Agnes Wold skaffade hund trots makens allergier – slår hål på myten

Resa med hund i sommar? Här är reseexpertens bästa tips

Nisse har huvud som en teddybjörn, är sträv i pälsen och besitter en egensinnig attityd. Inte helt olik matte har han en stark egen vilja, ifrågasätter gärna dumma kommandon och älskar frihet.

– Men med lite gott att äta så går det att muta honom, säger Agnes Wold och plockar fram lite tugg från en påse i fickan.

Nisse är hennes andra hund och hon har inte vuxit upp med eller haft någon egen hund förrän i vuxen ålder. Inte för att hon inte ville, men hennes pappa var emot det. I stället passade familjen någon hund åt bekanta ibland. Hennes favorit av dessa var en tax och förkärleken till lite raggiga, strävhåriga hundar har hållit i sig.

Går det att ha hund trots allergi – så svarar Agnes Wold

Egen hund fick däremot vänta. Universitetsutbildning, akademisk karriär, barn och familj har tagit upp all tid. I dag är hon känd som läkaren med mod att säga vad hon tycker om olika hälsomyter och professorn med kunskaper kring allt från bakterier till hygien.

Svenska folket har dessutom röstat fram henne till årets kvinna både 2016 och 2021.

Matte blev hon också till slut, trots att hennes man var allergisk mot katt och häst.

– Tyvärr lever det kvar att man inte ska skaffa husdjur om man har någon typ av allergi, även om det inte är mot just det djur­slaget. Vilket inte alls stämmer, säger Agnes.

– Dessutom är det så enligt alla studier att det man utsätts för i tidig ålder blir man inte lika lätt allergisk mot. Det är det i stället bästa sättet att motverka utveckling av allergi.

När denna kunskap kom ut och Agnes skrev om detta i en artikel blev hon utskälld av tongivande allergiforskare. Tiden skulle visa att hon hade rätt, men någon ursäkt har hon inte fått, berättar Agnes.

– Vissa myter är väldigt starka, även på högre nivå.

Med andra ord blev det till slut hund hos Agnes familj och inga problem har uppstått. Tvärtom har livet fått en ny dimension.

– Det var min man som sa att han ville ha en hund faktiskt.

Agnes hade redan spanat in den perfekta rasen – border terrier – en tuff, självständig och raggig ras. Dessutom känd som frisk och med få rasbundna sjukdomar.

Hon hade också blivit lite påverkad av grupptryck, för det var många vänner som skaffade hund samtidigt. När annonsen dök upp var hon redo och hem kom lilla Gösta.

– Kenneln var jättetrevlig, ett riktigt hundparadis. De hade två kullar samtidigt och det var fullt med valpar överallt.

Sorgen efter Gösta

Det skulle bli 13 underbara år med Gösta innan dagen närmade sig. Dagen som alla hundägare fasar över.

– Det är så svårt. När är det dags att boka den där tiden för avlivning.

Det började med att Gösta fick ett kortare krampanfall. Agnes ringde Blå stjärnan direkt, men de var inte så oroade.

– Ett anfall är inget anfall, sa de. Ingen fara.

Men sedan fick han kortare anfall flera gånger under våren och när de senare befann sig på sommarstället tillsammans med dotterns familj fick Gösta ytterligare ett anfall på natten.

Samtidigt var det planerat begravning för barnbarnens katt den dagen. Det var mycket på en gång.

– När Göstas anfall var över ville han oroligt ut och gå. Jag gick barfota efter i nattlinne. Han virrade runt och började söka upp buskar att gömma sig i på ängen när vi var ute, som att han förberedde sig på att dö. Det var ett nytt beteende som han inte haft tidigare.

På morgonen dagen efter kom ännu ett anfall och då ringde de närmaste veterinär. Det var dags.

– Det blev en dubbelbegravning med katten och Gösta. Det hemska var att min dotters hund, en västgötaspets, tjöt rakt ut när vi la ner Gösta i marken. De hade varit kompisar. Det var otäckt att höra.

Maken sa att det nog inte skulle bli någon mer hund.

Men det blev det. Bara ett halvår senare. Tyvärr gick det inte att få en valp från samma ställe för den familjen hade mer eller mindre slutat med avel.

