Köksredskapen från förr som många inte längre vet hur man använder

Spara pengar genom att leva som förr

Sött och salt. Kanske har du någon av dessa prylar hemma. För bakning eller matlagning, eller framme på bordet – med ny funktion. Vet du vad dessa föremål används till?

Prylarna från förr och nu – vilken funktion har de?

Föremålen har en lång mathistoria och kunde användas vid osttillverkning förr. I ett ostkar hälldes mjölken, med plats för vesslan att rinna ut mellan skivorna eller i botten. Ibland även med mönster för avtryck vilket gav en vacker form till osten.

Bakverket är en historia i sig. Struvor, eller strufor, är ett bakverk som går att spåra bak till 1700-talet.
De serverades vid julborden förr eller vid andra högtider och sammankomster. Vid fritering används struvjärnet som doppades i smeten och ger karaktär till verket.

Så här tjusigt kan de se ut när färdiggräddade struvor pudrats och är klara att ätas.

Hos den som gillar munkar kan denna gå varm i köket. Och då för bakverket utan hål i mitten, såsom danska äppelskiver (Æbleskiver). Munkpannan finns i olika varianter och har använts länge i köken. Uppe i hörnet syns även ett rånjärn.

... och när vi är inne på bakning. Vet du namnet på den här prylen?
Det här klassiska redskapet används över degen för att rulla ut kakor. Formarna går att byta på skaftet, på en kakpetter från 1950-talet.

Det här är ingen raritet för alla, men inte ett helt självklart föremål i kökslådan heller. Ledtråd: den ska klämmas. Och har ett klyftig ändamål. Detta är en fruktpress för att få fram saften ur citron- och apelsinklyftor. Just denna variant i rostfritt stål är daterad cirka 1960-69 från Östergötlands museum.

Så vad ska man med denna skärare till, för att sedan lägga locket på?
l sockerskrinet fanns sockertoppen som förr skulle skäras av i bitar. I hålen kunde även de mindre bitarna falla ner och för att ta tillvara på. Denna variant, från Länsmuseet i Gävleborg, är av furu och har en låda som dras ut på sidan.