. Rensa bland prylarna, så slipper du undra vilken hoarder som bor i garaget och vad hen har i sina lådor egentligen. Tio år senare.
Lösning: Rensa, ge bort och sälj innan flytten. Var sträng. Gör det bara.
2. Glöm ”lika bra att ta tag i trädgården direkt”
Visst kliar det i fingrarna som nybliven husägare när våren börjar göra sitt inträde? Du vill springa till handelsträdgården, riva upp gräsmattan, anlägga park och plantera klätterrosor på alla lodräta ytor. Nej, nej, nej – håll dig! Om du låter ett år, alltså alla trädgårdssäsonger, passera, kan du se hur solen vandrar, var det blir blött och torrt, vilka perenner som tittar fram och när. På så vis slipper du lägga ut tusentals kronor på känsliga medelhavsväxter som drunknar under vinterslasket eller skuggtåliga typer som svettas ihjäl i juli.
Lösning: Tålamod! Minst ett år!
3. Var inte ”lite spontan” med badrumsrenoveringen
Jag hade två små barn och två badrum som enligt försäkringsbolaget var rena fuktinfernot. De rådde oss att börja renovera genast. Sagt och gjort! Efter en mycket kort undersökning valde vi företaget som lite hotfullt sa: ”Hur ska ni ha det? Vi kan börja imorgon!” Redan där borde man förstås ha anat oråd. Inga bra hantverkare är väl otrevliga innan påskrivet kontrakt, och är dessutom lediga? Nåja. Eftersom inget var planerat eller beställt började en vild jakt på kakel, handfat, ballofixer och fog. Frågorna till oss var i var tusental. Kakelkillen luktade sprit och kaklade snett. Till slut var vi så utmattade att vi bara skakade hand, sa adjö och betalade. Toasitsen satt inte ens fast.
Lösning: Ta det lugnt. Har badrummet funnits i tiotals år kan det finnas några månader till medan du förbereder dig.
4. Anlita inte två hantverkar-team samtidigt
Ok, detta låter ju vansinnigt bortskämt.
Men ändå. Om du har turen (vilket jag tyckte!) att ha två lediga gäng hantverkare
som kan komma under samma period – säg nej. Det blir inte god stämning. Det
blir svordomar och sneda blickar. Kö till både toan och mikrovågsugnen.
Lösning: Ta en sak i taget. Det är lugnast så.
Senaste från Allas
5. Glömma att dokumentera och deppa istället
Man blir hemmablind så otroligt fort. Du deppar över lister som inte satts upp, omålade tak och trassliga tvättstugelösningar. Men att renovera ett hus är ett maratonlopp, inte en sprint.
Lösning: Fota före och efter-bilder, ta fram ibland och påminn dig om det du faktiskt har gjort. Häll upp en kaffe, sätt dig på farstutrappen och njut av ditt hus!