Kristoffer Triumf om mötet med schamanen: ”En stark lockelse hos mig”

5 tips till dig som drömmer om att skriva en bok

En jakt på status som aldrig tar slut, en känsla av meningslöshet, trots att man egentligen har lyckats med allt enligt samhällets måttstock.

I Kristoffer Triumfs nya roman Västerbottens sämsta schaman (Piratförslaget) får läsaren möta Henrik som hela tiden jagar efter en bostad närmare Strandvägen i Stockholm, en dyrare märkesklocka, en bättre titel. Han präglas av en inre tomhet och känner en törst som varken yrkesliv eller familj kan släcka.

När Henrik blir omsprungen på jobbet brister det. Efter ett omvälvande möte med en schaman och ett minst sagt vågat ekonomiskt beslut köper han en övergiven skola i Västerbottens inland. Här ska han skapa en retreat som ska hjälpa sökande människor att hitta sann mening.

Förlaget beskriver boken som en uppgörelse med vår tids besatthet av status och yta. Kristoffer Triumf beskriver den som en fristående fortsättning på hans förra bok Livet – en handbok, där en grupp deprimerade, kantstötta och motvilliga patienter får livsgnistan tillbaka först när träffarna övergår till workshops om hur man bäst tar livet av sig.

– Man kan säga att det är en fantasi om hur mitt liv hade kunnat bli. Min farbror, som nyss fyllde 82, var jurist, precis som Henrik, och det verkade vara ett häftigt jobb. Jag tänkte bli det själv, utan att egentligen veta vad en jurist gjorde, säger han och fortsätter:

– Bokens huvudperson är yngre än jag, har en tydligare klassresa och en tydligare karriär än jag men vi har mycket gemensamt. Jag har exempelvis själv doppat tårna i retreatkulturen och har bland annat varit på en självutvecklingskurs, dock utan psykedeliska mediciner.

Kristoffer Triumf pratar också om känslan av att det alltid går att sträva högre. Klassresan har ingen destination och är ett tveeggat svärd.

– Jag har aldrig längtat till Strandvägen, men har haft en period där jag var upptagen av att hela tiden byta klocka till en finare och dyrare. Men när jag bytte Omegan mot en Rolex och den satt på armen var den död. Vi försöker fylla ett hål som inte går att mätta.

– Det handlar inte bara om status. Vi är programmerade för jakten, för att hela tiden skaffa oss ett bättre boställe och godare bär när vi bodde på savannen. Det är svårt att vara nöjd med det man har, för det finns också en fruktsam rastlöshet som ser till att det händer saker, att man vågar ta språng i karriären exempelvis.

Var fjärde tycker att de har ett tråkigt liv

Kristoffer Triumf är på väg till Skokloster för att skjuta lerduvor – en nyfunnen passion – när vi pratar om boken och om varför så många svenskar upplever livet som meningslöst.

Enligt en undersökning från Kairos Future 2023 är siffran 24 procent. För 20 år sedan var den sex procent. Drygt var fjärde svensk beskriver dessutom sina liv som ”innehållslösa” och ”tråkiga”.

Vi letar efter mening – och vi gör det till varje pris.

Det här är frågor som Kristoffer har ägnat över ett decennium åt. I sin podd Värvet har han frågat andra människor hur de mår, vad de är rädda för och vad som betyder något – och har skrivit romaner som i hög grad kretsar kring samma frågor.

Vi lever i ett av världens rikaste och tryggaste samhällen. Ändå beskriver allt fler människor en känsla av tomhet.

Kristoffer Triumf tror att han har svaret på varför.

– Om jag jämför med länder jag besökt mest, USA och Frankrike, så ligger de många år efter oss när det gäller jämställdhet. I Sverige har alla haft tillgång till förskola sedan 1970-talet. I de andra länderna tar mor- och farföräldrarna i högre utsträckning hand om barnen. Baksidan är ett ojämlikt samhälle. På pluskontot bidrar det till mycket starkare familjeband.

