Trending: RelationsproblemVänner för livetVår familjOtrohetLivet med en hund

Brevvännerna Anna och Erika älskar böcker: ”Det ska vara roligt att läsa”

09 jun, 2023 
AvUlrika Gustafsson
Brevvännerna Anna och Erika
Som tonåringar fann Anna Granström och Erika Kvarnlöf varandra i en bokklubb och blev brevvänner. 30 år senare håller de fortfarande ihop och recenserar nu böcker på Instagram.
För att spara den här artiklen så måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

Anna Granström, 42, och Erika Kvarnlöf, 43, pratar och skrattar under vårt digitala möte och det märks att de är nära vänner. I nästan 30 år har de följt varandra genom tonårens känslostormar fram till vuxenlivet. Ändå har de bara träffats tre gånger.

Se också: Kändisbarnen som är bästa vänner – tack vare sina föräldrarBrand logo
Se också: Kändisbarnen som är bästa vänner – tack vare sina föräldrar

Blev brevvänner på nittiotalet

Vi tar det från början. Runt 1993–1994 var Anna och Erika högstadieelever i olika delar av Sverige. Anna bodde i en förort till Stockholm och Erika bodde på landet i Hedekas, en liten tätort i Munkedals kommun. Vad de delade var en kärlek för böcker och de båda var med i läsklubben Läslusen där de fick nya böcker att läsa varje månad. Klubben hade även en medlemstidning där man kunde annonsera efter brevvänner. Just detta gjorde Erika.

Annons

– Jag tror att jag skrev att jag tyckte om långa brev med mycket innehåll, minns hon.

Som svar på annonsen fick hon uppemot 100 handskrivna brev ned i brevlådan. Av dessa valde hon ut tre, fyra stycken som hon svarade på. Ett av dem var Annas.

– Hon skrev ett kul brev, skickade med saker att fylla i. Jag föll nog för att det var ett roligt brev, säger Erika.

Det skulle bli många färgglada kuvert som färdades mellan Sveriges östra och västra sida åren som följde. Även om de fann varandra i en bokklubbs medlemstidning så diskuterades inte böcker särskilt flitigt.

– Vi pratade nog om allt förutom böcker, skrattar Erika. Anna fyller i: – Man skrev om allt – vem man var kär i och hur man kände. Jag tror dessutom att man öppnade sig mer i brevvärlden än vad man gjorde för sina riktiga vänner, i alla fall gjorde jag det. Det var som en levande dagbok. Erika håller med:

Annons

– Ja, och som man fick svar av dessutom! Innan karttjänster på internet kom fick man vara lite finurlig om man ville förklara var man bodde:

– Jag minns att jag tog en kopia på en kartbok och ringade in var jag bodde, säger Erika som bodde i lilla Hedekas.

Skrev rekordlånga brev

Anna minns tillbaka till sin barndom då hon älskade att pyssla.

– När jag var yngre var det så roligt med brevpapper, klistermärken och glittriga pennor. Det var ett av mina största intressen förutom böcker. Det var jätteviktigt att dekorera kuverten. Bara det var ett nöje i sig. Så kanske mitt första brev till Erika var. Senare var det mer innehållet som var det viktiga, vi skrev hela kollegieblock till varandra.

De skickade fullskrivna skrivblock till varandra och rekordet var ett 75 sidor långt brev. Sådana långa brev skickades varje vecka blandat med lite kortare brev.

Annons

– När vi skrev kollegieblocksbreven skrev man lite varje dag, lite som en dagbok, och när det var fullt efter en vecka så skickade man i väg det, förklarar Anna.

Breven som de skickade var dekorerade i glada färger och mönster av tuschpennor i olika färger.

– Jag minns hur man satt och dekorerade kuverten, de skulle vara roliga och se trevliga ut, säger Erika.

Anna och Erika minns tillbaka hur det var att komma hem efter skolan och kolla om man hade fått post.