– Det svåra var att hitta en bra kennel med just border terrier. Många hade åsikter kring den kennel vi köpt från första gången, andra hade andra åsikter – som att vi bodde mitt i Göteborg, trots att vi bor nära både Slottsskogen och en mängd andra grönområden. Hundvärlden kan vara lite speciell har vi märkt.

Ny valp

Till slut fick Agnes åka ända till Molkom för att hämta lille Nisse.

– Vi valde valpen med lite vitt på bröstet, annars var de väldigt lika, berättar hon.

Det visade sig vara en lite annorlunda hund mot Gösta, mer kelen och social och lite mindre envis.

– Men ändå tillräckligt envis, ler Agnes.

– Jag har inget emot det. Jag har aldrig lytt någon själv.

Nisse gillar att sitta i knäet – det gjorde aldrig Gösta och det är en stor skillnad i vardagen.

– Jag märkte det redan på Nisses mamma. Hon hälsade väldigt hjärtligt på oss när vi kom dit. Det är nog därifrån han fått dessa egenskaper.

Själv låg Agnes på en madrass i köket hela första valptiden då han inte var rumsren. Det växte fram ett starkt band redan då. Snart fick Nisse också träffa andra hundar i hennes bekantskapskrets.

– Jag älskar att titta på hundar som umgås med varandra. Hur stor social intelligens de har och hur de kommunicerar. Nisse har massor av hundkompisar.

Agnes har också märkt att Nisse ibland använder föremål för att skapa intresse hos andra hundar, för trots att han själv inte är ett dugg intresserad av pinnar brukar han ta upp och visa pinnar för de andra hundarna ibland.

– Det är lite som han säger ”titta vad jag har, ska vi leka!”.

Annars är Nisse en cool kille som inte är rädd för mycket förutom specifika ljud.

– När min man nyser eller hostar tycker han att det är läskigt och kommer springande till mig.

Än så länge är han inte lika berest som Gösta, som rest mycket i flera länder.

– Gösta var med i Frankrike och Tyskland bland annat. Det var fantastiskt att ha hund med i de länderna. Alla är positiva och hundar är välkomna överallt. Gösta blev en perfekt restauranghund, lugn hela tiden.

Agnes betonar att man inte alls ska vara orolig för smitta från hund till människa, med mycket få undantag.

– Det är andra människor som smittar människor. Ett sjukhus behöver vara mer oroliga för de tusentals personer som rör sig i korridorerna, i stället för att en assistanshund skulle gå där, säger Agnes.

Agnes blir ledsen när vård- och skolhundar för barn tas bort på grund av dålig kunskap kring detta. Det går alltid att lösa och nyttan av dessa viktiga hundar går långt över allergirädslan.

– Hundallergi är oftast mild jämfört med till exempel kattallergi som beter sig helt annorlunda. Du kan inte bli allergisk av att en hund bara är i närheten eller passerar dig, säger hon.

Det hon blir genuint ledsen över är när hon hör hur myterna kring detta lever vidare. Agnes berättar hur hon pratat med personal på en djurorganisation som menade att det inte var ovanligt att par som väntade barn kom in och avlivade fullt friska hundar just för att de skulle få barn.

– Myten om att hundar skulle vara ohygieniska eller att djur i familjen kan leda till allergier lever tyvärr kvar, även i sjukvården ibland.

Myter och missförstånd

Hon konstaterar också att Sverige och Norge är ganska ensamma om de här attityderna. I de flesta andra länder i Europa är det helt annorlunda. Hundar är välkomna nästan överallt – restauranger, butiker och mataffärer. De har hög status i samhället och ses som en självklar del av familjen.

– Jag tror det är en kvarleva från tidigt 1900-tal då allt luddigt och dammigt från gamla Sverige skulle bli kliniskt rent. Hem­inredningen gick från tunga gardiner och utsmyckningar till något helt annat. Det var då allergierna tog fart.

Agnes tror att mycket av missförstånden kring hygien har blivit värre på grund av okunskap, men också på grund av att folk blivit känsliga och äckelmagade av fel saker.

– Vi fick en fråga i podden om man kunde lägga tvättade kläder i samma påse tillbaka från tvättstugan som den man använde när tvätten var smutsig. Egendomligt att man kan tro att det skulle ha betydelse, skrattar hon.

Agnes skakar på huvudet tillsammans med Nisse, som vill vidare och nosa på nya saker. Han är lik matte på flera sätt och har starka åsikter om vad han vill.

Agnes har helt klart mött sin överman.