– I Sverige är vi världens mest individualistiska folk – och kanske världens ensammaste.

Kristoffer säger att pandemins isolering till och med välkomnades av många svenskar.

– Det här är en provokativ överdrift, men om man hårdrar det tror jag en del kände att det var skönt att slippa de sociala plikterna – att hälsa på äldre släktingar eller gå på middagar man egentligen inte orkade med.

– Hos oss är många människor, inte bara de äldre, ensamma och det lär bli fler i takt med att arbetslösheten ökar.

– När jag var ung var arbetslösheten kanske två procent. I dag är den nästan nio procent och om AI tar över våra jobb lär siffran öka, liksom ensamheten när man varken har kollegor, vänner eller familj, säger Kristoffer och berättar att han har funderat väldigt mycket på ensamhet och pratat en del om det med gästerna i podden.

– Många är ofrivilligt isolerade och ensamheten är en av anledningarna till att människan känner en meningslöshet. Att känna social samhörighet är viktigt.

– Jag är just nu besatt av tv-serien Alone, där människor slängs ut i vildmarken helt ensamma och får leva nära naturen och klara sig så länge det går. De filmar sig själva. Jag är nyfiken på vad som skulle hända om man gjorde samma program familjevis. Jag tror att det finns ledtrådar i kopplingen till naturen och till varandra.

Mycket att vara orolig för i dag

Utöver ensamheten tror Kristoffer Triumf att vi behöver täta hålen av tomhet när något fattas i våra liv.

– Min känsla är att vi behöver göra saker som är ansträngande och meningsfulla över tid. Något som skrämmer mig är att andelen unga som har framtidstro har minskat. Så vill vi inte ha det! Jag vill ju att vår 18-åring och 15-åring ska tycka att det är kul att komma ut i vuxenlivet. Med Trump, Putin, Hormuzsundet och allt som händer i Mellanöstern finns det mycket att vara orolig för.

Vilsenhet i livet är något Kristoffer själv har erfarenhet av. Det var under en sådan period som han första gången kom i kontakt med en schaman.

– En av mina vänner berättade att hans syster är schaman och hade en mottagning i Gamla stan. Det var i samma veva som jag skrev min förra bok. Jag gick till henne några gånger och därifrån har jag hämtat inspiration till min nya bok.

– Under mina besök hos schamanen kände jag att det här har jag hållit på med innan jag föddes. Jag känner en stark connection med medmänsklighet, naturen och min stamtavla bakåt. När jag och min fru lyssnade på mongolisk strupsång kände jag också att jag hört det förr, att det är riktigt gamla grejer och det utgör en stark lockelse hos mig.

Huvudpersonen Henrik i boken Västerbottens sämsta schaman besöker också en schaman i Gamla stan, innan han själv bestämmer sig för att bli en. Han ska hjälpa andra människor att finna en mening med livet!

– Schamanen som jag besökte, Francisca, har hjälpt mig med lingot, så att jag använde rätt uttryck i boken. Hon har också fått hjälpa till med uttalet av det uråldriga inkaspråket quechua, som schamanen använder sig av när hon leder sina ceremonier och pratar med andarna. Det var viktigt att det blev rätt när ljudboken skulle läsas in. Francisca har också gästat ett av mina poddavsnitt.

Men varför just i en liten by utanför Lycksele?

– Jag gjorde faktiskt precis som Henrik i boken och sökte efter fastigheter över 150 kvadratmeter för runt en halv miljon i norra Sverige. När jag hittade den övergivna skolan tog jag med mig pappa dit för att kika på den. Den finns alltså på riktigt. Vi åkte runt lite i omgivningarna, vi gick i Henriks fotspår kan man säga.

Har du själv funnit meningen med livet?

– Det finns inte ett enda svar, eftersom vi är så många människor och meningen med livet är olika för oss. Jag har bekanta på nära håll som inte vill ha barn, men att bli pappa gav mitt liv en mening som inte fanns innan.