– Jag kan fortfarande minnas den där känslan, när man hämtade posten. Hur roligt det var, säger Erika. Man fick en dopaminkick när man kom hem efter skolan och det låg brev där. Anna håller med: – Som en liten julafton, en födelsedag! Det fanns ju ingen Facebook eller internet så det här var verkligen speciellt.

Under åren ringde de kanske tre gånger till varandra. På den tiden var det dyrt att ringa över långa avstånd men de säger även att det inte var den relationen de hade. Deras starka sida var just de långa diskussionerna i breven.

En brevhög
Många brev har det blivit genom åren.

Rann ut i sanden

Åren gick och i gymnasiet glesades breven ut. Mycket nytt hände i deras liv, de fick nya vänner men internet började också sakta smyga sig in i samhället. Fler och fler skaffade datorer för att ha internet hemma. Det var en väldigt spännande tid, speciellt för ungdomarna.

Annons

Anna funderar på varför de gled ifrån varandra vid denna tid: – Jag tror att det var internet som gjorde det. Vi skaffade det 1998–1999, då skaffade man mejl och var med i chattrum och pratade med folk där. Jag tror att det ersatte brevskrivandet samtidigt som man blev lite äldre. Det var inget speciellt som hände utan det bara rann ut i sanden.

Efter gymnasiet flyttade Anna utomlands. Först bodde hon av och till i Karibien under några år, följt av Spanien. Åren gick men de säger att de ibland tänkte på varandra under tiden. Året var 2007 när deras vägar åter skulle mötas – tack vare Facebook. Erika berättar hur nya möjligheter öppnades: – Jag insåg att här kan man ju hitta folk. Då satt jag och letade upp personer som jag tappat kontakten med.

En av dem var Anna som också hade skapat ett konto där. De började skriva till varandra och kunde återväcka sin gamla vänskapsrelation. Den gemensamma kärleken till böcker fanns kvar.

Annons

– Vi kom ganska snart fram till att vi ville starta en bokblogg tillsammans och kallade den ”Du är vad du läser”. Då hade vi vår relation där och pratade om böcker, säger Anna.

De hade bokbloggen i några år innan de började blogga om böcker på tidningen Bohuslänningens webbplats. Förutom att prata om böcker så pratade de även om allt annat som skedde i deras liv.

– Som tonåringar levde vi ganska olika men nu som vuxna lever vi ganska lika liv. Båda jobbar på myndigheter inriktade mot miljö- och hälsofrågor, har två barn var och älskar böcker. Vi har väldigt mycket gemensamt, berättar Anna.

Anna Granström och Erika Kvarnlöf

Anna Granström och Erika Kvarnlöf

Namn: Anna Granström.

Ålder: 42 år.

Bor: Järfälla, Stockholm.

Familj: Sambo, två barn (6 och 10 år).

Yrke: Jurist på Socialstyrelsen.

Favoritcitat: ”Du är vad du läser.”

Namn: Erika Kvarnlöf.

Ålder: 43 år.

Bor: Munkedal.

Familj: Gift, två barn (8 och 12 år).

Yrke: Arbetar med landsbygdsutveckling på Länsstyrelsen.

Favoritcitat: ”Ingenting är omöjligt, bara olika svårt.”

Möttes av en slump

De har varit nära vänner i nästan 30 år men har endast träffats tre gånger. Den allra första gången, sommaren 2017, träffades de av en slump. Utan att berätta för varandra att de skulle till Legoland i Danmark med sina familjer stötte de två vännerna på varandra utanför i kön.

Annons

– Det var lite surrealistiskt, säger Erika och skrattar åt minnet. Anna fyller i: – Samtidigt kändes det inte konstigt. Man hade föreställt sig att det skulle vara så stort att man inte skulle veta vad man skulle prata om. Men det kändes som om vi redan träffats miljoner gånger, det kändes helt naturligt.

