Nu ska Astrid Lindgrens originalmanuskript tydas: ”Bara krumelunser”
Astrid Lindgrens fantastiska berättelser om karaktärer som Pippi Långstrump, Emil i Lönneberg och Lotta på Bråkmakargatan har i decennier lästs och älskats av barn och vuxna över hela världen. Men en sak har länge gäckat de som intresserat sig för Astrid Lindgrens författarskap – att hennes originalmanus är stenograferade och därför har ansetts vara otillgängliga för forskningen.
På Astrid Lindgrens officiella hemsida kan man läsa att författarens stenografi länge har betraktats som något av en hemlig kod eller ”ett rövarspråk för de invigda”. Därför har också processen kring hur Astrid Lindgrens karaktärer fick liv och hur hennes böcker blev till förblivit något av en hemlighet. På hemsidan kan man läsa att Astrid Lindgren använde sig av det som kallas Melins system, en typ av stenografi som hon lärde sig under sin sekreterarutbildning på Bar-Lockinstitutet 1926 till 1927.
Litteraturvetare leder arbetet
Men nu ska alltså Astrid Lindgrens litteraturskatt avkodas och bli tillgänglig för världen.
Det är Vetenskapsradion som rapporterar om det nya projekt som inom kort drar igång. I det tvärvetenskapliga projektet, där datavetenskap kombineras med humaniora, ska nu Astrid Lindgrens manuskript avkodas en gång för alla. Det är litteraturvetaren Malin Nauwerck som ska leda arbetet.
– Det här är ju otroligt intressant grundforskning på ett av Sveriges största författarskap. Det handlar alltså om Astrid Lindgrens originalmanuskript som ingen har kunnat titta på. Tittar man på hennes handskrivna manuskript så ser man, med Astrid Lindgrens ord, bara ”krumelunser”, säger hon till radion.
En inblick i Astrid Lindgrens skrivprocess
Totalt rör det sig om ungefär 700 block som hittills har förvarats på Kungliga biblioteket i Stockholm och som nu ska avkodas och digitaliseras. Genom projektet hoppas Malin Nauwerck att världen ska få en inblick i Astrid Lindgrens kreativa skrivprocess. Hon har bjudit in ett flertal stenografer som ska hjälpa till med att avkoda en tillräckligt stor textmassa för att datorernas algoritmer sedan ska ta över, rapporterar Vetenskapsradion.
De flesta av stenograferna är pensionärer vid det här laget.
– Jag tror att vi är i en tid då vi får passa på, för det är en generation som kanske inte är helt pigg så länge till, säger Malin Nauwerck.