Tidigare hade de även skämtsamt funderat på om de ens skulle tycka om varandra om de träffades. Den funderingen var lyckligtvis obefogad. En vecka senare träffades de återigen på en uppstyrd träff i Stockholm då de åt middag och strosade runt i second hand-butiker. De har i flera år pratat om att träffas på Bokmässan i Göteborg men med en långdragen pandemi samt annat som fått gå före har träffen ännu inte blivit av. De båda känner att deras skrivande utvecklades enormt under år av brevväxlande.

Annons

– Jag tror att det delvis är därför vi har de jobb vi har idag. Jag känner mig otroligt tacksam för att jag har lärt mig att uttrycka mig i skrift. Jag är jurist på en myndighet och jag fick göra ett skrivprov då det är så många som inte kan uttrycka sig i skrift, säger Anna.

Erika håller med: – Jag jobbar också på en myndighet. Vi ger ut en tidning där jag klarspråksgranskar och korrekturläser massa texter. Vi jobbar absolut fortfarande mycket med det skrivna ordet.

Det varnas om att barn varken läser eller skriver så mycket för hand längre. Erika känner en viss oro för det:

– Jag tänker ganska mycket på det för jag försöker själv få mina barn att både läsa och skriva. Jag högläser för båda barnen när de ska lägga sig. Men det är svårt att få dem intresserade av läsning på samma sätt som jag var. De handskriver nästan ingenting. Min tolvåring skriver jättemycket på dator och i sin telefon.

Annons

Anna fortsätter med en annan synvinkel: – Jag tycker även att man ska anpassa sig lite till de tiderna som är. Huvudsaken är att man skriver och läser. Min son på tio år hatar att skriva för hand men tangentbord går hur bra som helst. Han sitter och chattar med folk och de kan flytande engelska som inte vi kunde vid den åldern. Vissa saker har ju blivit bättre språkmässigt än när vi var barn, det är mer tillgängligt nu. Hon fortsätter: – Min dotter som är sex år lärde sig att skriva och läsa väldigt tidigt. Hon skriver en del brev till grannar och kompisar och dekorerar sina brev som jag gjorde. Tyvärr får hon inte så många svar men när hon blir tio, elva år ska jag uppmuntra henne att skaffa brevkompisar, säger Anna.

Erika Kvarnlöf
När Allers fotograf besöker Erika Kvarnlöf är Anna Granström med digitalt. De gamla brevvännerna bor 45 mil ifrån varandra.

Recenserar på Instagram

Anna och Erika berättar att de alltid varit ganska lika inför alla olika idéer som kommit till dem. Erika var den som kom på idén att starta ett Instagramkonto 2021 för sitt gemensamma bokintresse. Anna tyckte det var en strålande idé och de började fundera på vad den skulle heta. Såklart skulle den heta ”Du är vad du läser”, namnet som följt med dem sedan bokbloggandet. Anna berättar var namnet kommer ifrån:

Annons

– När jag bodde i Karibien fick jag ett bokmärke som det stod ”du är vad du läser” på spanska. Då driver man lite med ”du är vad du äter”.

Bokmärket har hon kvar, om än något naggat i kanterna. På Instagram lägger de upp recensioner av böcker de läst. De lägger ner tid för att ta fina bilder på böckerna i olika miljöer samt gör även små filmer där de skojar om livet som bokälskare. Det märks att de har roligt när de skapar sin sida. Upplägget är att de ska lägga upp ett inlägg varannan dag. Anna är den som läser mest av de två, drygt 100 böcker per år.

– Vi har ingen strategi mer än att det ska vara roligt. Det är vårt intresse, säger Anna. Erika fyller i: – Ja, det ska vara kul och tillgängligt.

Hur ser framtiden ut för er?

– Vi ska absolut fortsätta med vårt konto, det är ju superkul, säger Erika och fortsätter: – Vi skrev till varandra senast idag att vi kanske skulle försöka få till den där träffen på Bokmässan i år, äntligen!

Annons